Beredning av energifrågor i riksdagen

Motion 2001/02:K345 av Ulla-Britt Hagström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar om ändring av bostadsutskottets beredningsområde så att energifrågor förs över till bostadsutskottet.

Energifrågor i BoU

Ärendefördelningen i riksdagens utskott regleras genom tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen. Enligt bestämmelserna (4.6.16) omfattar bostadsutskottets beredningsområde ärenden inom bostadspolitiken, hyra, bostadsrätt, tomträtt, vattenrätt, bebyggelseplanläggning, byggnadsväsendet och fysisk planering. Expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriverksamhet ingår också. Dessutom hör till utskottets beredningsområde ärenden om länsförvaltningen och rikets administrativa indelning samt sådana kommunfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredning.

Frågor som är intimt förknippade med boende, byggnation och boendeekonomi är energifrågorna. Dessa finns i princip inte med på utskottets bord, såvida det inte handlar om samhällsplanering, t ex vindkraftsutbyggnad. Att bygga energisnåla hus är en förutsättning för dagens samhälle och för att skapa en hållbar miljö.

Olika energikällor

På den svenska marknaden har t ex avregleringen av el lett till en påtagligt ökad konkurrens. De stora leverantörerna håller dock marknaden i ett hårt grepp. Enligt en beräkning som Konsumentverket gjorde under år 2000 kunde en familj i villa som förbrukade cirka 35 000 kWh per år spara upp till 4 000 kronor per år genom att byta elleverantör. Bara 10 procent av konsumenterna har bytt. En stor del av förbrukarens kostnad, 40 procent, går tillbaka till staten i form av energiskatt och moms. Möjligheten att köpa grön el har komplicerat prisbilden ytterligare. Reformen har dock visat sig ha effekt. Idag är det bara Grekland och Finland inom EU som har lägre hushållselpriser än Sverige. Dessa frågor borde finnas inom Bostadsutskottets område för att ge en helhetssyn på boendekostnaderna.

Tillväxten av solenergi är kraftigt ökande även om den står för en försvinnande liten del av elmarknaden. Sedan 1985 har ökningstakten varit 19 procent per år, där den legat i 15 år. Sedan dess är ökningstakten 25–35 procent per år. Också Sverige skulle kunna ha en god ökningstakt av solenergi för byggnader. Berg- och jordvärme har visat sig vara nya fullgoda alternativ.

En annan uppvärmningsmöjlighet handlar om förbränning. För att vara trygg och ha alternativ vid elavbrott borde alla byggnader utrustas med skorsten. Att byta olja mot pellets i småhuspannan innebär en besparing på cirka 2 500–3 000 kronor per kubikmeter olja som ersätts. Det ger en besparing på mellan 3 600 och 6 000 kronor per år, delvis beroende på om bytet sker från vattenburen värme eller direktvärme. Vedeldning är också ett alternativ, då moderna vedpannor och moderna kaminer visat sig mycket miljövänliga i förhållande till den gamla tekniken.

Fjärrvärme innebär att värmen produceras i en stor panna eller som kylvatten i en reaktor och distribueras som hetvatten i ett värmenät. Eftersom villahushållen ligger mycket mera glest än hushållen i flerfamiljshus blir kostnaden för ledningsnätet förhållandevis höga. Fjärrvärme har inte visat sig vara något realistiskt alternativ för villor utan stora offentliga subventioner. Här bör tekniken vidareutvecklas.

Olika möjligheter till uppvärmning och ett energisnålt byggande hör intimt samman. Jag hemställer därför om att energifrågor förs över till bostadsutskottet.

Stockholm den 4 oktober 2001

Ulla-Britt Hagström (kd)