Cykelleder och gångbanor

Motion 1989/90:T348 av Evert Svensson m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T348

av Evert Svensson m.fl. (s)
Cykelleder och gångbanor

Vid byggande och upprustning av vägar är det viktigt att vägverket i större
utsträckning uppmärksammar utbyggandet av cykelleder och gångbanor.
Vägarna är även till för den icke motordrivna trafiken. Att detta är nödvändigt
kan vi ta exempel från Bohuslän. Under sommaren ökar den motordrivna
trafiken avsevärt. Vägarna i kustbandet är smala. Mötande trafik har
små marginaler. Samtidigt befinner sig dessa vägar i områden där turismen
och fritidsbebyggelsen är omfattande. Vägarna anlitas av cykel- och gångtrafikanter
i stor utsträckning.

Väg 168 mellan Kungälv och Marstrand utgör ett extremt exempel på hur
det förhåller sig under sommaren. Vägen går över flera sund och öar. Vägen
är krokig och går ofta nära bergväggar. Många båtägare har sina båtar förankrade
i vägens närhet och det rör sig mycket folk på vägen. De har heller
ingen annanstans att förflytta sig. Cyklister trängs i vägkanten med ytterst
små marginaler. Föräldrar måste tänka sig för flera gånger innan de skickar
ut sina barn på cykel. Riskerna är stora.

Den enda radikala lösningen är att gång- och cykelbanor ingår i vägplaneringen
och bekostas enligt de regler som gäller för byggandet och underhåll
av vägnätet. Behovet av gång- och cykelbana bör därför prövas i samband
med vägbyggandet. Väg och eventuell gång- och cykelled bör ses som en helhet.
Det kan aldrig vara meningen att biltrafiken skall tränga undan den icke
motordrivna trafiken eller öka trafikskadorna för gång- och cykeltrafikanter.
Vägnätet måste vara till för alla. Frågan har också en miljöaspekt. Planeringen
bör syfta till att minska motortrafiken och underlätta den icke motordrivna
trafiken.

De ökade kostnader som detta kan innebära bör bekostas av biltrafikanterna.
Ett sådant resonemang kan inte anses orimligt. Biltrafiken har i själva
verket trängt undan gång- och cykeltrafiken. Kostnadsfrågan bör alltså tas
upp i den utredning vi förespråkar. Det kan inte heller röra sig om stora kostnader
för den enskilde med tanke på de stora antalet bilar som finns i vårt
land.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

nen anförts om att en utredning tillsätts med syfte att samordna byggandet
av gång- och cykeltrafikleder med vägbyggandet och underhållet
och att därvid också finansieringen utreds i enlighet med vad som
framförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1990

Evert Svensson (s)

Karl-Erik Svartberg (s) Sverre Palm (s)

Mot. 1989/90
T348

6

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning tillsätts med syfte att samordna byggandet av gång- och cykeltrafikleder med vägbyggandet och underhållet och att därvid också finansieringen utreds i enlighet med vad som framförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning tillsätts med syfte att samordna byggandet av gång- och cykeltrafikleder med vägbyggandet och underhållet och att därvid också finansieringen utreds i enlighet med vad som framförts i motionen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.