om barns rättigheter

Motion 1987/88:U507 av Margareta Hemmingsson m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:U507

av Margareta Hemmingsson m. fl. (s)
om barns rättigheter

Förhoppningsvis blir 1988 ett år då de mänskliga rättigheterna - och arbetet
för dem - får extra mycket publicitet. Den 10 december blir det 40 år sedan
FN antog deklarationen. 1959 antogs deklarationen om barns rättigheter,
och 1989, 30 år senare, skall en konvention vara utarbetad.

När vi i västvärlden talar om mänskliga rättigheter menar vi ofta rättigheter
som rör sig inom det politiska området. Vi får dock inte glömma bort
de rena överlevnadsfrågorna, de grundläggande rättigheterna.

I sitt budskap på Mänskliga rättigheters dag den 10 december 1987 sade
FN:s generalsekreterare Javier Perz de Cuellar: ”Fattigdomen, den stora
förstöraren av mänskliga rättigheter, är fortfarande obesegrad.” UNICEF
gav, i sin rapport ”Tillståndet för världens barn”, en skrämmande bild av
alla svältande, hemlösa och outbildade barn i världen.

Barn har i alla tider varit offer för de vuxnas krig. Nu blir de även vapen.
Mattransporter stoppas till svältområden (Etiopien), flyktingläger angrips
(Pakistan, Libanon), terror utövas direkt mot kvinnor och barn (Angola,
Mocambique), leksaker mineras (Afghanistan). Barn tvingas bevittna tortyr
av föräldrar för att dessa skall tala (Chile) eller barnen blir själva utsatta för
tortyr (Sydafrika). Därtill kommer att barn rekryteras som soldater på
många håll i världen (Iran, Afrika, Centralamerika).

Berit Härd (DN 871208)

Barn i väpnade konflikter berörs i artikel 20 i det förslag till konvention som
just nu behandlas inom FN. Sverige har spelat en viktig roll under arbetet
med utformningen av denna artikel. Lika viktigt som artikelns innehåll är
vilka nationer som undertecknar den, samt inte minst om de efterlever den.
Detta gäller naturligtvis hela konventionen.

Tyvärr blir det alltmer så att det är de humanitära och folkrättsliga
organisationerna världen över som får ta det främsta ansvaret för att kontrollera
efterlevnaden av undertecknade ”avtal”. FN-organet som sådant
borde ta en mer aktiv del i denna tillsyn.

Den svenska regeringen borde arbeta för att UNICEF (FN:s egen barnfond)
får ansvar för att tillse efterlevnaden.

När Sverige driver ett internationellt opinionsbildningsarbete för dödsstraffets
avskaffande, utgår vi från att det handlar om vuxna. Den svenska
allmänheten har nog svårt att tänka sig att även minderåriga döms till
döden. Ännu mer skrämmande är att detta händer i ett land där man
undertecknat deklarationen om de mänskliga rättigheterna, deltar i arbetet
med konventionen om barns rättigheter, samt har anslutit sig till internationell
lagstiftning på området.

I några av USA:s stater kan ungdomar, som var under 18 år då de utförde Mot. 1987/88
brottet, dömas till döden - i strid mot internationell lagstiftning, lagstift- U507
ningen som domstolen mycket väl känner till att USA anslutit sig till och
måste följa. I några av de stater där man tillåter dödsstraff förhalar man
avrättningen till dess att den dömde blivit myndig - även om han/hon var
minderårig när brottet förövades.

Den svenska regeringen bör uppmärksamma denna skymf mot mänskliga
rättigheter.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barns rättigheter.

Stockholm den 26 januari 1988
Margareta Hemmingsson (s)

Marita Bengtsson (s) Berit Oscarsson (s)

Margareta Persson (s) Eva Johansson (s)

4