Civil meritering av värnpliktsutbildning

Motion 2001/02:Fö273 av Martin Nilsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värnpliktiga förare skall få civila körkort på sina respektive fordon vid utryckning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bevakningsvärnpliktiga skall få skyddsvakts-, ordningsvakts- och väktarcertifikat automatiskt vid utryckning.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värnpliktig ledarskapsutbildning skall kunna meriteras med högskolepoäng.

1 Yrkande 2 hänvisat till JuU.

Motivering

I dagens läge genomför cirka 35 procent av årskullen unga män värnplikt. Omvärldshotet och vacklande statsfinanser har de senaste åren drastiskt minskat antalet värnpliktiga. De ekonomiska och sociala förhållandena är fortsatt eftersatta, och situationen är inte längre hållbar. Det som tidigare har varit den sista behållningen av grundutbildningen har varit en god utbildning som tillfört erfarenheter och möjligheter till personlig utveckling för individen. Efter upptäckten av hot om framtida svarta hål i Försvarsmaktens kassakistor har nu även denna förmån rationaliserats bort. Övningar uteblir och övningsmoment slopas, vilket leder till att befattningar och tjänster urholkas. Kvar blir endast plikten och dess skyldigheter. Att lämna utrymme för rättigheter har varit lågt prioriterat från Försvarsmakten och statsmakterna. Det finns ideologiska problem som samhället nu måste ta ställning till när det gäller delar av värnpliktsutbildningen.

Militära förarbevis och civila körkort

Ett problem är att de militära förarbevisen på fordon av olika de slag inte gäller som civila körkort efter utryckning. Fram till dags dato har staten godkänt att svenska medborgare får framföra allt mellan små terrängbilar till stora civila lastbilar, för att inte tala om de dragsläp som transporterar stridsvagnar på 100 ton. Staten godkänner att dessa medborgare får övningsköra med dessa fordon i samhällen runt omkring i Sverige. Stora lastbilar cirkulerar i Visby med förare från Gotlands regemente, och runt hörnet om riksdagen kuskar värnpliktiga från Livgardet omkring med grönmålade, civilt tillverkade lastbilar. Ett hundratal värnpliktiga transporterar högexplosiva sprängämnen eller drivmedel i stora lastbilar, men när de rycker ut har de inte tillstånd att ens köra en lastbil med påsksmällare.

De värnpliktiga framför sina fordon under sin utbildning regelbundet, och ofta under extrema förhållanden. De lär känna fordonen utan och innan, på alla sorters väglag och i alla väder.

Om statsmakterna tvingar värnpliktiga att framföra fordon under grundutbildningen måste de också erkänna insatsen med civila körkort automatiskt vid utryckning. Med denna åtgärd kan den enskilde upprätthålla sin militära körkompetens i det civila och därmed stå rustad för ett eventuellt återtagande. Åtgärden skulle beröra något tusental medborgare varje år.

Militär bevakning

Försvarsmakten utbildar dryga tusentalet vakter varje år. Dessa vakter utbildas i varierande tempo och utsträckning, och utbildning medför alltid flera månaders skarp bevakningstjänst av militära förband, förråd och eskortering av vapentransporter m.m. De värnpliktiga bestyckas med tunga skyddsvästar, skarpladdade automatkarbiner, handeldvapen, batonger och fängsel. De utbildas i handgemäng och i varierande utsträckning även i juridik.

Med statens goda minne tvingas medborgarna in till aktiv bevakningstjänstgöring, där de mycket väl kan hamna i konflikt med kriminella element, men när de rycker ut kan de inte ens stå som ordningsvakt utanför den lokala puben i kvarteret. Ingen kan bli väktare utan kompletterande utbildning, ingen blir i praktiken godkänd som skyddsvakt för bevakning av t ex Bofors fabriker eller liknande.

Om statsmakterna tvingar värnpliktiga att riskera sina liv för att bevaka Försvarsmaktens materiel måste de också erkänna insatsen med civila certifikat. En värnpliktig vakt måste automatiskt vid utryck erhålla befogenhet att direkt börja arbeta som skyddsvakt, väktare eller ordningsvakt. Att inte erkänna dem deras insats är att säga att de ges en bristfällig utbildning som inte är värt någonting för samhället.

Ledarskap

Tusentals värnpliktiga blir lovade en gedigen och unik ledarskapsutbildning när de mönstrar för tjänstgöring.

I verkligheten är ledarskapsutbildningen av värnpliktiga mycket varierande på de olika utbildningsplatserna. Teoretiska inslag lyser med sin frånvaro på många förband, och inslagen av praktiskt ledarskap varierar de också. Många värnpliktiga är idag besvikna över att den utlovade ledarskapsutbildningen, som många gånger är ett stort incitament för tjänstgöringen, uteblir.

Både Pliktutredningen (SOU 2000:21) och Frivilligutredningen (SOU 2001:15) har slagit fast att högskolepoäng borde kunna sättas på ämnen som ledarskap. Det är ett bra sätt att erkänna ämnet, eftersom det inte finns några certifikat eller liknande som meriteringsmöjlighet. Högre krav på kvalitet i utlärning av ämnen som etik och moral, pedagogik och eventuellt organisation måste ställas även på Försvarsmakten så att utbildningen blir mer kvalitativt högtstående. Genom att meritera delar av värnpliktsutbildningen med högskolepoäng skapas även krav på kvalitetssäkring av utbildningen, något som Försvarsmakten tidigare har sluppit undan.

Begreppet massutbildning med undermålig kvalitet platsar inte i det försvar som riksdagen har uppdragit åt regeringen att verkställa. Det är dags att kompensera de värnpliktigas insatser.

Stockholm den 2 oktober 2001
Martin Nilsson (s)
Lena Sandlin-Hedman (s)	Tomas Eneroth (s)
Lars U Granberg (s)	Hillevi Larsson (s)