Äldre på arbetsmarknaden

Motion 2003/04:A308 av Annelie Enochson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Äldre personer är en resurs – också på arbetsmarknaden. För Kristdemokraterna är det viktigt att frihet och trygghet präglar den svenska arbetsmarknaden. Äldre personer ska kunna anpassa sitt arbete utifrån sin egen unika situation. Vill man trappa ner sin arbetstid några år före pensioneringen ska man kunna göra det. Om man vill forsätta arbeta även efter ordinarie pensionsålder ska man kunna göra det. Att människors inflytande över sin egen vardag ökar är ett värde i sig. Befolkningsprognoserna visar dessutom på behovet av att fler arbetar för att klara framtidens välfärd, bland annat därför är det viktigt att underlätta för äldre på arbetsmarknaden. Den faktiska pensionsåldern är under 59 år. Samtidigt som många äldre vill arbeta mer är det många som vill trappa ned.

Kristdemokraterna föreslår i denna motion följande 11 konkreta åtgärder för att underlätta för de äldre att vilja, orka och kunna arbeta så länge som de önskar och på de vilkor som passar dem.

1. Diskrimineringslagstiftningen utökas till att också omfatta förbud mot diskriminering av äldre.

2. Lagstadgad rätt att gå ned i arbetstid efter 61 år.

3. Rätt och möjlighet att stanna kvar i arbetslivet längre.

4. Eget företagande bör uppmuntras genom att en F-skattsedel kan erhållas utan annan restriktion än näringsförbud. Den som bara har en uppdragsgivare ska kunna få F-skattsedel.

5. Ett mer hälsofrämjande arbetsliv.

6. Informationskampanj om äldre i arbetslivet.

7. Kompetenscentrum för god seniorpolitik.

8. Kontinuerlig kompetensutveckling via ett individuellt kompetenssparande.

9. Nej till den förlängda sjuklöneperioden.

10. Inför en ny friskförsäkring, en samordnad rehabiliteringsförsäkring.

11. Ingrip mot avtalspensionssystem som gör det betydligt dyrare för arbetsgivare att anställa äldre arbetskraft.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Den demografiska verkligheten 4

5 Sysselsättningen för äldre personer 4

6 De äldre behövs i arbetslivet 5

7 Goda exempel 6

8 Frihet och trygghet för äldre på arbetsmarknaden 7

8.1 Diskrimineringslagstiftningen måste också gälla äldre 7

8.2 Lagstadgad rätt att gå ned i arbetstid efter 61 år 8

8.3 Rätt och möjlighet att stanna kvar i arbetslivet längre 8

8.4 Lättare att starta eget 8

8.5 Mer hälsofrämjande arbetsliv 8

8.6 Informationskampanj om äldre i arbetslivet 9

8.7 Kompetenscentrum för god seniorpolitik 9

8.8 Kontinuerlig kompetensutveckling 9

8.9 Nej till den förlängda sjuklöneperioden 9

8.10 Friskförsäkring 10

8.11 Avskaffa hinder som försvårar för äldre arbetskraft att byta jobb  10

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förbud mot diskriminering av äldre i arbetslivet.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av lagstadgad rätt att gå ned i arbetstid från 61 års ålder.1

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade regler för att erhålla F-skattsedel, inte minst för äldre arbetskraft.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en informationskampanj om vinsten av äldre i arbetslivet.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att inrätta ett seniorkompetenscentrum.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontinuerlig kompetensutveckling och individuellt kompetenssparande.

7. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars sjuklöneperiod.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en ny friskförsäkring.2

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att vidta åtgärder i syfte att minska skillnader beträffande kostnader som arbetsgivarna har för yngre och äldre arbetskraft.2

1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.

2 Yrkandena 7 och 8 hänvisade till SfU.

4 Den demografiska verkligheten

I SCB:s prognos över befolkningsutvecklingen i Sverige under de kommande 50 åren kan två trender utläsas. För det första minskar befolkningen. För det andra ökar medellivslängden. Långtidsutredningen konstaterar att befolkningen mellan 16 och 64 år förväntas växa med drygt 3 procent eller 180 000 personer fram till 2008. Samtidigt kommer den grupp som är mest aktiv på arbetsmarknaden, personer mellan 25 och 54 år, att minska med knappt 230 000 personer. Den grupp som ökar mest, 55–64-åringarna, deltar i arbetskraften i mindre utsträckning och arbetar dessutom färre timmar än genomsnittet för befolkningen. Av befolkningen i åldern 55–64 år finns i dag cirka 37 procent inte kvar på arbetsmarknaden.

Den faktiska pensionsåldern ligger idag under 59 år, om man inkluderar personer som förtidspensioneras i tidig ålder. Bara var fjärde svensk arbetar fram till 65 års ålder. Det finns alltså en stor potential av arbetskraft i åldern 50 år och äldre.

I en enkät från Pensionsforum hösten 2000 framkom att 80 procent av cirka 600 tillfrågade 45–65-åringar vill gå i pension vid 60 år eller tidigare. Orsakerna till att den faktiska pensionsåldern sjunker är flera, bland annat har en fysiskt eller psykiskt påfrestande arbetsmiljö tvingat många till förtidspensionering.

5 Sysselsättningen för äldre personer

Den höga arbetslösheten under 1990-talet har inneburit att många har erbjudits avgångsvederlag och garantipension. I samband med omorganisationer har äldre arbetskraft ofta erbjudits avtalspensioner. Det innebär att över tiotusen svenskar varje år får betalt för att sluta arbeta. Dessa förtida pensionärer får ofta 70 eller 80 procent av sin tidigare lön för att inte arbeta de sista åren före 65-årsdagen. Enligt en Sifo-undersökning år 2000 har två av tre större arbetsgivare använt sig av avtalspensionering.

Man kan också se hur arbetslösheten bland äldre steg under de första åren på 1990-talet. När arbetslösheten sedan vände nedåt gjorde den inte det i samma utsträckning för personer över 55 år som för den övriga befolkningen. Många äldre har utbildningsinriktningar som inte är helt gångbara på dagens arbetsmarknad. Att dessa inte har kunnat komma ut i arbete, utan istället fastnat i långtidsarbetslöshet, visar att dagens arbetsmarknadspolitik inte klarar av sin uppgift. För dem i åldern över 54 år är andelen långtidsinskrivna en bra bit över hälften av de inskrivna. Detta gäller både äldre män och kvinnor men andelen är något högre för äldre kvinnor.

6 De äldre behövs i arbetslivet

Många äldre tvingas av ovan nämnda orsaker lämna arbetslivet tidigare än de själva vill. Förutsättningar måste skapas så att fler kan vara kvar längre. Först och främst för att de själva så önskar, men också för att behovet av deras kompetens och insats är och kommer att vara stor. Andelen yrkesverksamma krymper nu samtidigt som andelen pensionärer och studerande ökar.

Sverige kommer att behöva fler som arbetar för att klara framtidens välfärd och tillväxt. I Sverige råder redan arbetskraftsbrist på vissa håll, samtidigt som en mycket stor andel människor är arbetslösa, sjukskrivna eller sjukpensionerade. Denna situation hotar tillväxten och leder till stora påfrestningar på välfärdssystemen. År 2018 beräknas antalet ålderspensionärer överstiga två miljoner. Enligt Långtidsutredningen kommer äldrevårdskostnaderna att öka med cirka 60 procent fram till 2030 i takt med att en allt större del av befolkningen blir över 85 år och födelsetalen sjunker. Inom en tioårsperiod har förmodligen inte bara Sverige utan även övriga Europa brist på arbetskraft inom viktiga delar av arbetsmarknaden.

I EU-kommissionens meddelande Mot ett Europa för alla åldrar uppmanas medlemsländerna att vidta åtgärder som syftar till att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga, att främja ett livslångt lärande, erbjuda en flexibel arbetsorganisation samt se över avgifts- och förmånssystemet i syfte att stärka incitamenten för arbete och fortbildning.

Två undersökningar som Arbetslivsinstitutet gjort, en från 1992 och en från 1998, visar att en del arbetsgivare är negativt inställda till äldre anställda. Enligt en enkät gjord av Pensionsforum hösten 2000, vill 80 procent av arbetsgivarna inte anställa människor över 55 år.

Forskningen ser inga entydiga samband mellan ålder och prestationsförmåga. Arbetsprestationen kan både öka och minska med stigande ålder. Faktiska ålders-förändringar som minskad fysisk styrka, längre reaktionstider, ökat behov av återhämtning och liknande, kompenseras oftast genom ett mer rationellt arbetssätt med erfarenheten som bas. Äldre känner ofta mer ansvar och engagemang på arbetsplatsen. Människor som har balans mellan arbete och privatliv är mest produktiva.

I en stor kunskapsöversikt om äldre arbetskraft i Europa betonar professor Juhani Ilmarinen vid finska arbetarskyddsstyrelsen att arbetsledning är den enskilt viktigaste faktorn för att få fler att orka till minst 65 år. Det är arbetsledaren som måste se människan, att olika åldrar, förutsättningar och kunskaper kräver olika uppgifter, men också olika bemötanden. I andra hand kommer, enligt Juhani Ilmarinen, arbetets innehåll. Monotoni och stress förkortar arbetslivet. Möjlighet att lära nytt, att ha inflytande över arbetsuppgifter och över förläggning av sin arbetstid ökar orken och lusten att stanna länge. Det som därutöver har betydelse är den egna fysiska träningen som gör att kroppen orkar längre.

Regler för god praxis för äldre på arbetsmarknaden är ett arbete som har genomförts på uppdrag av EU-kommissionen. Syftet var att hitta exempel på god praxis för att belysa att sådana initiativ existerar och se vilka slutsatser man kan dra av dessa. Åtta länder har varit involverade i projektet, däribland Sverige. Arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, regeringstjänstemän och andra aktiva inom det arbetsmarknadspolitiska området har konsulterats under projektets gång. I En aktiv arbetsmarknadspolitik för den äldre befolkningen (Byrån för europeiska gemenskapernas officiella publikationer) konstaterar man bland annat att det är bråttom att omvärdera modellerna för tidig pensionering. Man påpekar också att möjligheterna för äldre att bli företagare måste bli bättre.

Trots hög arbetslöshet så bedömer en stor del av arbetsgivarna, enligt SCB:s arbetskraftsbarometer, att det råder brist på arbetskraft. I en rapport från SCB presenteras beräkningar av nytillskottet av utbildade och arbetsmarknadens rekryteringsbehov fram till 2008 (Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år 2008). Beräkningarna bygger på en måttlig ökning av sysselsättningen i enlighet med de bedömningar som gjordes i den senaste långtidsutredningen. Redan i dag ser vi problem med arbetskraftsbrist inom vissa sektorer och i vissa regioner. Om SCB:s prognoser stämmer står vi inför stora problem. Att reformera arbetsmarknaden så att fler äldre personer kan vara kvar längre i arbetslivet är ett sätt att delvis lösa detta problem.

7 Goda exempel

Malmö kommun har erbjudit lärare över 60 år delvis nya arbetsuppgifter på upp till 75 procent av arbetstiden. De äldre lärarna fick arbeta med mindre undervisningsgrupper, administration, skolbibliotek samt som mentorer åt nyutbildade.

I bemanningsföretagen ser man stora fördelar med äldre arbetskraft. Vi vill stimulera äldre konsulter i vår bemanningsverksamhet att stanna kvar hos oss, för här är det kompetens och inte ålder som räknas. Man behöver en viss mognad för att hantera akuta situationer och det uppskattas av kunderna, säger Eva Jaldeland, vice vd på Proffice. Proffice har ett par hundra konsulter som är ålderspensionärer.

Många företag är beredda att ta på sig stora kostnader för att bli av med personal utan att undersöka alternativen. Kostnaderna för nyrekrytering och inskolning är ofta höga. Finns det ekonomiska vinster att göra om man tillhandahåller sådana arbetsvillkor att fler kan, vill och orkar arbeta kvar längre?

Två finska företag, Fundia Wire och Björkeboda Lås, har genomfört ett arbetsmiljöprojekt under åren 1990 till 1994. Den årliga vinsten skattades till 500 000 euro fördelade enligt följande: minskade kostnader för pensionering 270 000 euro, förbättrad produktivitet 200 000 euro och minskad sjukfrånvaro 30 000 euro. Den årliga kostnaden för projektet var 50 000 euro.

Försäkringsbolaget Alecta erbjuder sina medlemsföretag hjälp med att ta fram personalekonomiska nyckeltal, analysera dessa och följa upp resultaten. Inom företaget har man vidare tagit fram Sambandet, ett verktyg för att analysera och utveckla arbetsmiljö, hälsa och lönsamhet.

I Danmark bygger man med statliga medel upp en elektronisk verktygslåda för att sprida information och inspirera arbetsgivare, fackliga företrädare och arbetsförmedlingar till att utveckla seniorpolitiken i arbetslivet. Gratis konsulthjälp erbjuds de arbetsgivare som vill utveckla seniorpolitiken på arbetsplatsen.

I Norge har organisationen Center för seniorplanläggning uppgiften att förmedla kunskaper och erfarenheter samt stödja och inspirera arbetet med att utveckla personalpolitiken för de äldre.

8 Frihet och trygghet för äldre på arbetsmarknaden

Människor utvecklas och förvärvar ny kunskap under hela sitt arbetsliv. Det innebär att äldre har stor kompetens och erfarenhet. Många av dem anser att deras kompetens och erfarenhet tas tillvara i alltför liten utsträckning.

Idag har äldre svårt att komma tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivning eller långtidsarbetslöshet. Äldre får ofta gå först när ett företag rationaliserar. Vi vill skapa möjlighet för fler äldre att delta längre tid i arbetslivet. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för fler att kunna arbeta fram till den faktiska pensionsåldern 65 år, men också att fler ska vilja fortsätta fram till 67 år eller ännu längre.

De äldre är inte en homogen grupp utan måste betraktas som enskilda individer. Ålder är inte en avgörande faktor för människors kapacitet på arbetsplatsen. Det visar aktuell forskning. Äldres erfarenhet och förvärvade kompetens gör dem till skickliga yrkesutövare. Deras lojalitet och engagemang skapar stabilitet på arbetsplatsen. Den tendens som idag finns till åldersdiskriminering måste brytas.

Människor i alla åldrar har olika önskemål om omfattning och förläggning av arbetstid. En del äldre längtar efter pensionärstillvaro medan andra har en stor del av sin sociala identitet på en arbetsplats. De önskar därför stanna på sin arbetsplats så länge som möjligt. Andra vill ha tid för barnbarn eller en hobbyaktivitet men också fortsatt kontakt med arbetslivet på deltid. Önskemålen ser olika ut. Därför måste också individen ha möjlighet att påverka när och hur övergången ska ske från arbetsliv till pensionärsliv. Övergången måste ha inslag av större flexibilitet så människor kan trappa ner successivt och inte över en enda natt såsom ofta sker.

8.1 Diskrimineringslagstiftningen måste också gälla äldre

För att undvika att diskriminering av äldre sker bör diskrimineringslagstiftningen utökas till att också omfatta förbud mot diskriminering av äldre. Det bör göras så snabbt som möjligt. Ett EG-direktiv, 2000/78/EG av den 27 november 2000, som handlar om likabehandling med avseende på ålder utreds fortfarande. Inom flera EU-länder finns redan förbud mot åldersdiskriminering.

8.2 Lagstadgad rätt att gå ned i arbetstid efter 61 år

Att möjliggöra för den enskilde att öka flexibiliteten vid övergången från heltidsarbete till ett liv med mer fritid är dock viktigt. Lagstadgad rätt bör därför införas att få gå ner i arbetstid från 61 års ålder. Med det nya pensionssystemet kan man själv, från 61 års ålder, välja hur man vill kombinera arbetstid och pensionsuttag. Rätten att arbeta i mindre omfattning skulle möjliggöra för fler att delta i arbetslivet under längre tid. Staten skulle dock inte skjuta till förlorad pension som blir följden av att man arbetar mindre.

8.3 Rätt och möjlighet att stanna kvar i arbetslivet längre

Personer som velat fortsätta sin anställning efter 65 år har inte tidigare fått göra det. Kristdemokraterna välkomnar därför den nya lag som ger arbetstagare rätt att arbeta till 67 års ålder. En undersökning från Arbetslivsinstitutet visar dessutom att svenska folket ställer sig positivt till att äldre stannar kvar i arbetslivet. Så många som 73 procent av blivande pensionärer kunde tänka sig förvärvs- och/eller frivilligt arbete efter pensioneringen, enligt Hans Jonssons forskningsprojekt Pensioneringsprocessen. En majoritet av dessa angav att andra faktorer än de rent ekonomiska var viktigast, exempelvis tillfälle till sociala kontakter eller möjlighet att få använda sina kunskaper. Det är viktigt att skapa positiva arbetsmiljöer där människor får känna sig delaktiga och uppskattade och där deras kompetens används.

8.4 Lättare att starta eget

En del äldre, exempelvis avtalspensionärer, önskar använda sin kompetens på en friare och mer konsultartad basis. Eget företagande bör därför uppmuntras genom att lagen ändras så att en F-skattsedel kan erhållas utan annan restriktion än näringsförbud. Exempelvis ska den som utför tjänster åt en tidigare arbetsgivare, eller den som bara har en enda uppdragsgivare, kunna få F-skattsedel.

8.5 Mer hälsofrämjande arbetsliv

Det förebyggande arbetets betydelse kan inte överskattas. Det är varje arbetsgivares skyldighet att genomföra Systematiskt arbetsmiljöarbete på varje arbetsplats. Hela personalen ska involveras i arbetet. Det ger en bra grund för en ökad medvetenhet om hur ett hälsofrämjande arbetsliv där människor trivs och mår bra skapas.

8.6 Informationskampanj om äldre i arbetslivet

Alltför många äldre upplever att den arbetslivserfarenhet och de specifika kunskaper man har fått genom yrkesåren, tas tillvara i väldigt liten utsträckning. Omkring 2010 har fyrtiotalisterna lämnat arbetsmarknaden och in kommer då en stor ny ungdomsgeneration. De äldre som lämnar har erfarenhet som det kommer att ta tid innan de yngre förvärvar. Det är viktigt att vi på olika sätt tillvaratar de äldres kompetens och erfarenheter.

Opinionsbildning och attitydförändring tar tid. Därför bör en informationskampanj om äldre i arbetslivet startas. Man bör marknadsföra forskning som tydligt visar att äldres erfarenhet och förvärvade kompetens gör dem till skickliga yrkesutövare samt att deras lojalitet och engagemang skapar stabilitet på arbetsplatsen. Goda exempel på arbetsplatser med utvecklad seniorpolitik bör också ingå i den information som ska spridas. Det är också viktigt att involvera de fackliga organisationerna i kampanjen.

8.7 Kompetenscentrum för god seniorpolitik

Ett kompetenscentrum för utveckling av en god seniorpolitik i arbetslivet, efter norsk modell, bör prövas. Det kan med fördel samlokaliseras med Arbetsmiljöverket. Arbetsgivare ska där kunna få konsultstöd och rådgivning vid introduktion och genomförande av en aktiv seniorpolitik vid företagen.

8.8 Kontinuerlig kompetensutveckling

Möjligheten till kontinuerlig fortbildning är viktig redan nu och än mer i framtiden. Ny kunskap och ny teknik måste ständigt erövras genom arbetslivet. Ett individuellt kompetenssparande, enligt Kristdemokraternas förslag, ger såväl den enskilde som arbetsgivare möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar för att spara ihop till perioder av kunskapsinhämtande. Det bidrar också till att äldre arbetskraft blir mer konkurrenskraftig när erfarenhet kan kombineras med färsk utbildning. Riksdagens principbeslut i frågan våren 2002 innebär att berättigad oro finns att den slutliga propositionen om individuellt kompetenssparande kommer att bli alltför begränsad i omfattning och flexibilitet.

8.9 Nej till den förlängda sjuklöneperioden

Socialdemokraterna och deras stödpartier beslutade strax före sommaren 2003 att förlänga sjuklöneperioden till tre veckor. Detta är ett hårt slag inte minst mot den äldre arbetskraften. Beslutet riskerar att leda till en gallring av arbetstagare. Vi ser redan i dag hur avtalspensioner och förtidspensioner har lett till att allt fler äldre – även fullt friska personer – lämnar arbetslivet i förtid. Riksdagen bör snarast besluta om en återgång till två veckors sjuklöneperiod.

8.10 Friskförsäkring

Det är ett oerhört lidande som arbetsrelaterad ohälsa orsakar för enskilda individer varje år. Kostnaderna för sjukpenning och sjukersättning (förtidspension) årets första åtta månader beräknas till 69,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,2 miljarder kronor eller 9,8 procent jämfört med motsvarande period år 2002.

Det är enorma summor som ohälsan kostar för både företagare, enskilda och stat. Långtidssjukskrivningarna har ökat markant. Därför är det viktigt för samhället att belöna hälsofrämjande insatser i arbetslivet. Det gagnar först och främst individen och möjliggör en längre period som aktiv i arbetslivet. Det är också bra för samhällsekonomin.

När arbetsrelaterad ohälsa inträffar är det viktigt med tidiga aktiva insatser och rehabilitering så man snabbt kan komma tillbaka till arbetslivet. Målet ska vara färre och kortare sjukfall. Vi anser att ökade resurser måste tillföras sjukvården för att köer ska kunna kortas. Verkligheten är dock att sjukskrivningskostnaderna ökar lavinartat samtidigt som allt mindre resurser går till rehabilitering.

Vi vill införa en ny friskförsäkring, en samordnad rehabiliteringsförsäkring, i linje med Gerhard Larssons utredning (Rehabilitering till arbete; SOU 2000:78). Exakt hur denna ska utformas finns närmare preciserat i en särskild motion.

Kristdemokraterna anser att tyngdpunkten för rehabiliteringsansvaret ska flyttas från de fyra nuvarande offentliga organen (landstingens hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, statens arbetsförmedling och försäkringskassa) till en offentlig huvudaktör som har ett sammanhållet ansvar för den sjukskrivnes rehabilitering.

Arbetsgivaren har en central betydelse för att se till att arbetet utformas så att det i sig har en hälsofrämjande och förebyggande effekt. Även individen äger självfallet ett ansvar att skapa en så hälsosam arbetsplats som möjligt.

Kristdemokraterna satsar den kommande treårsperioden över 10 miljarder kronor på rehabilitering och en ökad hälsa i arbetslivet. På några års sikt anser Kristdemokraterna att denna satsning kan leda till stora vinster för enskilda människor och för den offentliga sektorn.

8.11 Avskaffa hinder som försvårar för äldre arbetskraft att byta jobb

Negativa attityder till äldre arbetskraft är ett problem på arbetsmarknaden.

Riksförsäkringsverket (RFV) konstaterar i en rapport (2001:9) att 70 procent av de svenska arbetsgivarna sällan, eller aldrig, anställer personer över 50 år. Det är en av anledningarna till att sysselsättningen sjunker i den äldre arbetskraften. Det är troligt att höga kostnader för äldre arbetskraft är en orsak till dessa negativa attityder.

Flera avtalspensionssystem är konstruerade så att premiekostnaden stiger med den anställdes ålder, vilket medför att den arbetsgivare som anställer en äldre person får betala en oproportionerligt stor del av pensionskostnaden. Pensionspremien grundar sig på lön, ålder och tidigare premieinbetalningar. I Alectas underlagsrapport till Senior 2005 – Äldre arbetskraft ur ett företagsekonomiskt perspektiv – görs beräkningar av företagens kostnader för arbetskraft i olika åldrar. De jämför kostnaderna för en person som är 55+ med kostnaderna för en person som är <35. Exemplen grundar sig på en person med en medellön för respektive åldersgrupp. De största kostnadsskillnaderna kan härledas till att den äldre personen har högre lön. Förutom själva lönen stiger också arbetsgivaravgifterna, semesterersättningen och löneskatten. Dessutom är kostnaderna för korttidssjukfrånvaro något högre för personer 55+. Totalt sett beräknas en person 55+ att kosta sitt företag närmare 140 000 kronor mer per år än en person <35 per år. I dessa kostnader ingår till exempel tjänstepensionspremien. Denna premie styrs av lön, ålder och tidigare premieinbetalningar. Även om en äldre person söker en tjänst och samtidigt går ner i löneanspråk för att hamna på samma lönenivå som en person <35 blir kostnaderna för arbetsgivaren högre om denne anställer den äldre personen, eftersom kostnaden för tjänstepensionspremien är högre. Om arbetsgivaren anställer en 58-åring som arbetar fram till 65 blir tjänstepensionspremien cirka 100 000 kronor högre än för en person som är <35 under sjuårsperioden. Det finns inte heller någon möjlighet för den anställde att frånsäga sig pensionspremieinbetalningarna eftersom dessa är avtalsbundna.

För att rätta till den typ av effekter som beskrivs ovan anser Kristdemokraterna att regeringen bör ta initiativ till en översyn av avtalspensionernas effekt på den äldre arbetskraftens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Översynen bör leda fram till överläggningar med arbetsmarknadens parter i syfte att minska skillnader som finns beträffande kostnader som arbetsgivarna har för yngre och äldre arbetskraft.

Stockholm den 7 oktober 2003
Annelie Enochson (kd)
Stefan Attefall (kd)	Mats Odell (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Per Landgren (kd)
Maria Larsson (kd)	Lars Lindén (kd)
Olle Sandahl (kd)