Arbetsmarknaden i Södermanland

Motion 1994/95:A417 av Anita Persson m.fl. (s)

Södermanland är ett omväxlande och tilltalande landskap
med ovanligt många sjöar och ett vackert relativt
oexploaterat kust- och skärgårdsområde. Kultur- och
odlingslandskapet präglas av de många kyrkorna,
herrgårdarna och de vackra ängs- och hagmarkerna.

Dessvärre är länets arbetsmarknadssituation inte lika
positiv. Närheten till Stockholm gör att länet i ett längre
perspektiv är utsatt för ett stort förändringstryck. Samtidigt
är länet genom en delvis ensidig näringslivs- och
arbetsmarknadsstruktur med en liten privat tjänstesektor
särskilt utsatt för förändringar.

Länet uppvisar också, jämfört med de flesta andra län,
mycket stora svängningar på arbetsmarknaden. Detta
drabbar särskilt kvinnor, ungdomar och de många
invandrarna i länet. Sammantaget är därför Södermanland ett
av de län, som är mest beroende av att ha en hög
förändringsberedskap. (Citat från Länsstyrelsen: Grundsyn
för Södermanlands län)

Industriell utveckling

Södermanland har drabbats hårt av 1990-talets
ekonomiska kris, i många fall hårdare än andra jämförbara
län. Länet har förlorat fler industriarbeten än regionen i
övrigt och många av dessa arbetstillfällen kommer inte att
återuppstå vid konjunkturuppgången. Tittar vi några år
tillbaka på perioden l982--1992 kan vi se att Sverige
förlorade l9 %
av alla arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin,
medan Eskilstuna t.ex. under samma period förlorade 33 %
!

Hela Södermanland är beroende av att industrin och
industrisysselsättningen utvecklas. Bland de större
industrierna märks exempelvis i Eskilstuna VME med ca 1 500
anställda, i Katrineholm finns Scania, Ericson och
SKF med tillsammans 2 500
anställda och SSAB i Oxelösund med 2 500
anställda, vilket är länets största industriarbetsplats.
Dessa stora industrier har också en stor betydelse för en
mängd underleverantörsföretag. Men även större koncerner
utanför länet, främst inom bilindustrin, har betydelse för
underleverantörerna i länet. Södermanlands utsatthet bör
uppmärksammas vid en genomgång totalt av de
regionalpolitiska stöden, både nationella och inom EU.

Den kunskap och tradition som finns i Södermanland när
det gäller industriell verksamhet måste dock tas om hand och
bilda utgångspunkten för en förnyelse i sörmländsk industri.
Både våra stora traditionella tillverkningsföretag och
underleverantörsföretag måste hitta nya affärsidéer och nya
produkter. Ansvaret för denna utveckling åvilar givetvis
företagen själva, men samhället kan skapa förutsättningar
som stimulerar till förnyelse, t.ex. genom utveckling av ny
teknik, stöd till forskning och utveckling av nya produkter,
medverka till höjd kompetens bland de anställda.
Kompetenshöjningen kommenteras närmare i vår motion
ang. utbildningsplatser.

En annan åtgärd för samhället är att åstadkomma ett
professionellt mottagande av nya företag och nya
verksamheter som kan bidra till den industriella
utvecklingen. Det handlar om att skapa en miljö som
stimulerar företag att söka allianser med sörmländska
partners. Alla dessa åtgärder har förekommit i diskussioner
och program tidigare, men mot bakgrund av att
Södermanland är det län som tillsammans med Kopparberg
drabbats mest av minskningarna inom industri- och
byggsektorn under senare år, krävs en kraftsamling för
åtgärder i vårt län.

Allt är nu inte nattsvart i Södermanland. Sedan en tid har
även vi kunnat se en ljusning på arbetsmarknaden. Antalet
varsel har minskat under en längre tid och fortsätter att
minska. Samtidigt ökar antalet nyanmälda lediga platser och
allt fler får jobb.

Trots detta saknar 22 200
personer fotfäste på arbetsmarknaden, vilket
motsvarar 13,9 %.
Skillnaden mellan kommunerna inom länet är stor, från
Trosas 8,4 %
till Eskilstunas 16,6 %.

Arbetslösheten
kostar miljarder. För Södermanlands del
var den totala summan ca 2,5 miljarder
kronor under l994, varav 1,3 miljarder
kronor var rent understöd. Resten av beloppet har
används till en mycket aktiv åtgärdspolitik från
länsarbetsnämnden, vilket gjort att den öppna arbetslösheten
kunnat begränsats till 6,1 %
med spridning från Oxelösunds 2,9 %
till Flens 7,0 %.
Skulle vi bryta ner siffrorna ytterligare får vi en ännu
högre arbetslöshet bland våra ungdomar och våra
utomnordiska invandrare. En hotbild, som tornar upp sig är
också den offentliga sektorns neddragningar, vilka utgör ett
stort hot mot de sörmländska kvinnornas arbetsmarknad.

Utveckla små och medelstora företag

I takt med att den traditionella tillverkningsindustrin i
Södermanland minskar sin sysselsättning är det viktigt att
det sörmländska näringslivet får en ökad andel arbetsplatser
inom små och medelstora företag.

I Södermanland finns färre småföretag genomsnittligt än i
andra län. Det är ett resultat av den långa tradition med stora
tillverkningsföretag, som funnits i länet. Så länge den
industrin utvecklades och drog till sig tillgänglig arbetskraft,
utvecklades inte den småföretagartradition som finns på
många andra håll i landet. Detta gör att samhällets insatser
för att stimulera en utveckling bland små och medelstora
företag är särskilt viktiga i vårt län.

Det lär finnas en halv miljon småföretag i Sverige. Tänk
om de kunde stimuleras till att anställa en person var, då
skulle hela arbetslösheten vara borta!

För att komma i närheten av detta krävs att samhället både
stöttar och stimulerar företagen. De grundläggande
resurserna finns hos kommunerna och regionalt hos
exempelvis ALMI Företagspartner, men ytterligare åtgärder
krävs både när det gäller riskkapitalförsörjning och det
lokala mottagandet. En kraftsamling bör därför göras i varje
län för att stimulera småföretagens utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetsmarknaden i Södermanland.

Stockholm den 24 januari 1995

Anita Persson (s)

Michael Hagström (s)

Elisebeht Markström (s)

Lars G Linder (s)