Till innehåll på sidan

Regeringens beslut att ändra uppdraget för samordnaren för Bromma flygplats

KU-anmälan 2015/16:37 (1254-2015/16) av Edward Riedl (M)

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.

PDF

EDWARD RIEDL
Riksdagsledamot (M)
2016-01-28
Dnr 1254-2015/16

Regeringens beslut att ändra uppdraget för samordnaren för Bromma flygplats

Den 18 december 2014 beslutade regeringen att utse en samordnare med uppdrag att "efter en förväntad hemställan från Stockholms kommun pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen". Beslutet fattades trots att Trafikutskottets betänkande 2014/15:TU1 hade justerats endast åtta dagar tidigare. I betänkandet fanns ett förslag till tillkännagivande vilket innebar att någon förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser inte borde tillsättas. Trots kännedom om tillkännagivandet valde regeringen att utse samordnaren. Konstitutionsutskottet riktade kritik mot regeringen för beslutet att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats trots kännedom om tillkännagivandet (2014/15:KU20).

Först ett drygt år efter att riksdagens första tillkännagivande i ärendet riktats mot regeringen aviserade bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan att samordnarens uppdrag hade förändrats (DN 22/12 -15 "Regeringens beslut: Flyget kvar på Bromma" http://www.dn.se/ekonomi/regeringens-beslut-flyget-kvar-pa-bromma/ ). Enligt statsrådet Kaplan fick inte samordnaren "titta på vare sig finansieringslösningar eller tidplaner för att eventuellt avveckla Bromma flygplats". På en direkt fråga om det betydde att samordnaren inte fick titta på Brommas framtid alls svarade statsrådet Kaplan "ja". Uttalandet fick stor uppmärksamhet i media och tolkades som att Bromma flygplats skulle bli kvar och att frågan inte heller skulle fortsätta utredas (jfr. Aftonbladet 22/12-15 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21981337.ab, svt.se 22/12-15 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ost/brommaflyget-blir-kvar, Travelnews.se 22/12-15 http://www.travelnews.se/artiklar/,nyheter/20151222/regeringen-flyget-kvar-pa-bromma och 24kalmar.se 22/12-15 http://24kalmar.se/2015/12/22/bromma-utredningen-laggs-ned-oerhort-gladjande/).

I en interpellationsdebatt den 12 januari 2016 med anledning av interpellation 2015/16:275 var dock budskapet från statsrådet Kaplan ett annat. Istället för att bekräfta svaret som angavs i media den 22 december 2015 kommenterade statsrådet Kaplan beslutet på följande sätt: "Genom beslutet har regeringen svarat på riksdagens tillkännagivanden om Bromma flygplats. Regeringen fullföljer sin avsikt att genom samordnaren ta fram ett kunskapsunderlag, men låter genom det ändrade beslutet inte samordnaren vidta några åtgärder baserade på detta underlag". Svaren skiljer sig åt så till vida att det första svaret inte ger samordnaren något som helst mandat att utreda Bromma flygplats framtid samtidigt som det förskrivna svaret i interpellationsdebatten ger samordnaren mandat att utreda Bromma flygplats framtid men inte vidta några åtgärder baserade på detta underlag.

Statsråd måste vara tydliga i sin kommunikation och får inte i uttalanden i media ge en annan bild av ett regeringsbeslut än vad som överensstämmer med beslutets verkliga innebörd. KU kritiserade i betänkande 2007/08:KU20 statsrådet Leif Pagrotsky för att han uttalade sig på ett sätt som gick längre än regeringens beslut angående ett uppdrag till Radio- och TV-verket om att ta fram ett underlag till kommande regeringsbeslut om sändningstillstånd. De dubbla budskapen i statsrådet Kaplans uttalanden i media och i debatter kan kritiseras på samma sätt.

Statsrådet Kaplans medieuttalanden gav en missvisande bild av regeringens beslut. Dessutom späder de dubbla budskapen på osäkerheten kring Bromma flygplats framtid.

Härutöver har regeringen, genom att ställningstagandet till framtiden för den Sundströmska utredningen dröjt så länge, skapat ytterligare osäkerhet kring Bromma flygplats framtid. Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen uttalat att beredningsåtgärder med anledning av tillkännagivanden inte bör fördröjas i onödan. Våren 2012 föreslog konstitutionsutskottet ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att beredningsåtgärder med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen påbörjas så snart som möjligt. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (jfr. bet. 2011/12:KU21, rskr. 2011/12:269-271). Det är svårt att se att det hade behövt ta regeringen ett år att komma fram till de ändringar av direktiven som nu har beslutats.

Skulle Bromma flygplats läggas ner riskerar flera orter i landet att skäras av från Stockholm och världen. Enligt Stockholms handelskammare hotas 24 000 arbetstillfällen runt om i landet om Bromma flygplats läggs ned då Arlanda inte har den kapacitet som krävs för att kunna ersätta de flygningar som sker till och från Bromma flygplats. En flytt av inrikes resor till Arlanda leder till färre avgångar, färre flygbolag och högre biljettpriser.

Mot bakgrund av ovanstående bör konstitutionsutskottet granska statsrådets motstridiga uttalanden kring de nya direktiv som har givits till samordnaren för Bromma flygplats och huruvida uttalandena bryter mot saklighetskravet i regeringsformen (RF 1:9). Utskottet bör även granska regeringens tidsutdräkt för att fatta beslut om de nya direktiven.

Edward Riedl

 

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.