Till innehåll på sidan

Bestämmelser om beslut angående folkomröstning om vilande grundlagsförslag

Motion 2002/03:K267 av Mats Einarsson m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ändring av regeringsformen vad gäller bestämmelser om behandlingen av förslag till grundlagsändring och yrkanden om folkomröstning om sådant förslag.

  2. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ändring av riksdagsordningen vad gäller bestämmelser om behandlingen av förslag till grundlagsändring och yrkanden om folkomröstning om sådant förslag.

Motivering

Enligt 8 kap. 15 § regeringsformen (RF) kan grundlag ändras på två sätt; antingen genom två likalydande riksdagsbeslut med mellanliggande val eller genom folkomröstning om vilande grundlagsändring. En sådan folkomröstning skall genomföras på samma dag som allmänna val hålls. Förslaget faller om en majoritet röstar nej och om denna majoritet även utgör en majoritet av dem som avgivit godkända röster i det samtidiga riksdagsvalet.

Våren 2002 behandlade riksdagen frågan om ändring av 10 kap. 2 och 5 §§ regeringsformen. Ändringarna handlade dels om riksdagens möjligheter att ge regeringen befogenhet att sluta internationella överenskommelser i vissa fall, dels om villkoren för riksdagens möjlighet att överföra beslutanderätt till Europeiska unionen. En proposition lades fram i december, inom den av grundlagen stipulerade tiden; 9 månader före val (8 kap. 15 § första stycket RF). Propositionen föranledde omfattande och ingående diskussioner i konstitutionsutskottet, vilket medförde att betänkandet kammarbehandlades först på riksmötets sista sammanträdesdag före sommaruppehållet, torsdagen den 13 juni.

Under diskussionerna i ärendet hävdades, bl.a. av ledamoten Björn von der Esch (kd), att frågan borde avgöras genom folkomröstning. Enligt reglerna i RF skall folkomröstning anordnas om minst en tiondel, dvs. 35, av riksdagens ledamöter yrkar på det och yrkandet bifalles av minst en tredjedel av ledamöterna, dvs. 117 ledamöter. Yrkandet skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Av riksdagsordningen (RO) framgår att sådant yrkande skall framställas vid sammanträde med kammaren. Även om det inte uttryckligen framgår av RO, är det rimligt att anta att yrkandet förutsätts framställas tidigast i samband med beslutet om den vilande grundlagsändringen, eftersom det först då är klart om det föreligger något grundlagsförslag att underställa folkets beslut. Om riksdagen avslår ett grundlagsförslag kan inte detta förslag prövas i folkomröstning.

Den sena riksdagsbehandlingen av frågan innebar vissa problem. Talmannen ansåg inte att femtondagarsregeln medförde att hon var tvungen att skjuta upp sommaruppehållet eller kalla till extra sammanträde. De som ville pröva frågan om folkomröstning menade att talmannen därmed använde riksdagsordningen för att vägra den femtondagarsfrist som anges i RF.

KU behandlade frågan på begäran av von der Esch, men fann inte att det hade vare sig anledning eller befogenhet att överpröva talmannens bedömning. Vi menar att detta var korrekt, men att det i och för sig inte innebär att talmannens tolkning av RO respektive RF i denna del är ställd utom diskussion. Då något yrkande om folkomröstning aldrig samlade de erforderliga 35 namnen (vare sig före eller efter det att sommaruppehållet inletts) kom frågan om eventuellt behov av extra sammanträde aldrig att prövas på allvar.

Bortsett från de mer sammanträdestekniska problem som här refererats, är det uppenbart att ett sent beslut om folkomröstning om vilande grundlagsförslag innebär betydande praktiska problem. Om riksdagen på sin sista sammanträdesdag hade bifallit ett yrkande om folkomröstning så hade det blivit regeringens uppgift att utarbeta proposition med förslag till folkomröstningslag. Hur lång tid detta hade krävt är svårt att säga, men eftersom denna typ av folkomröstning aldrig tidigare genomförts, så torde det inte kunna bli tal om en allt för rutinmässig beredning.

Därefter skall ges tid för riksdagsbehandling vid ett extra sammanträde under sommaren. Först då – eller allra tidigast då propositionen föreligger – kan Valmyndighetens praktiska förberedelsearbete inledas, ett arbete som normalt anses kräva minst 90 dagar. I detta kan man förutse ett antal betydande svårigheter som måste övervinnas: upphandling av papper och tryck skall förberedas så att den går riktigt till, tillräcklig tryckerikapacitet måste finnas utöver den som redan avsatts för det ordinarie valets valsedlar, tillräcklig mängd papper i lämplig färg (ej vitt, gult, blått eller någon av de färger som används vid samtidiga lokala folkomröstningar på valdagen) måste kunna levereras, röstkorten skall ändras, informationsmaterial tas fram, valsedlar distribueras osv.

Det är enligt vår bedömning tveksamt om ett beslut om folkomröstning om vilande grundlagsförslag över huvud taget är praktiskt genomförbart om det fattas i ett sent skede. Såväl de formella som de praktiska problem som här beskrivits talar för att en översyn av regelverket bör göras. Det minoritetsskydd som bestämmelserna om folkomröstning utgör måste givetvis vara möjligt att tillämpa i praktiken. Det är också olyckligt om en regel i RF som har uppfattats som en garanti och en del av minoritetsskyddet (femtondagarsregeln), kan sättas ur spel av riksdagsordningens bestämmelser om sammanträdestider. En möjlighet är att komplettera den nu gällande tidsgränsen för framläggande av förslag om grundlagsändring med en tidsgräns för riksdagens beslut i sådant ärende. Här måste givetvis kravet att ett beslut om folkomröstning är praktiskt genomförbart förenas med behovet av tillräcklig tid för utskottsbehandling och offentlig debatt innan beslut fattas. Även andra relevanta regler i regeringsformen och riksdagsordningen kan behöva ses över i detta sammanhang. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen respektive riksdagsstyrelsen till känna.

Stockholm den 10 oktober 2002

Mats Einarsson (v)

Siv Holma (v)

Peter Pedersen (v)

Per Rosengren (v)

Tasso Stafilidis (v)

Rossana Valeria D (v)

Alice Åström (v)


Yrkanden (2)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ändring av regeringsformen vad gäller bestämmelser om behandlingen av förslag till grundlagsändring och yrkanden om folkomröstning om sådant förslag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ändring av riksdagsordningen vad gäller bestämmelser om behandlingen av förslag till grundlagsändring och yrkanden om folkomröstning om sådant förslag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.