Vikten av riktigt jobbskapande
Interpellation 2014/15:28 av Hanif Bali (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-14
- Överlämnad
- 2014-10-15
- Anmäld
- 2014-10-16
- Svarsdatum
- 2014-11-04
- Sista svarsdatum
- 2014-11-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Tidigare socialdemokratiska regeringar har gjort tricksande med arbetslöshetsstatistik till en konst. Detta kulminerade under regeringen Persson, då man under sex månader lyckades förtidspensionera 26 000 personer – motsvarande 140 om dagen. Många av dem var unga som i ett slag fick beskedet att de i Socialdemokraternas Sverige inte var önskvärda på arbetsmarknaden.
Stefan Löfven och Socialdemokraterna gick detta år till val på att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Tanken kanske är god, men det är ett mål som går att uppnå utan att ett enda jobb skapas i Sverige. Det är möjligt att nå om arbetslösheten i övriga EU-länder ökar mer än i Sverige eller om man återgår till siffertricksande med arbetslöshetsstatistiken.
I en tid då socialdemokratin återanvänder redan prövade och utdömda arbetsmarknadspolitiska åtgärder som 90-dagarsgarantin – som av IFAU dömts ut som ineffektiv och låser fast unga människor i arbetslöshet – oroas jag och många med mig över möjligheten att Socialdemokraterna även på andra områden vill se en återgång till den politik som fördes före 2006. Att gömma och glömma människor i statistik kan visserligen göra att Socialdemokraterna når sitt mål till år 2020. Men priset betalas främst av Sveriges unga.
Min fråga till arbetsmarknadsministern är:
Hur ska arbetsmarknadsministern garantera att unga människor inte placeras i åtgärder eller drivs ut från arbetsmarknaden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:28
Webb-tv: Vikten av riktigt jobbskapande
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:15 Tisdagen den 4 novemberProtokoll 2014/15:15 Svar på interpellation 2014/15:28 om vikten av riktigt jobbskapande
Protokoll från debatten
Anf. 55 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Hanif Bali har frågat mig hur jag ska garantera att unga människor inte placeras i åtgärder eller drivs ut från arbetsmarknaden.
Regeringens politik ska styras av ett tydligt sysselsättningsmål. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020.
I dag är arbetslösheten bland ungdomar i Sverige alarmerande hög - så hög, i jämförelse med övriga EU-länder, att vi erhåller stöd från EU för att bekämpa den. Ungdomsarbetslösheten är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar, och det är regeringens ambition att vända denna utveckling. Unga ska inte vara arbetslösa. Alla människors färdigheter och kompetenser ska tas till vara.
Regeringen påbörjar därför ett ambitiöst reformprogram där vi erbjuder ungdomar riktiga jobb eller utbildningar som kommer att leda till riktiga jobb. Insatser riktas mot yrken där det finns jobb i dag och där det råder kompetensbrist i framtiden. Med dessa insatser möter vi även den generationsväxling vi står inför i många yrken och bidrar till en tryggad kompetensförsörjning.
Regeringen vill sätta en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Därför avser regeringen att, stegvis från 2015, införa en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Som en viktig del av garantin avser regeringen att införa utbildningskontrakt för unga arbetslösa som inte fullföljt sin gymnasieutbildning. En annan viktig del i garantin är stöd för traineejobb för arbetslösa ungdomar som införs inom vissa delar av välfärdssektorn.
Regeringens insatser syftar till att ungdomarna ska inkluderas på den arbetsmarknad som de i alltför hög grad är utestängda från.
Kommunernas kunskap och engagemang är en förutsättning för framgång i det reformarbete som nu påbörjas. Regeringen avser mot denna bakgrund att inleda samtal med Sveriges kommuner för att ta ett gemensamt grepp mot ungdomsarbetslösheten. Kommunerna ska erbjudas att tillsammans med Arbetsförmedlingen ta aktiv del i genomförandet av 90-dagarsgarantin. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 att resurser avsätts för att stödja de konkreta samverkansinitiativ som förväntas bli följden av samtalen.
Anf. 56 Hanif Bali (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! I den tidigare interpellationsdebatten mellan mig och Ylva Johansson nämnde hon saker som ger noll eller ingen effekt.
Det finns en utvärdering av den tidigare 100-dagarsgarantin från IFAU - en myndighet som jag hoppas att den här regeringen inte lägger ned, trots att Socialdemokraterna aviserade detta före valet. Vid utvärderingen av 100-dagarsgarantin kom man fram till att den gav nästan noll och ingen effekt. Nu har Ylva Johansson tagit bort tio dagar och hoppas på fantastiska effekter av det.
Vad är då orsaken till att detta är en dålig idé? I grund och botten säger forskningen att ungdomar har mycket lättare att skaffa arbete än man kan få intryck av när man tar del av den bild som ges i medierna och den fantastiska siffran på 25 procent. Det är självklart att det inte är 25 procent av Sveriges unga som är arbetslösa. Under den här mandatperioden kan vi vara hederliga också från oppositionen och inte slå denna siffra i huvudet på varandra.
Tidigare fanns det till och med ett förbud mot insatser från Arbetsförmedlingen inom 90 dagar. Varför? Jo, när ungdomar placeras i program låses de in där i stället för att vara ute och aktivt söka jobb. Det skapar självklart inlåsningseffekter som leder till att arbetslösheten ökar om man gör tidigare insatser till en stor grupp ungdomar som inte behöver dem. Det här låter väldigt icke-intuitivt. När jag själv tog del av detta fann jag det en smula häpnadsväckande, men så ser forskningen ut.
Det regeringen nu gör går tvärtemot forskningen. Det som generaldirektören för Arbetsförmedlingen berättade för arbetsmarknadsutskottet i dag var att man måste börja från dag ett och erbjuda insatser om 90-dagarsmålet ska kunna klaras. Det kommer att leda till en högre inlåsning av ungdomar och göra dem i grund och botten beroende av de statliga programmen och subventionerna för att de ska kunna komma i arbete. Man låser in dem i åtgärder.
Det är självklart en utveckling som vi inte vill se. Och det tror jag inte heller att Ylva Johansson vill se. Därför måste det finnas ett rimligt system förutom de dogmatiska 90 dagarna som SSU drev igenom hos regeringen.
Men vilka åtgärder leder till bättre resultat enligt forskningen? Det här är helt fel väg och helt mot den rådande forskningen som säger att man inte ska låsa in ungdomar i åtgärder direkt vid arbetslöshet. De måste få komma ut på arbetsmarknaden och prova på att arbeta. Sedan finns det självklart en grupp som behöver hjälp från första dagen. Där finns det profileringsverktyg som gör att man kan identifiera de ungdomar som behöver stöd, så att de får rätt stöd vid rätt tillfälle i stället för den generella modellen där alla ungdomar som blir arbetslösa ska in i program.
Anf. 57 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Det är inte så förvånande att oppositionen anser att regeringen är inne på helt fel väg. Det är ju en helt annan väg än den tidigare regeringen valde. Så det är inte så konstigt att Hanif Bali tycker det. Huruvida det är helt fel väg eller inte får vi väl utvärdera när vi ser vilken politik som ger bäst effekt när det gäller att se till att ungdomar kommer i arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns en viktig skillnad mellan mig och Hanif Bali. Det är att jag inte anser att ungdomar ska placeras i program. Det var så den tidigare regeringen gjorde. Man hade sina utvecklingsgarantier som varken ledde till jobb eller utveckling. Man hade sina fas 1 och fas 2 och fas 3 där människor harvade fram från steg till steg. Jag tror inte att det är ett bra sätt att komma vidare ut på arbetsmarknaden.
Den som är arbetslös och vänder sig till Arbetsförmedlingen därför att man vill ha hjälp att få ett jobb ska få möjlighet att träffa en duktig och engagerad arbetsförmedlare som har tid att prata med just mig och ge mig de råd som jag behöver, eller som du behöver, för att komma vidare - vilka jobb man kan söka och hur man tar sig fram på arbetsmarknaden. Det är inte samma sak som att placeras i ett program.
Moderaterna har en olycklig låsning. Det enda de ser är att de egna garantierna och programmen är den väg som leder till arbete. Det har visat sig fungera ganska dåligt. Den här regeringen har ett annat sätt att arbeta. Vi vill se till att människor kommer ut i riktiga jobb och inte fastnar i just program.
Anf. 58 Hanif Bali (M)
Fru talman! Det är väldigt intressant hur den fantastiska 90-dagarsgarantin plötsligt blev bara ett samtal med en arbetsförmedlare. Jag tror inte att någon här vänder sig så mycket emot samtal med arbetsförmedlare, men det är inte vad regeringen har aviserat. Regeringen har inte aviserat miljardbelopp i satsningar på samtal med arbetsförmedlare och lite coachning om var man kan hitta jobb. Jag tror att de som är arbetslösa är fullt medvetna om var man söker arbete.
Vi vet att programmen ofta blir mycket större än så. Man brukar låsas in i kurser som man kanske inte ens behöver för att söka arbete. De arbetslösa får inte tid att söka sig ut på och prövas gentemot den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens 90-dagarsmål, som ministern satt på dem, tvingar in dem antingen i utbildning eller i praktik i stället för att de är ute på arbetsmarknaden och söker arbete. Vi måste ha ett mer flexibelt system än så.
90-dagarsgarantin låser Arbetsförmedlingen. Man säger: Om ni inte hittar ett ordinarie jobb till den här personen på 90 dagar måste ni låsa in personen i en utbildning, en praktik eller en subventionerad anställning. Det är såklart inte bra.
Det framställs ibland som att ungdomsarbetslösheten är den största ödesfrågan för Sverige. Det är väldigt intressant att just 90-dagarsgarantin handlar om att få in folk i training or education. Om man tittar på det mättal som finns för ungdomar som inte är i training or education - NEET-talet - ser man att Sverige har sänkt detta tal väldigt mycket på senare år och har ett av Europas lägsta NEET-tal. Det ska vi vara glada över och ta vara på i stället för att gå i motsatt riktning och låsa in människor i en icke-reguljär arbetsmarknad.
Anf. 59 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Det var den tidigare regeringen som införde ett aktivitetsförbud för unga på Arbetsförmedlingen, vilket gjorde att de inte ens fick träffa en arbetsförmedlare förrän efter 90 dagars arbetslöshet. Vi tänker vända på det. Vi tror att det går bättre om man får träffa en duktig arbetsförmedlare redan från dag ett, om man vill det - och det vill de allra flesta. Då har man möjlighet att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tillhör en grupp som jag tror är ganska stor i Sverige och som anser att utbildning är en förmån. Det är en förmån att ha chansen och möjligheten att få utbilda sig. Det är något man har stridit för i det här landet. Generationer före oss har tagit kampen för rätten till utbildning.
Jag anser inte att vi har nått tillräckligt långt. Jag skulle vilja att fler människor får chansen till utbildning. Vi har en sjunkande andel ungdomar som har möjlighet att studera vidare i dag. Det är dåligt för Sverige, och det är dåligt för ungdomarna. Jag delar inte alls uppfattningen att ungdomar som får chansen att studera vidare är inlåsta. Jag tycker att det är en förmån, och jag tycker att de är väl värda den.
Anf. 60 Hanif Bali (M)
Fru talman! Jag tror att Ylva Johansson har blandat ihop debatten. Jag kommer inte från utbildningsutskottet, utan detta är en debatt om Arbetsförmedlingens metod för att få folk i arbete. Det är ingen som har några problem med det reguljära utbildningsväsendet. Vi har världens mest utbyggda reguljära utbildningssystem, och det tycker jag är bra.
Det är inte så katastrofalt i exempelvis den högre utbildningen som Ylva Johansson lägger fram det. Vi har en rekordliten årskull som just nu är på väg ut ur gymnasiet. Det skapar såklart väldigt stora påfrestningar på många högskolor, som helt enkelt har för få elever som söker platserna. Men det betyder inte att det finns ett egenvärde i att ha ett fast antal människor som går i högskolan. Sedan är det självklart bra att folk skaffar sig en utbildning.
Jag undrar: Om ungdomar är arbetslösa, tror du att deras stora problem är att de inte vet hur CSN:s eller Högskoleverkets hemsidor fungerar? Är det vad de behöver coachning till? Ingen har haft ett aktivitetsförbud mot arbetslösa ungdomar som vill söka in på högskolan. Den här frågan handlar om ifall vi ska tvinga in dem i det utbildningskontrakt som ni pratar om och om vi ska tvinga in dem i olika system.
Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna och regeringen genom utbildningskontrakten tar tag i frågan att många ungdomar hoppar av gymnasiet och inte har fullgoda gymnasieutbildningar och att man ser till att de hamnar i arbete. Men ungdomar som har gått ut gymnasiet, som har sjysta betyg och som bara söker ett arbete är det kontraproduktivt att låsa in i åtgärder och program. Det är bättre att de är ute och söker arbete. Det hoppas jag att folk vet hur man gör utan att behöva prata med en arbetsförmedlare.
Anf. 61 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Vi har föredragit argumenten flera gånger. Jag anser inte att utbildning är att vara inlåst i en åtgärd.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.