Användning av bergmaterial

Motion 2001/02:N330 av Lennart Beijer m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överskottsmassor vid samtliga gruvor och stenbrott kvalitetsklassificeras för olika användningsområden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bergkvalitetsundersökningar enligt SGU:s modell utökas kraftigt, både regionalt och i samband med byggande av vägar, järnvägar och tunnlar.

Bakgrund

Det svenska urberget är en väldig naturresurs, som måste användas så optimalt som möjligt. Under 1999 levererades ca 80 miljoner ton berg- och ballastmaterial till ett värde av 4 miljarder kronor. Krossat berg utgjorde merparten – 38 miljoner ton – medan naturgrus motsvarade 30 miljoner ton. Resten utgör krossat berg från separata krossar samt överskottssten från industrimineral- och prydnadsstenbrytning. Användningsområden är främst underlag till väg och järnväg, betongtillverkning och fyllning.

Kvalitetsklassificering

Under senare år har en kraftig förskjutning skett från naturgrus till krossat berg och återanvändning. Denna utveckling kommer att fortsätta. Naturgrusanvändningen kommer följaktligen att minska och enligt miljömål 12 – god bebyggd miljö – är målsättningen att användningen av naturgrus år 2010 skall vara mindre än 12 miljoner ton och återbruket av material minst 15 %.

Bland alternativa material finns till exempel krossad betong och tegel, schaktmassor och asfalt, stål- och masugnsslagg, gummi, plast, glas, energiaskor och s.k. gråberg. I Sverige produceras årligen ca 30 miljoner ton gråberg från gruvverksamhet medan stål-, bygg- och energiindustrin producerar ca 2 miljoner ton. Återbruket av byggavfall är relativt lågt i Sverige jämfört med andra länder.

Det är av största vikt att bergmaterial som framtas i samband med väg-, järnvägs-, tunnel- och bergrumsbyggen används på ett relevant sätt. För att detta skall vara möjligt krävs en kvalitetsklassificering av resurserna samt en bedömning av olika sorters bergs-massor, innan exempelvis ett vägprojekt startas. Det finns också stora upplag av sten från stenbrott och gruvor. Detta material bör kvalitetsklassificeras.

Bergskvalitetsundersökningar

Vid anläggning av vägar, järnvägar, start- och landningsbanor, pirar och hamnkonstruktioner liksom vid tillverkning av betong används berg- eller ballastmaterial av olika kvalitet/egenskaper. Alla dessa ändamål ställer olika krav som är reglerade av t ex Vägverket, Banverket, SJ, Boverket och Luftfartsverket. Det kan handla om egenskaper som tryck- och slaghållfasthet, vattenabsorption eller kornform. Bergmaterialets egenskaper bestämmer slutproduktens kvalitet.

Sedan några år bedriver Sveriges geologiska undersökning, SGU, kvalitetsklassificering av berg, s.k. bergkvalitetsundersökningar, där användbarheten till olika ändamål prövas. Hittills har befolkningstäta områden i Göteborg och Mälardalen undersökts. Dessa bergkvalitetskartor är ett allmänt planeringsunderlag vad gäller bergresurser vid infrastruktursatsningar. Information lämnas som stöd till underjordsverksamhet som tunnel- och bergrumsbyggen.

Denna verksamhet bör utökas så att större delen av landet blir kartlagt vad gäller bergets kvalitet.

Det bör vara ett nationellt intresse att tillvaratagandet och användandet av bergmaterial sker på ett optimalt sätt. Vad gäller de enorma mängderna gråberg som i dag är upplagda runt våra gruvor är det av stort allmänt intresse att de kommer till användning. Det bör vara en fördel att använda detta redan brutna berg innan nya bergs- och grustäkter bryts. För att möjliggöra detta bör ett transportsystem byggas från gruvorna till kusten och vidare ut till hamnar i både Sverige och övriga Europa.

Stockholm den 2 oktober 2001
Lennart Beijer (v)
Stig Eriksson (v)	Lennart Gustavsson (v)