Aktiv företagspolitik för att rädda glesbygdslänen, bl.a. Dalarna

Motion 2000/01:N201 av Rolf Gunnarsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en aktivare företagspolitik.
Motivering

Dalarnas län blöder, befolkningsmässigt. Vid varje
befolkningsräkning, de senaste åren, har tyvärr Dalarnas län,
mitt hemlän, funnits med på "medaljplats".

Vid den senaste räkningen noterade Dalarnas län ett minus på 1 085
personer. Bara en av länets kommuner visar på ett plus. Det är Rättviks
kommun.

Näringsminister Björn Rosengren besökte Dalarna för ett par år sedan. Han
åkte därifrån och kommenterade det hela med att vi, som valt att bo i Dalarna,
tydligen var någon sorts "dysterkvistar".

Vad har då staten/regeringen gjort för att hjälpa till att utveckla Dalarna?
Vad har regeringen gjort för att stödja småföretagen? Vad har regeringen
gjort för att tillföra arbetstillfällen på den statliga sidan?

Man skulle kunna påstå, utan att ta i, att socialdemokraterna och
stödpartierna fört en mycket andefattig företagspolitik, en politik som
förorsakat de befolkningsminskningar som noterats. Men med tillväxtfientliga
partier i kretsen av regeringen finns förståelse varför inget händer och varför
glesbygden utarmas.

Jag kan hänvisa till den bok som s-veteranen Thage G Peterson just
kommit ut med. Han skriver:

Socialdemokratin tömde landsbygden på folk och har aldrig haft någon
politik för en levande landsbygd

Statliga jobb, som en gång kommit till för att hjälpa länet,
har dragits bort. Ett exempel är att då regeringen, med stöd
av andra partier, lade ner flygflottiljen i Söderhamn (F 15) så
skulle åtgärder till - för att rädda Söderhamn. Bl.a. togs då
skogsvårdsstyrelsens kontor från Falun. Omflyttning av jobb
ger inga nya arbeten! Det senaste - troligen inte det sista - är
då näringsministern nu varit till sitt hemlän och lovat ut
drygt 100 nya jobb i Boden. Hur ordnas dessa fram? Det blir
samma inriktning som då det gäller skogsvårdsstyrelsen.
Jobben tas bl.a. i Falun!

Annat som kan nämnas då det gäller att tömma Dalarna:

Vägverkets produktion har flyttat till Östersund, andra delar av Vägverket
har flyttat till Härnösand. Televerket och Postverket har valt Karlstad för sina
satsningar. Kronofogdemyndigheten har flyttat till Gävle, liksom ledningen
för skatteförvaltningen. Samhalls ledning har också flyttat till Gävle och
Invandrarverket till Sundsvall medan den medicinska delen av Socialstyrelsen
valt Örebro som ort. Kriminalvårdsregionen har flyttat sitt huvudkontor till
Örebro och regionåklagaren har sitt säte i Västerås. Tullverket lämnade länet
för Sundsvall.

Ta detta exempel som självklart spelar in på hur utvecklingen av vårt län
blivit. Vi skall också minnas att Domänverket en dag flyttades från
Bergshamra i Stockholm till centrala Falun. Av den lokaliseringen återstår
inte mycket.

Under den här mandatperioden, liksom under förra perioden, gjordes flera
påpekanden att Dalarnas län drabbats hårt av statliga omflyttningar. Då det
var aktuellt att flytta ut statliga verk, från Stockholm, fick Dalarnas län
inget.

"Regeringen har bollen" hette en ledare för en tid sedan. Jag citerar vad
som bl.a. stod där, ord som jag helhjärtat instämmer i:

Nu när det går bra för Sverige måste vi genomföra de förbättringar som
måste göras. Det måste bli mera pengar kvar i företagen, till utveckling
och investeringar. Det måste gå att leva på sitt företagande och inte bli
misstänkliggjord och diskriminerad som småföretagare.

Orden kommer -självklart - från företagarna. De vet. Ta
orden på allvar. Då näringsministern talar om
"dysterkvistar" i Dalarna vet han inte vad han talar om. Det
är ett län som har en mängd ivriga, entusiastiska, kloka och
framåtsträvande människor som vill utveckla sina företag.

Det är dags att lyssna på företagarna. De har tre viktiga punkter för att det
skall bli tillväxt:

- Sänk skattetrycket.

- Gör arbetsmarknaden mer flexibel.

- Förenkla regelverket.

Åter till Dalarnas dystra befolkningssiffror. Förändringarna ser ut så här i
mitt
hemlän:

Avesta -157

Borlänge -198

Falun -78

Gagnef -39

Hedemora -128

Leksand -63

Ludvika -51

Malung -112

Mora -21

Orsa -30

Rättvik +19

Smedjebacken -125

Säter -5

Vansbro -40

Älvdalen -57

Som synes är det en dyster läsning. Minskat antal människor
i länet betyder också lägre skatteintäkter och ökade problem
för kommunerna. Vikande befolkningsunderlag drar undan
grunderna för en rad olika servicefunktioner. Detta kan jag
själv se eftersom jag bor i den s.k. glesbygden.

Det finns mycket som behöver göras. Då det gäller infrastrukturen så finns
alltså problem med bl.a. ett eftersatt vägunderhåll, som i sin tur bidrager till
höga transportkostnader och lägre leveranssäkerhet för näringslivet. Det kan
påpekas att bristerna i transportnätet i flera avseenden är påtagligt större än
i
andra, mer tättfolkade delar av landet.

IT-tillgången i Dalarnas län är inte heller helt tillfredsställande.
Infrastrukturen för IT är inte alla i samma omfattning som de mer
tättbefolkade delarna av landet. Kostnaden att utnyttja den befintliga
infrastrukturen är också väsentligen högre i Dalarnas län jämfört med andra.

Företagarna i Dalarnas län har presenterat en utredning om infrastrukturen.
Det heter så här:

När det gäller måttet på infrastruktur i länet, har undersökningen i
"Rättssäkerhet och tillväxt" utgått från andelen kilometer motorväg och
motortrafikled i förhållande till den totala sträckningen av statligt ägda
vägar. Detta placerar Dalarnas län som nummer fem från botten (0,3 mot
riksgenomsnittet 1,7) vilket ser ut att stämma väl med de andra
infrastrukturförutsättningarna.

Det gäller nu att skapa det underlag som gynnar företagandet
och därmed nya jobb. Det skall vara underlag och
förutsättningar som ger länets företagare en ökad optimism,
för att stanna kvar och för att utveckla verksamheterna.

Det gäller att få till en syn som talar om möjligheter att utveckla också län
som inte tillhör de växande storstadsregionerna. Det finns stor framåtanda hos
många - låt oss ta tillvara den!

Stockholm den 15 september 2000

Rolf Gunnarsson (m)