Villkoren för svenska äggproducenter
Interpellation 2005/06:115 av Gustafsson, Holger (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-17
- Anmäld
- 2005-11-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-11-29
- Sista svarsdatum
- 2005-12-01
- Besvarad
- 2005-12-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 17 november
Interpellation 2005/06:115 av Holger Gustafsson (kd) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Villkoren för svenska äggproducenter
På Astrid Lindgrens 80-årsdag uppvaktades hon av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson med ett löfte om en förbättrad djurskyddslag som skulle innebära att burhöns skulle få picka fritt. Genom riksdagens beslut angående förbud mot gamla hönsburar utan inredning har hela hönserinäringen tvingats att bygga om eller bygga nya anläggningar. För den samlade näringen rör sig investeringen under de senaste åren om ca 2 miljarder kronor fördelat på ett hundratal anläggningar.
Denna omställning, som enbart genomförts av Sverige inom EU, har höjt produktionskostnaderna med 10@30 %. EU har beslutat att genomföra en liknande omställning år 2012. Starka påtryckningar vill dock att EU ska flytta fram denna övergång till 2017 eller 2022. Under övergångsperioden befinner sig Sveriges äggproducenter i en mycket svår situation.
I dag produceras ägg till låga kostnader inom EU i olika bursystem som vi i Sverige skulle kalla förbjudna anläggningar. Med facit i hand kan vi konstatera att den svenska omställningen genomfördes i alltför snabb takt. Producenter som satsat sina resurser helt i enlighet med riksdagens beslut om nya produktionsmetoder är i dag konkursmässiga. Staten har inte lämnat något stöd eller någon hjälp för omställningen trots att riksdagen beslutat om omställningen.
På grund av importpriserna ligger producentpriset för svenska ägg långt under produktionskostnaden. Äggpriset täcker bara kostnaderna för unghöns, foder och övriga småkostnader. Äggproducenterna kan inte täcka lönekostnader, räntor och amorteringar på lån. Hela produktionskostnaden ligger 20@25 % över producentpriset för ägg.
Finska äggproducenter får ett speciellt EU-stöd om ca 2 kr per kilo i exportstöd då de säljer sina ägg till Sverige. Många av dessa ägg produceras i burar som inte är tillåtna i Sverige då finska producenter till stor del övertagit de gamla svenska hönseriinredningarna.
På grund av bidragen i Finland och merkostnaderna för lagstiftade åtgärder i Sverige är produktionskostnaderna mycket lägre i Finland. Äggpackerierna i Finland betalar bara ett producentpris som motsvarar ca 60 % av produktionskostnaderna för ägg från godkänd produktion vid svenska gårdar. Svenska äggproducenter har ingen möjlighet att konkurrera med de finländska producenterna under dessa villkor.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att förbättra villkoren för svenska äggproducenter?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:115
Webb-tv: Villkoren för svenska äggproducenter
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:48 Fredagen den 9 decemberProtokoll 2005/06:48 9 § Svar på interpellation 2005/06:115 om villkoren för svenska äggproducenter
Protokoll från debatten
Anf. 38 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Holger Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att förbättra villkoren för svenska äggproducenter.
Varje land fastställer de regler som ska gälla för näringslivet i landet i fråga. Skatter och avgifter fastställs till vissa nivåer, krav ställs för att uppnå en hållbar nivå av miljöutsläpp och krav ställs även på att animalieproduktionen ska vara etiskt hållbar. Detta är i grunden inget anmärkningsvärt.
Sverige ligger generellt sett i den internationella täten när det gäller djurskydd och djurhållning. I Sverige ser vi det som självklart att djuren behandlas väl och inte utsätts för onödigt lidande. Regeringens strävan är att jordbruket i alla avseenden - inklusive djurhållningen - ska vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Den sociala dimensionen kräver en etisk hållbarhet. I denna strävan måste vi alltid vara beredda att göra de avvägningar som krävs när motstridiga intressen föreligger. Det är dock viktigt att i dessa sammanhang beakta näringens konkurrenskraft.
Jag håller inte med Holger Gustafsson om att omställningen gått för snabbt. Burförbudet beslutades i samband med den nya djurskyddslagstiftningen redan 1988. Producenterna fick då en övergångstid om tio år, vilket är en vanlig period i dessa sammanhang. Samma tidsperiod gällde för andra förändringar, till exempel nya båspallsmått för nötkreatur. Efter denna övergångsperiod utfärdades för äggproducenterna även vissa dispenser, vilket innebär att perioden utsträcktes ytterligare. Jag är stolt över de producenter som redan tidigt gick över till alternativa system och beklagar verkligen att de utsatts - och fortsatt utsätts - för illojal konkurrens från en del av sina kollegor som fortfarande förhalar omställningen genom att producera ägg i otillåtna burar.
Sverige kommer, som första EU-land, att inom en snar framtid ha genomfört EU:s värphönsdirektiv (1999/74/EG). Detta direktiv förbjuder från 2012 hållandet av värphöns i traditionella burar utan rede, sittpinne och sandbad. Näringen i flera andra medlemsländer skulle önska att detta förbud sköts upp och har därför utövat lobbying för att uppnå detta. Det ligger i högsta grad i Sveriges intresse att EU:s förbud mot traditionella burar inte senareläggs. Både jag och mina tjänstemän har i bilaterala kontakter med kommissionen vid ett flertal tillfällen lagt fram Sveriges ståndpunkt i frågan. För de svenska äggproducenternas framtid är denna fråga mycket viktig.
Jag avser att på en generell nivå verka för svenska äggproducenters konkurrenskraft och stärka den. Ett exempel är den informationskampanj om märkningen av ägg som regeringen aktivt bidragit till. Regeringen strävar i stort efter att fortsatt stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Den nyligen genomförda sänkningen av skatten på dieselolja inom bland annat yrkesmässig jordbruksverksamhet är ett led i detta arbete. Vidare är äggproducenterna likt andra företagare betjänta av generellt goda villkor för företagande och stabila statsfinanser. Detta har vi i Sverige. I förslaget till budgetproposition för 2006 finns dessutom en återföring av skatt på handelsgödsel till näringen om 100 miljoner kronor. Dessa medel bör bland annat användas för att bidra till att konkurrens- och tillväxtförmågan hos svenskt jordbruk stärks.
Grunden för regeringens arbete rörande jordbrukspolitiken slogs fast i regeringens proposition
Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen
(prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). Där anges att Sverige ska verka för att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion och bidra till global livsmedelssäkerhet. Samhällets styrning av jordbruksproduktionen ska begränsas till ur samhällets synvinkel kollektiva nyttigheter. Låga marknadspriser utgör ingen grund för regeringen att agera. Tvärtom bör även marknaden för ägg styras av marknadens signaler i form av prisinstrumentet. I den långa omställning av äggproduktionen som vi har tagit oss igenom har varje producent ställts inför valet att ställa om till alternativa system för äggproduktion eller till annan jordbruksproduktion.
Jag känner en stor tillförsikt inför de svenska äggproducenternas framtid. Vi har inom en snar framtid en omställd produktion. Svenska värphönsanläggningar är förmodligen de modernaste i världen, och vi har mycket kunniga och kompetenta äggproducenter. Marknadspriserna både i Sverige och i EU har ökat under hösten. Till detta kommer att vi inom några år står inför en omställning av den europeiska äggproduktionen med start i Tyskland och Österrike. Detta kommer att öka efterfrågan på ägg från alternativa produktionssystem. Här kommer att finnas en potential för svenska äggproducenter.
Anf. 39 Holger Gustafsson (Kd)
Herr talman! Först vill jag säga tack till jordbruksministern för ett omfattande svar på min fråga - och ett utredande svar som jag gläder mig åt. Men som representant för landsorten i Skaraborg och många familjer som lever på den här produktionen är jag inte nöjd med innehållet i svaret. Jag vill återkomma till det lite grann här.
Jordbruksministern säger att det i det arbete som har varit med omställningen är upp till regeringen att göra avvägningar, de avvägningar som krävs mellan motstridiga intressen, och att beakta näringens konkurrenskraft. Så långt tycker jag att det är alldeles rätt. Men jag menar att regeringen har misslyckats med den här avvägningen.
Regeringen når miljömålet, och det är gott och väl, men på bekostnad av att man lämnar producenternas ekonomi därhän. Många producenter som har gjort det som regeringen har uppmanat till, ställt om till modern teknik och bättre miljö för djuren, står i dag inför en ekonomisk kris. Många står inför en konkurs. Det är, menar jag, inte någon god avvägning i ett sådant här sammanhang. Det är också ganska lång tid kvar tills de kan se en förbättring. Jordbruksministern säger att hon är stolt över de producenter som redan tidigt gick över men beklagar den illojala konkurrensen från en del av deras kolleger.
Jag tycker att regeringen, här i egenskap av jordbruksministern, skyller ifrån sig på en illojal konkurrens. Jag är inte säker på att det är rätt att betrakta det på det sättet. De konkurrenter som skaraborgarna och andra äggproducenter möter är faktiskt producenter inom EU, och de följer också regelverket eftersom det ännu inte är krav på ombyggnad utan det finns tid för det. Och det är just den mellantiden som är problematisk ekonomiskt. Det är precis därför som jag lyfter fram den här frågan.
Sverige har försatt våra bönder i ett problem under mellantiden. Det är så stora problem att äggproduktionen faktiskt kan komma att flyttas ur landet om det blir många konkurser. Då förlorar både hönsen och vi som inte får några svenska ägg på det.
Slutligen vill jag peka på att det är 2012 som är omställningsåret för övriga EU, och nu försöker man från lobbygrupper skjuta fram detta år efter år. Om de lyckas vet vi faktiskt inte. Men om de lyckas försätter det våra producenter i ännu större ekonomiska problem. Detta menar jag att regeringen har ett mycket stort ansvar för.
Anf. 40 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Det gläder mig att Holger Gustafsson inser att äggproduktionen finns på en marknad som fungerar enligt marknadens villkor.
Jag skulle vilja backa lite grann till den situation som vi hade när vi ställde om till de nya mer djurvänliga systemen. Vi fick en stor nedgång i äggproduktionen under denna omställning. Det blev högre priser. Det påverkade äggproducenterna. Vissa investerade och gjorde det till ganska låga räntekostnader. Och vi kan se att vi efter omställningen hade ytterligare ett hundratal svenska företag på marknaden, vilket påverkade utbudet.
Man kan inte säga att denna situation på något sätt direkt och enbart är kopplad till att vi ställde högre krav på producenterna. Jag är medveten om att de system som vi har leder till ökade kostnader i jämförelse med andra system inom EU.
Men det finns också andra kostnader som är avsevärda för äggproducenterna. I en LRF-studie från 2003 kan vi se att foderkostnaderna är den största posten - 40-60 % av de totala kostnaderna.
Jag menar att det finns en illojal konkurrens på marknaden. Men då talar jag om de svenska producenter som inte har ställt om till de nya systemen. Det är ett tiotal producenter i dag.
Förhållandena är sådana att den svenska detaljhandeln föredrar de svenska äggen. På det sättet finns det i konsumentledet en otroligt stark efterfrågan på dessa svenska ägg. Till det kommer att vi har salmonellagarantier vilket gör att inte alla EU-länder kan exportera till oss. Det är Finland, som har samma salmonellagarantier som Sverige, som är det land som kan exportera. Och vi har haft en konkurrens från finnarna. Den har under perioden 1995-2005 varit mellan 2 och drygt 4 %, men vi kan se att den under det senaste året har minskat radikalt - med 30 %. Det är alltså inte den konkurrensen som är problemet. Jag menar att det är framför allt den obalans som vi har haft mellan utbud och efterfrågan som har påverkat de svenska äggpriserna och de svenska äggproducenterna. Jag har ingen annan bild än att de har haft ekonomiska problem. Men jag har en annan förklaring än Holger Gustafsson.
När det gäller framtiden och EU ska vi hålla hårt på dessa regler. Vi ska se till att vi inte gör avsteg från tidpunkten 2012. Vi ska också dra nytta av att vi har legat tidigt i processen och anpassa oss till EU:s krav.
Anf. 41 Holger Gustafsson (Kd)
Herr talman! Varken jag eller de moderna äggproducenterna är mot den bättre miljön både för djuren och för så att säga resultaten, alltså att få rätt sorts produkter på marknaden. Det är helt okej.
Det som jag vill peka på är regeringens ansvar att inte sätta en näring i den situation som den befinner sig i i dag. Det är många familjer som har ett bekymmer. Och det är tyvärr de familjer som har följt regeringens råd. Därför menar jag att det är ett tungt ansvar för regeringen att inte sätta någon bransch i denna situation, vare sig nu eller senare.
Vilka är konkurrenterna? Ja, det är minsann inte bara svenska konkurrenter. Jag vill peka på de finska. Finland förhandlade till sig ett stöd redan när man blev EU-medlem. Dessa pengar har man använt under de senaste åren, och man har betalat ungefär 2 kr per kilo i exportstöd när äggen går från Finland till Sverige. Dessutom har den finska regeringen gett investeringsstöd på 45 % för byggnationsverksamheten. Man har gett stöd till 75 % för nyrekrytering av unghöns vid varje inköpstillfälle. Det är dessa producenter som svenska producenter ska konkurrera med. Det är en helt omöjlig situation.
När det gäller de svenska kalkylerna fattas det för närvarande 20-25 % för att man ska kunna göra de avskrivningar som behövs.
Jordbruksministern måste förstå att även om det är bra ägg blir det Ebberöds bank av detta. Det går inte ens att producera bra produkter om man inte får in pengar. Man kan skjuta lite grann på avskrivningarna, och det gör man nu. Och man för diskussioner med sina banker om att få avstå från att amortera och skjuta det på framtiden.
Vi är helt överens om att det oerhört dramatiska är om EU skjuter på sin tidpunkt ytterligare. Då är det spiken i kistan för dem som försöker skjuta fram sina kostnader i dag. Jag vill verkligen gemensamt med jordbruksministern försöka verka för att det inte blir så.
Jordbruksministern säger i svaret: "Låga marknadspriser utgör ingen grund för regeringen att agera." Det håller jag med om.
Men jordbruksministern säger också att producenterna "ställts inför valet att ställa om till alternativa system för äggproduktion eller till annan jordbruksproduktion". Det är naturligtvis riktigt att de skulle kunna ägna sig åt spannmålsodling eller vad som helst.
Men tillåt mig ändå att säga att jag tycker att det är en aning nonchalant att säga att det finns valmöjligheter. I en sådan här bransch försöker man bedöma vilka möjligheter som det finns att vara med i den i framtiden. Finns det förutsättningar? Man har litat på regeringen. Man har gjort stora och tunga investeringar. Detta kan man inte backa ur nu när man ser att marknaden inte fungerar. Och i det här fallet fungerar den inte på grund av den finska marknaden och trycket i form av att finska ägg och även andra ägg kommer in i Sverige. Detta är ett ansvar som jag vill lägga på regeringen, och det handlar om tidsskillnader mellan Sverige och övriga internationella producenter. Det är det som är problemet. Det handlar inte om att reglera marknaden. Det vill ingen.
Anf. 42 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag är helt överens med Holger Gustafsson om att vi ska hålla hårt i den här omställningen inom EU. Vi har gjort en viktig investering som vi tycker är rätt och riktig utifrån de etiska krav som vi har på produktionen. Och det är uppenbart att de svenska konsumenterna också tycker det eftersom det är dessa ägg som säljer bra i detaljhandeln. Och de stora kedjorna säljer huvudsakligen bara de svenska äggen.
Jag håller också med Holger Gustafsson om att det inte är rimligt att man i Finland ska kunna tillämpa nationella stöd som är statsstöd och som stör handeln mellan EU-länderna. Detta är tillfälliga stöd som den finska regeringen har kunnat förhandla sig till i samband med sitt anslutningsfördrag. De har förlängts, men de har justerats nedåt. Från svensk sida påtalar vi för kommissionen att det här är orimligt och att de bör avvecklas därför att de är statsstöd som vi inte ska ha på marknaden. Nästa revideringstillfälle, när de ska fasas ut, är 2007. Givetvis kommer den svenska regeringen att ligga på i den här frågan.
När det sedan gäller om vi på något sätt har lämnat de svenska företagen i det här omställningsskedet menar jag att vi inte har gjort det. Vi har på olika sätt hjälpt till med allmänt stöd för företagandet men också i vissa fall med investeringsstöd utifrån vårt miljö- och landsbygdsutvecklingsprogram.
Jag jämförde i min tidigare replik hur den finska importen slår mot Sverige, men det är inte den som är problemet. Importen ligger mellan 2 % och 4 % och den minskar nu drastiskt.
Det finns, som flera äggproducenter säger, ett tydligt ljus i tunneln och vi är på väg att få en bra balans på marknaden. Man räknar med att redan till jul kunna få ut bättre priser på marknaden. När sedan andra länder går in i omställning vet vi att det blir en lägre produktion inom EU. På det sättet har svenska äggproducenter en ljus framtid. Vi kan utnyttja läget att vi har legat tidigare i omställningsprocessen.
Sedan har jag stor förståelse för att ett antal företag har ekonomiska problem. Men jag menar att dessa måste de här företagen hantera, precis som andra företag hanterar problem på marknaden till följd av en variation i utbud och efterfrågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.