De äldres inflytande i samhället

Motion 2000/01:K389 av Tullia von Sydow och Ola Rask (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i arbetet med demokratifrågorna särskilt uppmärksamma de
äldres inflytande.
Motivering

Den demokratiutredning som nyligen lagt sitt slutbetänkande
och som nu diskuteras runt om i landet är viktig för
demokratin. Vi får nu möjligheter att föra en bred debatt om
hur demokratin kan fördjupas och breddas och hur fler kan
få de praktiska möjligheterna till inflytande och påverkan.
Det här är självklart angeläget för hela samhället om
demokratin ska leva. Det är också något som i hög grad rör
de äldre.

I en tid när allt fler äldre är friskare än någonsin borde det vara
högkonjunktur när det gäller att ta tillvara de äldres erfarenheter. I en tid
när
kunskap och kompetens allt mer efterfrågas borde det vara självklart att också
de äldres livserfarenhet och resurser efterfrågas. Det måste vara en del i ett
livslångt lärande: rätten till ett livslångt engagemang.

Demokratiutredningens betänkande innehåller väldigt begränsat med
visioner om hur de äldres roll i vår demokrati kan förstärkas. Det är en brist
av många skäl men blir särskilt allvarligt när vi vet att det handlar om ungefär
en femtedel av invånarna. Av detta skäl borde insatserna öka på olika plan i
samhället för att stärka "äldremakten". Det måste gälla på samhällets alla
områden där de äldre som medborgare, som brukare av samhällsservice och
som väljare ges ett större verkligt inflytande.

När det gäller politiskt inflytande är andelen förtroendevalda i
åldersgrupperna över 65 år mycket låg. Enligt SCBs statistik över nominerade
och valda 1998, var tre procent av de valda till riksdagen, sex procent av de
valda till landstingen och sju procent av de valda till kommunfullmäktige
över 65 år. Det är inte enbart en förlust för de äldre att representationen är
alldelels för låg. Det är lika mycket en förlust för hela samhället när de
äldres
erfarenheter och kunnande inte tas tillvara i politiken.

I den nationella handlingsplan för äldreomsorgen som riksdagen antog
1998 finns stora mål om de äldres rätt att påverka. Som nationellt mål satte
riksdagen upp att "Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i
samhället och över sin vardag". I handlingsplanen preciseras detta: de äldre
ska ha inflytande som boende, i egenskap av patient eller mottagare av
hemtjänst, genom politiska förtroendeuppdrag, samt också genom
pensionärernas organisationer.

Socialstyrelsens "Äldreuppdraget" presenterade sin rapport i juni i år.
Bland annat har man initierat studier på temat "brukarinflytande och
konsumentmakt inom äldreomsorgen". Det har gjorts på olika nivåer: den
nationella (riksdag och regering), den kommunala (fullmäktige), den
institutionella (styrelser eller samrådsgrupper) och vardagsnivån (i mötet med
personalen). I rapporten refereras till undersökningar som entydigt visar att
äldreomsorgen i motsats till andra offentliga serviceområden innehåller
särskilda problem som underminerar tillämpningen av ett verkligt inflytande
för de äldre.

Rapporten citerar en undersökning från Dalarnas Forskningsråd 1998.
Några frågor var: Ges brukare möjlighet att utöva inflytande och i så fall på
vilket sätt? Är brukarinflytande en aktuell fråga och hur diskuterar man i så
fall kring detta? De resultat som framkom var att graden av brukarinflytande
var begränsad i de kommuner som studerades. Oftast var det rådgivande, även
om det ibland kunde vara medbestämmande. Rapporten konstaterar: "Endast
undantagsvis var det fråga om en beslutanderätt." En andra slutsats är att när
äldreinflytandet finns så gäller det oftast sådant som mat, aktiviteter, fysisk
miljö. Däremot var det klenare när det gäller hur utförandet av omsorgen går
till. Dessa brister måste vi komma tillrätta med. Därför måste den nationella
handlingsplanen för äldreomsorgen följas upp ur ett socialt perspektiv, inte
minst vad gäller frågor om hur äldreinflytandet utvecklas.

Demokrati och äldreinflytande kan aldrig tillåtas privatiseras bort. Idag
överlåts allt mer av omsorg och äldrevård på privata entreprenörer. Det är inte
självklart - kanske till och med ovanligt - att dessa upphandlingar också
ställer krav på ett bibehållet och utvecklat arbete med äldreinflytande. Det
borde inte vara möjligt att privatisera bort demokrati. Detta är viktigt att
uppmärksamma när entreprenader tillämpas.

Vi får aldrig se detta som en fråga enbart för socialpolitiken. Vi måste
alltid se till demokratin som sådan, hur vi utvecklar och stärker den på olika
samhällsområden för att också de äldre ska kunna göra sin röst hörd. Det är
därför angeläget att den demokratidebatt och det arbete som görs med
anledning av Demokratiutredningens rapport också beaktar frågorna om de
äldres inflytande. Att fylla 80 år är inte liktydigt med att avsluta sin
livsgärning. Det är en trygghet att veta. Nästa år fyller den allmänna och lika
rösträtten just 80 år. Det ska vi fira.

Stockholm den 4 oktober 2000

Tullia von Sydow (s)

Ola Rask (s)