Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vita elcertifikat

Interpellation 2007/08:485 av Vestlund, Börje (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-03-10
Anmäld
2008-03-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2008-04-01
Svar fördröjt anmält
2008-04-01
Besvarad
2008-04-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 mars

Interpellation

2007/08:485 Vita elcertifikat

av Börje Vestlund (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

I dag finns i Sveriges riksdag en total enighet om att vi måste ställa om till mer miljövänliga energislag. Sannolikt finns det en massiv uppslutning kring detta även hos svenska folket. Samtidigt finns väldigt stora besparingar att göra vid energisparande, inte minst inom boendesektorn och industrin. I några av EU:s länder har försök gjort med så kallade vita certifikat. Dessa innebär att den konsument som gör väldigt mycket för att spara energi kan få en lite billigare elektricitet eller annan energi. Det ska medges att systemet inte är helt enkelt att utforma, men trots allt är det ett system där man kan minska energiuttaget inom en viss sektor. Detta torde ju vara en bra väg att minska energiförbrukningen och därmed minska klimatpåverkan. Den socialdemokratiska oppositionen har ett sådant förslag i sin budgetmotion 2007. Vi vill försöka stimulera åtgärder på olika håll för att minska klimatpåverkan.

Min fråga till näringsministern är:

Har näringsministern för avsikt att föreslå system med vita elcertifikat?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:485, Vita elcertifikat

Interpellationsdebatt 2007/08:485

Webb-tv: Vita elcertifikat

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 21 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig om jag har för avsikt att föreslå system med vita elcertifikat. Låt mig börja med att konstatera att regeringen naturligtvis delar Börje Vestlunds uppfattning om hur viktigt det är att spara energi och använda energin effektivt. Mot den bakgrunden har vi bland annat ställt oss bakom målsättningen att EU som helhet ska effektivisera sin energianvändning med 20 procent fram till 2020. Vita certifikat är ett av flera styrmedel som man kan använda för att främja energieffektivisering. Energimyndigheten har utrett vita certifikat i en rapport som myndigheten lämnade in till regeringen i november 2006. Myndigheten konstaterade då bland annat att vita certifikat kan vara ett intressant styrmedel men att utmaningarna med att få ett sådant certifikatssystem att fungera inte ska underskattas. Myndigheten ansåg också att det då var för tidigt att införa ytterligare ett marknadsbaserat system. Myndigheten bedömde att det fanns för lite erfarenhet av de marknadsbaserade system som vi har - handelssystemet för utsläppsrätter och certifikatsystemet för förnybar el - och att de styrmedel som i dag finns för energieffektivisering skulle behöva utvärderas mer innan man kan ta ställning till om de skulle behöva justeras, kompletteras eller ersättas. Sammantaget bedömde Energimyndigheten därför att en bred utredning behöver göras för att man ska kunna ta ställning till om vita certifikat ska införas eller inte. Jag delar Energimyndighetens uppfattning. Vi behöver låta de styrmedel som vi redan har vara verksamma en längre tid och få mer erfarenheter av hur de fungerar. Ett viktigt analytiskt arbete görs inom Energieffektiviseringsutredningen. Energimyndigheten och Boverket följer också kontinuerligt upp och rapporterar till regeringen om hur de styrmedel som de ansvarar för fungerar. Regeringen kommer självfallet att arbeta mycket aktivt för energieffektivisering, men det är således i vart fall inte just nu aktuellt att lämna förslag om att använda vita certifikat som verktyg för detta.
Börje Vestlund (S)
Anf. 22 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Vita elcertifikat motsvarar de gröna certifikaten, men man ska inte fokusera på hur energin framställs, utan det avgörande är energisparandet. Statsrådet och jag tycks vara överens om att det är ett bra sätt att få människor att anstränga sig ytterligare för att spara energi. Men det är tråkigt att näringsministern inte ens kan ange om det finns någon tidsplan för eller några tankar på att införa de vita elcertifikaten. Enligt mitt förmenande är detta inget annat än ytterligare ett exempel på att regeringen inte har någon initiativförmåga i energidebatten. EU:s mål att minska energianvändandet med 20 procent till år 2020 är ett åtagande som kommer att kräva alla metoder som vi kan hitta. Vita certifikat är ett av de medel vi kan använda. Vi socialdemokrater föreslår därför i vår motion om energipolitiken att man inför vita elcertifikat, men vi inser också att det är ett redskap bland många andra. Andra sektorer som måste minska sin energianvändning är framför allt transportsektorn och bostadssektorn, men även industrin behöver vara med för att vi ska uppnå de här målen. Jag tror att vi är överens även om detta. Men sedan kommer det tragiska. Näringsministern konstaterar att dessa åtgärder behöver vidtas, men verktyget vita certifikat saknas helt och hållet i näringsministerns verktygslåda. Det är tragiskt. Jag har tydligt nämnt att vita certifikat inte är någon enkel åtgärd. Sannolikt tar det ett par tre år att få ett sådant förslag i hamn och på plats. Men man vill inte ens börja med detta, utan man vill utvärdera hur de gröna elcertifikaten har använts. Låt mig då säga vad vita certifikat är. I grunden är tanken med de vita elcertifikaten att en elleverantör åläggs att effektivisera motsvarande en viss procent av den mängd el man säljer. Företag kan antingen vidta åtgärderna själva eller köpa intyg, så kallade vita certifikat, av någon annan, till exempel bostadsbolaget som har minskat elanvändningen i motsvarande grad. De här vita elcertifikaten minskar också onödig energianvändning och utnyttjar den energismarta teknikens möjligheter där den finns. Det leder också till ett snabbare effektiviseringsarbete. Vi har haft en del höjningar av energipriserna. Det har vi i princip ingenting emot. Men det intressanta är att man inte ger speciellt mycket tillbaka till elkonsumenterna. De vita elcertifikaten skulle kunna vara ett sätt att ge detta tillbaka till konsumenterna. Den här veligheten i den borgerliga regeringspolitiken känns väldigt skakig. Man saknar de skarpa förslagen. Det enda näringsministern säger är att vi ska spara 20 procent till 2020, men hur detta ska göras finns det inga tankar och förslag om. Det finns ingenting som pekar ut inriktningen åt vilket håll man ska gå. Det enda man säger är att vi ska spara till 2020. Är detta inte en väldigt svag politik? Jag måste därför fråga näringsministern: Om nu de vita certifikaten kan vara besvärliga att få igenom, inom vilka sektorer får vi då ett konkret exempel på vad regeringen kommer att föreslå om hur vi ska kunna uppnå det här resultatet till år 2020?
Maud Olofsson (C)
Anf. 23 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Vita elcertifikat är ett förslag som jag väl känner igen eftersom det är ett gammalt centerförslag som Socialdemokraterna nu tar upp. Jag kommer ihåg att när vi tog fram det här förslaget var vi väldigt noga med att säga att det är viktigt att de andra systemen måste fungera fullt ut och vara möjliga att utvärdera om man ska införa ett sådant system. Det är samma slutsats som Energimyndigheten har kommit fram till. Jag tror att vi behöver hitta olika sätt att ha mer marknadsbaserade system, men det är också viktigt, när man inför den typen av system, att man kan klara av att känna stabilitet i de gamla. Vi har utsläppsrätter och gröna elcertifikat som redan fungerar men som inte har verkat så länge, och det är det Energimyndigheten pekar på. Vi har också en energisparutredning som har lämnat sitt första delbetänkande som beskriver inom vilka sektorer vi skulle kunna spara mer, procentsatser och annat. Till hösten kommer vi att återkomma med ett förslag där vi har mer av konkreta åtgärder. Jag kan bara beklaga att den gamla regeringen, efter att vi fick en överenskommelse på EU-nivå kring energieffektiviseringen, inte tillsatte någon utredning för att komma fram i den här frågan, utan det var en av de första åtgärderna som jag fick vidta för att få fram en lista på konkreta åtgärder. Innan utredningen nu har kommit har vi ändå gjort en del saker som är viktiga att peka på. Vi har ett avtal med basindustrin som handlar om energieffektivisering, och Energimyndigheten och basindustrin är överens om att spara energi. De får sänkta energikostnader mot att de sparar. Vi jobbar med bostadssidan. Där har vi till exempel energideklarationer som är genomförda som ett resultat av ett EU-direktiv. Mycket av de direktiv som nu kommer på EU-sidan handlar om att göra det effektivare i bostäder när det gäller belysning, våra hushållsapparater och så vidare, och den lagstiftningen implementerar vi i den svenska lagstiftningen. Men det är Energimyndigheten som i första hand ansvarar för den delen. Vi har tillfört extra resurser till energi- och klimatrådgivare runt om i landet på både den regionala och den lokala nivån, allt i syfte att kunna ge allmänheten en bra kunskap om hur man ska spara energi, men de ska också rikta sig till småföretag som vill ha ökad kunskap. Jag tror att det också handlar väldigt mycket om att förstå hur mycket pengar vi slösar på att inte vara medvetna om kostnaderna. Jag träffade Sabo för inte så länge sedan, som har lovat mig att spara 20 procent energi fram till 2020. Man berättade om verkningsfulla åtgärder, bland annat individuell mätning på lägenhetsnivå där varje konsument som bor i en lägenhet kan se hur mycket energi man förbrukar. Man berättade också om hur man utbildar sin personal i att vara duktigare gentemot lägenhetsinnehavarna. Där finns ett otroligt samspel när man ser hur förbrukningen ser ut och också får hjälp av duktig personal som kan hjälpa till med att effektivisera energianvändningen i varje enskild lägenhet. Vi håller nu på att bjuda in till energisamtal, och det syftar till att vi ska leva upp till målen om energieffektivisering men också målen om förnybart, målen om biobränsle och målen om minskade koldioxidutsläpp. Jag vill ju att hela samhället gemensamt ska anstränga sig för att nå de här målen. Vi kan på politisk nivå sätta upp höga ambitioner. Vi kan använda styrmedel, vilket vi också gör. Men i nästa steg handlar det också om att industrin, bostadssektorn och transportsektorn gemensamt ska spara energi här framöver. Jag ser fram emot de samtalen. Jag tror att vi kan nå väldigt goda resultat om vi hjälps åt.
Börje Vestlund (S)
Anf. 24 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag kan nästan travestera föregående debatt som Maud Olofsson och jag hade: Det gäller ju också att faktiskt göra det man sade i opposition i sitt parti när man kommer i regeringsställning. Det är väl precis det som är problemet med de vita elcertifikaten. Som sagt var: Det är inte okomplicerat att införa vita elcertifikat - det är jag den första att erkänna - men om man inte sätter i gång arbetet så lär det ju inte bli enklare. De lär inte bli enklare att genomföra 2015 när vi borde ha infört dem 2010. Jag tror att statsrådet och jag är överens om att det kommer att ta ett par tre år innan vi kan ha det här systemet på plats, och under tiden händer ingenting. Nu börjar det dra ihop sig mot halva mandatperioden för den här regeringen, och vi ser inte särskilt mycket. När det gäller frågan om basindustrin och energieffektiviseringen är vi egentligen totalt överens, därför att där stöder vi gärna regeringen. Det är en politik som ligger helt i linje med vad vi socialdemokrater säger. Det som bekymrar mig däremot är bostadssektorn. Jag vet inte vilka Maud Olofsson har pratat med på Sabo, men de jag har pratat med på Sabo säger att för att vi ska få en energieffektivisering av bostadssektorn måste vi kunna bygga om miljonprogramsområdena, för hela det beståndet läcker energi dag för dag, timme för timme och minut för minut. Man har i dag inga medel och inget incitament mer än möjligen sänkta energipriser för att gå vidare med att bygga om det här. Det finns mycket varje fastighetsägare kan göra. Individuell mätning är en viktig och bra sådan åtgärd. Men det är ändå så att genom detta tar man inte tillbaka 20 procent, näringsministern. Man måste ta de stora greppen även i bostadssektorn, och det saknar jag i regeringens politik. Min interpellation handlar om vita certifikat. Jag skulle kunna skriva en interpellation om också detta, men nu är det ändå näringsministern som har nämnt det. Även här blir näringsministern svaret skyldig. Det finns inte mycket där heller i verktygslådan. Individuell mätning började man införa för tio år sedan, åtminstone i de bolag jag har suttit i när det gäller fastighetssektorn, så det har påbörjats successivt för ganska länge sedan. Det är väl också bra att man fortsätter arbetet med energirådgivare, men det är knappast någonting som är nytt och som man kan se. Man har en högre ambition för energieffektiviseringen på EU-nivå. Det är jättebra. Men för att man ska kunna fortsätta det kan man inte säga: Vi har det här i vår verktygslåda, men vi har inte särskilt mycket konkret som vi kan fylla på den här verktygslådan med. Det är tråkigt, och det gör också att det blir lite tandlöst när man säger att man ska öka energieffektiviseringen till 2020 men inte säger på vilket sätt det ska göras. Då blir politiken lite tandlös och lite ihålig. Om det är det som är knepigt i det här skulle jag vilja ställa den här frågan till näringsministern: Varför inte då ompröva ställningstagandet och ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett sådant här förslag som vi faktiskt kan komma i gång med framåt 2010, 2011 eller 2012, så att vi faktiskt får ytterligare ett redskap i vår verktygslåda.
Maud Olofsson (C)
Anf. 25 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag är naturligtvis besviken på att Socialdemokraterna inte gjorde någonting av den överenskommelse som man hade på EU-nivå om energieffektivisering. Det första jag fick göra var att tillsätta en utredning som skulle jobba med energieffektivisering. Jag kan bara beklaga detta. Det gör också att tidsplanen för den utredningen, som jag sade, är att ett första delbetänkande presenterades för några månader sedan och att ett slutbetänkande kommer till hösten. Trots det har vi vidtagit en hel del åtgärder, som jag räknade upp. Det är väldigt viktigt att se att de här tre sektorerna, industrin, bostäder och transporterna, hör ihop. Den infrastrukturproposition som vi ska lägga fram till hösten kommer att spela roll för energieffektivisteringen. De program som vi har med både basindustrin och de mindre företagen kommer att spela roll. Men det gäller också det samarbete och den diskussion som vi har med bostadsföretagen. Börje Vestlund nämner att Sabo är oroligt över miljonprogrammet och att det inte finns några incitament. Jo, det finns jättemycket incitament, vilket de själva säger. Varje ansvarsfull fastighetsägare ser till att bygga om sin bostad för att spara energi. Det är oerhört ekonomiskt. Jag har talat med dem om hur de gjort på olika områden, och det gäller inte bara Sabo utan även många andra. I takt med att energipriserna stiger blir det mer och mer lönsamt att spara - tilläggsisolera, ha individuell mätning, vara effektivare i sin energianvändning, se till att personalen blir duktigare på detta och så vidare. När vi tittar på nybyggnation är det viktigt att se på hur vi ska bygga husen framöver. I dag byggs hus som inte behöver någon tillförsel av energi; de är oerhört effektiva redan från början. Min vision och dröm är att det är den typen av nyproduktion vi på sikt ska ha. Vi måste få fram en teknik som är energieffektiv. Samma sak gäller industrin. Om vi får energieffektiva produktionsmetoder - ny teknik på olika sätt - finns det en global marknad som efterfrågar just den typen av lösningar. Därför kopplar vi ihop energi- och klimatpolitiken med den industriella utvecklingen. Jag ser att just den kunskapen är något som Sverige kan sälja framöver. Vi har också gett pengar till Energimyndigheten så att de kan delta i olika program för att göra det hela effektivare. För inte så länge sedan presenterade vi ett program för elhybridbilar som jag tycker är mycket spännande. När det gäller vita elcertifikat vill jag säga att jag gärna ser att vi hittar ett sätt att komma fram, men samtidigt vill jag påpeka att vi fått en rapport från Energimyndigheten som säger att det är för tidigt att införa ett sådant system. Vi har också en utredning som tittar på hur vi ska jobba med energieffektivisering, och jag tycker att vi ska invänta den utredningen för att se vilka ytterligare förslag de kan komma med. Jag medger att vita certifikat ska finnas på listan över tänkbara åtgärder som vi kan jobba med framöver. Jag vill dock inte störa marknaden med alla möjliga system innan jag vet att de vi redan har fungerar väl. Det var också den ståndpunkten Centerpartiet intog i opposition. Vi gjorde den analysen redan då. Slutligen vill jag säga att jag tror att energieffektivisering verkligen är en fråga både för oss som individer och för hela samhället i form av bostadsföretag, stor basindustri och annat. Jag skulle gärna se att vi fick ett folkligt engagemang för att inse att vi alla kan vara mycket mer energieffektiva än vi är i dag.
Börje Vestlund (S)
Anf. 26 Börje Vestlund (S)
Herr talman! När jag var liten pojke - det är nu många år sedan, men en gång i tiden var jag det - brukade man säga: Den som sa det, han var det. Det sades när man saknade argument i diskussionerna. Samma sak gäller här. Så snart regeringen inte har något eget förslag säger de att Socialdemokraterna minsann var mycket värre. Men det är inte det som debatten handlar om utan om hur vi ska hantera dessa frågor. Jag tycker inte att jag fått något svar. Nu säger Maud Olofsson att man vill införa de vita elcertifikaten. Det är jättebra, Maud Olofsson! Det bekymmersamma är dock att Maud Olofsson vill vänta ett tag för att de ska utvärderas. Sedan ska frågan diskuteras ytterligare och vi ska kunna springa på ytterligare 15 energiseminarier om vi vill, alltmedan vi inte sparar energi. Det bekymrar oss socialdemokrater. Precis som i alla andra debatter som gäller hennes ansvarsområden nämner Maud Olofsson infrastrukturpropositionen. Jag måste säga att jag ska läsa den med stort intresse. Den måste vara det absolut bästa verk som någonsin lämnats till Sveriges riksdag. Den verkar kunna lösa alla problem som finns i denna värld, om man ska tro vad Maud Olofsson, och inte minst Åsa Torstensson, säger. Visst ska vi ha ansvarsfulla fastighetsägare. Problemet där är, Maud Olofsson, att den ekonomiska situationen för de allra flesta är sådan att om de ska göra allt som behöver göras - både för att energieffektivisera och, inte minst, för att upprätthålla standarden på lägenheterna - kommer de inte att ha råd med det. Det är det som är bekymret. Vi ser inte att det ges incitament för att göra det möjligt att upprusta miljonprogrammet. Det ger vi med vår politik. Det är tråkigt att regeringen inte har några ytterligare redskap i sin verktygslåda.
Maud Olofsson (C)
Anf. 27 Maud Olofsson (C)
Herr talman! När det gäller vita certifikat försöker jag bara förklara att Energimyndigheten, som ju är den myndighet som kan frågan allra bäst, kommit till slutsatsen att vi inte ska införa dem nu eftersom det skulle störa de gamla systemen. Jag tycker att det finns anledning att lyssna på den expertmyndighet som vi har. Socialdemokraterna är naturligtvis välkomna att ta den diskussionen med Energimyndigheten. Tyvärr fanns inte något underlag som matchade den ambition som EU hade satt upp om 20 procents energieffektivisering till 2020, utan det arbetet fick vi påbörja när vi kom i regeringsställning. Jag gör det gärna och tar också gärna emot förslag för att hitta bra styrmedel, bra program och annat. Där är Socialdemokraterna välkomna att komma med allehanda förslag. Jag noterar att Börje Vestlund säger att det inte går att nu införa de vita certifikaten. Vi gör samma bedömning. Det är svårt eftersom vi först måste få de andra att fungera. När det gäller investeringar i bostadssektorn för energieffektivisering är det ytterst lönsamt att göra dem. Jag har lite svårt att se att vi skulle ha ett stort statligt subventionsprogram till privata och offentliga fastighetsägare för att de ska göra dessa investeringar. Jag tror att det lönar sig ändå, och då ska skattebetalarna inte gå in och subventionera det hela. Dessa investeringar är lönsamma att göra eftersom man sparar energi och därmed pengar. Slutligen vill jag bara säga att jag ser fram emot de diskussioner som vi kommer att ha med fackliga och ideella organisationer, med företag, med alla dem som är intresserade av att nå upp till de klimatmål som EU satt upp. Jag tror att det blir en oerhört bra sak för Sverige. Vi kan nämligen både göra gott i världen genom att spara klimatet och rädda miljön och få fram bra produkter som kan skapa jobb här hemma. Det är ett fantastiskt uppdrag för ett land som Sverige att kunna leva upp till.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.