Vallöftet om betald polisutbildning
Interpellation 2023/24:723 av Rasmus Ling (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-04-25
- Överlämnad
- 2024-04-26
- Anmäld
- 2024-04-29
- Sista svarsdatum
- 2024-05-14
- Svarsdatum
- 2024-05-24
- Besvarad
- 2024-05-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Moderaterna gjorde i valrörelsen 2022 en stor sak av att utlova att polisutbildningen skulle göras betald. Vallöftet återkom i varenda debatt som berörde rättspolitik, vilket var de flesta. Det gjordes såväl av den dåvarande rättspolitiska talespersonen (i dag statsråd med ansvar för andra frågor) som den nuvarande statsministern. Även nuvarande justitieministern, Gunnar Strömmer, var pådrivande för samma sak. Efter valet har dessa företrädare legat lågt i frågan.
Regeringen gav emellertid Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behövs för att Sverige ska nå en polistäthet som motsvarar genomsnittet i EU. Polisen kom med sin redovisning för drygt ett år sedan. Ett av de förslag som polisen kom med handlade om att göra polisutbildningen till en betald utbildning, antingen genom att studielånen avskrivs vid varaktig anställning eller genom utbildningslön. Polisen menar också att det behövs övergångsbestämmelser för att de som redan är i utbildning ska få samma förutsättningar.
Frågan är nu vad som händer med frågan. Vid debatten om justitieutskottets betänkande 2023/24:JuU16 ställde undertecknad frågan till företrädarna för Moderaterna och Sverigedemokraterna om vad som händer med frågan men utan att få något svar.
Även om det förstås finns goda argument för att göra polisutbildningen betald finns det också invändningar. En invändning är att det finns andra viktiga yrken såväl inom rättsområdet som inom andra branscher som också är i behov av fler studenter. En fråga handlar om rättvisa och huruvida övergångsregler kommer att gälla. En mer akut fråga handlar om osäkerheten. Det finns nämligen en påtaglig risk att de som vill söka till polisutbildningen väntar med att göra det eftersom man räknar med att Moderaterna kommer att leva upp till sitt vallöfte.
Det finns därför anledning för mig att nu vända mig till justitieminister Gunnar Strömmer med ett antal frågor:
- Kommer ministern att hålla vallöftet om att göra polisutbildningen betald?
- Om svaret är ja, när kommer detta att införas?
- Finns det andra utbildningar på rättsområdet där ministern och regeringen överväger att göra utbildningen betald?
- Hur hanterar ministern risken att studenter väntar med att söka polisutbildning i väntan på besked från regeringen i frågan om betald utbildning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:723
Webb-tv: Vallöftet om betald polisutbildning
Dokument från debatten
- Fredag den 24 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:121
- Protokoll 2023/24:121 Fredagen den 24 majProtokoll 2023/24:121 Svar på interpellation 2023/24:723 om vallöftet om betald polisutbildning
Protokoll från debatten
Anf. 84 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Rasmus Ling har frågat mig om jag kommer att hålla vallöftet att göra polisutbildningen betald och när det i så fall kommer att infrias. Rasmus Ling har även frågat mig om det finns andra utbildningar på rättsområdet som ministern och regeringen överväger att göra betalda. Slutligen har Rasmus Ling frågat mig hur jag hanterar risken att studenter väntar med att söka till polisutbildningen i väntan på besked från regeringen i frågan om betald polisutbildning.
Jag vill först slå fast att en högre polistäthet med fler poliser nära medborgarna på gator och torg är en nödvändighet för att göra Sverige tryggare. Det politiska målet att öka antalet anställda vid Polismyndigheten med 10 000 personer till utgången av 2024 uppnåddes i mars i år. I regeringsförklaringen 2022 angavs att polisen i Sverige ska växa med målet att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU, och detta mål ligger fast.
Vi ser nu ett högt söktryck till polisutbildningen. Vid flera lärosäten är samtliga platser för höstens utbildning glädjande nog redan tillsatta, och sökande fylls successivt på även för utbildningen som påbörjas under våren 2025. Jämfört med samma tid förra året ser vi fler godkända ansökningar till polisutbildningen. Fler platser på höstens och vårens utbildningar har också tillsatts, och fler personer har bekräftats antagna. I dagsläget ser vi inget som tyder på att studenter väntar med att söka till polisutbildningen i avvaktan på eventuella besked från regeringen.
Polismyndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att öka attraktiviteten i polisutbildningen och polisyrket. Myndigheten har bland annat tagit fram nya former och vägar för att utbilda poliser, till exempel genom funktionsinriktad polisutbildning, verksamhetsintegrerad polisutbildning och deltidsutbildning men också genom möjligheten att utbilda sig på distans. Detta har fått effekt, men mer behöver göras för att det även i framtiden ska vara attraktivt att utbilda sig till och arbeta som polis.
Polismyndigheten har i två rapporter till regeringen redovisat hur tillväxttakten i antalet poliser kan upprätthållas och polistätheten öka. Här återfinns förslag om hur polisutbildningens attraktivitet kan stärkas ytterligare. Vi analyserar nu dessa förslag.
Jag går vidare till frågan om andra betalda utbildningar inom rättsväsendet. Exempelvis är utbildningen för den som anställs inom kriminalvården betald. Därtill är de anställningar som krävs för att utbilda sig till domare och åklagare betalda. Några diskussioner om att göra ytterligare utbildningar inom rättsväsendet betalda förs för närvarande inte inom regeringen.
Jag vill avslutningsvis bredda perspektivet något. Attraktiviteten i polisyrket handlar förstås om avsevärt mer än de i och för sig viktiga frågorna om utbildningens innehåll och villkoren under studietiden. Vi har investerat större resurser än någonsin tidigare i svensk polis. Vi ger polisens medarbetare nya effektiva verktyg att klara sitt uppdrag, och vi skärper straffen så att polisers arbetsinsatser resulterar i tydligare konsekvenser för de kriminella. Genom allt detta bidrar vi också till att vårda svenska folkets höga förtroende för polisen och till att stärka myndighetens långsiktiga attraktionskraft som arbetsgivare.
Anf. 85 Rasmus Ling (MP)
Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet Gunnar Strömmer för svaret på min interpellation.
Till att börja med vill jag säga att det är flera saker som justitieministern tar upp som vi gemensamt kan glädja oss åt. Det är förstås bra att det mål för antalet polisanställda som fanns tidigare, om tillväxt med 10 000 anställda, uppnåddes i mars månad i år. Myndigheten behöver fortsätta att växa. Att fler söker sig till utbildningen och vill verka inom det viktiga polisyrket är naturligtvis också glädjande.
Det finns faktorer som justitieministern tar upp som är avgörande för hur många som söker sig till utbildningen och yrket och naturligtvis även för hur många som stannar kvar. Vissa av dessa saker är politiska; andra saker är sådana som Polismyndigheten som arbetsgivare behöver jobba med kontinuerligt. Det kan handla om arbetsuppgifter eller om saker som rör befogenheter, vilket justitieministern var inne på. Det kan naturligtvis handla om sådant som schemaläggning och möjlighet till vidareutbildning. Det kan också handla om lön. Politiskt behöver regeringen och vi i riksdagen ge ledningen för Polismyndigheten förutsättningar som gör att man i sin tur kan ta ansvar som arbetsgivare.
Fru ålderspresident! Min huvudsakliga fråga i interpellationen fick jag dock inget svar på. Den gällde om polisutbildningen kommer att göras betald eller inte. Attraktiviteten i yrket, som tidigare har nämnts, är ju en sak. Frågan om det vallöfte som Moderaterna gav om att polisutbildningen ska göras betald kan dock med fördel besvaras med ett ja eller ett nej. Jag hoppas att jag kan få ett svar på den frågan.
Detta är inte en liten fråga, och det var heller inte en detaljfråga i valrörelsen. Det här var någonting som kom upp i varje rättspolitisk debatt och i väldigt många av de allmänpolitiska debatterna under den förra valrörelsen. Detta var någonting som Moderaterna sa skulle genomföras.
Nu är vi i en situation där Moderaterna har både justitieministerposten och finansministerposten. Det är nog inte bara jag som undrar när det kommer ett besked om huruvida detta ska göras och i så fall när. Halva mandatperioden - två år - har gått. Det är hög tid att vi får ett svar på denna fråga.
Kopplat till den frågan finns också frågan om retroaktivitet. Kommer det att finnas en övergångslösning när detta införs, om det införs? Eller kan det bli så att den som påbörjar polisutbildningen i höst inte får den betald, medan den som börjar hösten 2025, 2026 eller 2027 kommer att få det? Jag tror, fru ålderspresident, att det kan komma att ses som orättvist av de studenter som det i så fall handlar om.
Anf. 86 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru ålderspresident! Jag tackar Rasmus Ling för möjligheten att diskutera dessa utomordentliga viktiga frågor i kammaren i dag.
När det gäller den betalda polisutbildningen råder det ingen som helst tvekan om att detta var ett av Moderaternas centrala vallöften på det här området. Bakgrunden till det var en insikt hos oss och många andra om att de ekonomiska villkoren för poliser och för personer som går polisutbildningen är en faktor som har betydelse - kanske till och med en avgörande betydelse - när vi blickar framåt och ska öka attraktiviteten i polisyrket och polisutbildningen i konkurrens med andra yrken, även yrken där det finns en finansiering i samband med utbildningen, till exempel på försvarssidan.
Rasmus Ling tog upp hur detta i så fall ska utformas - det finns ju olika tänkbara vägar framåt - och hur man i så fall ska förhålla sig till studenter som redan är antagna till en polisutbildning. Dessa frågor bereds i Regeringskansliet i ljuset av de underlag som har kommit in från Polismyndigheten, där man lyfter fram en rad olika moment ägnade att öka attraktiviteten i polisutbildningen. De ekonomiska villkoren är en sådan fråga.
Också i ljuset av en av de ingångar som Rasmus Ling har i sin fråga, nämligen risker med uteblivna besked och sådant som kan påverka, är mitt raka svar på frågan att vi kommer att komma tillbaka med mycket raka besked om hur vi ser på frågan och hur det ska utformas om det är så att vi ska gå den här vägen. Det vill jag i så fall kommunicera samlat, också för att undvika en del av de risker som Rasmus Ling är inne på.
Låt mig också säga att det, som vi varit inne på, är en lång rad olika faktorer som påverkar attraktiviteten i polisyrket.
Jag var i New York nyligen. Det är många som har varit där före mig - jag vet att justitieutskottets ledamöter var där tidigare under året.
Jag besökte bland annat en polisstation i Harlem, där de berättade att de egentligen skulle vara 200 poliser men nu var 150 poliser. Jag frågade varför det var på det sättet. Det finns förstås olika orsaker, men de pekade på att färre söker sig till polisyrket. Det finns en minskad attraktivitet. Vad var då de huvudsakliga skälen till det? Hade de ekonomiska villkoren förändrats? Det hade de inte, men de pekade på två faktorer.
Den ena var sämre förutsättningar att klara uppdraget, grundat på olika politiska beslut som gör att de har sämre förutsättningar i dag än de hade tidigare att klara sitt viktiga brottsbekämpningsuppdrag och sitt viktiga preventiva uppdrag.
Den andra var vad de upplevde var ett misstänkliggörande av polisen i en lång debatt som riktats mot polisen men också i rättsprocesser mot enskilda poliser och så vidare.
Deras medskick var att vi måste säkerställa att våra poliser har effektiva verktyg så att de kan klara sitt uppdrag och vara mycket varsamma med en politisk debatt som undergräver förtroendet för polisen på felaktiga grunder.
Jag tänkte på det till exempel i ljuset av den debatt vi hade i Sverige om säkerhetszoner. Det är sakfrågor som man kan ha olika uppfattningar om. Men det fanns en underton i debatten som var väldigt misstänkliggörande mot svenska poliser, som om de så att säga väntade på möjligheten att exempelvis diskriminera medborgare.
Jag tror att vi ska vara väldigt varsamma med den typen av retorik. Jag tror att det är väldigt betydelsefullt när det gäller att värna förtroendet för polisen och därmed också värna attraktiviteten i polisyrket.
Anf. 87 Rasmus Ling (MP)
Fru ålderspresident! Jag tycker att vi hamnar väldigt fel i den här debatten ifall kritik mot politiska förslag ses som misstro mot polisen.
Till att börja med är det inte så. Jag tycker att justitieministern ska avhålla sig från att föra in det på det spåret, för det är inte på det sättet.
Vi har en polislag i Sverige som reglerar polisens befogenheter. Man kan diskutera hur den ska se ut, men att man vill ha det på ett visst sätt och inte på ett annat i polislagen eller i andra lagar som rör polisens arbete har inte att göra med i vilken utsträckning man har förtroende för polisen.
Det finns säkerligen mycket att lära av i det amerikanska systemet. Det finns dessutom saker vi inte bör ta efter. Vi kan konstatera att de har ett fundamentalt annorlunda system än vi har i Sverige. I Sverige har vi två polismyndigheter, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. I USA har de över 16 000 olika polismyndigheter. Med det sagt finns det naturligtvis saker att lära sig.
Fru ålderspresident! Det interpellationen faktiskt handlar om, det moderata vallöftet om betald polisutbildning, är det som jag är mest angelägen att få svar på.
Jag hör att justitieministern säger att man bereder i Regeringskansliet hur en utformning ska se ut och att man vill återkomma samlat i kommunikationen om det, också för att undvika riskerna som jag nämnde i mitt förra anförande.
En följdfråga på det är naturligtvis när vi kan vänta oss besked i den här frågan. Finns det någon tidsplan i Regeringskansliet för den här frågan?
Fru ålderspresident! Polismyndigheten har, som justitieministern nämnde, haft i uppdrag av regeringen att ta fram rapporter för hur fler kan söka sig till polisyrket. Man har lagt fram olika förslag på hur det skulle kunna se ut. Man kan betala kontant under tiden som utbildningen pågår. Det går också att ha system där man skriver av studielån. I ett sådant system kan det också ske med retroaktivitet - även om det i så fall, fru ålderspresident, kan bli en skillnad för dem som inte tagit studielån under studietiden.
Men att Polismyndigheten haft det här uppdraget och tagit fram de här rapporterna uppfyller inte i sig vallöftet. Att göra det kostar nämligen pengar, fru ålderspresident, och jag har inte sett framför mig att det här är något som Polismyndigheten ska finansiera i sin egen budget. I så fall kommer man förstås att få dra ned på annat, och jag har inte uppfattat att det är det man har gått fram med.
Förutom när regeringen kommer att lägga fram ett förslag är frågan hur mycket pengar man kommer att avsätta och när det kommer att ske.
Anf. 88 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru ålderspresident! Alla frågor som Rasmus Ling lyfter fram är förstås relevanta för den sakfrågan, inklusive frågan om när en sådan reform i sådana fall skulle presenteras. Men jag tycker att det ligger i sakens natur att även tidpunkten för det är någonting som vi ska återkomma till.
Rapporterna och underlagen från Polismyndigheten är däremot relevanta på flera sätt. Det är så att säga det underlag som ligger till grund för de beredningsprocesser som nu pågår i Regeringskansliet. Där är frågan vi diskuterar i dag, de ekonomiska villkoren för polisstudenter, en fråga. Men det tas också upp en rad andra saker som handlar om polisutbildningen. Det är den helheten som vi nu bereder, och vår avsikt är att återkomma samlat om de frågorna. Jag tänker inte säga när det kommer att ske, men att det kommer att ske kan jag däremot garantera. Då kommer vi också att samlat redogöra för hur vi ser på exempelvis frågorna rörande de ekonomiska villkoren för polisstudenter under studietiden.
När det gäller den andra frågan om det här med säkerhetszonerna, som Rasmus Ling reagerade lite på, vill jag gärna upprepa det jag sa. Det är självklart så att man måste kunna ha olika politiska uppfattningar om sakpolitiska förslag, och det har jag inga synpunkter på. Jag håller helt med om att om man inte ser framför sig att säkerhetszoner är ett verktyg som bör införas behöver inte det vara uttryck för misstro mot polisen.
Däremot kan jag inte komma ifrån att delar av den debatt som fördes hade som någon sorts underliggande utgångspunkt att om det bara skapades ett lagligt utrymme skulle poliser gärna kliva fram och ägna sig åt metoder eller använda verktyg på ett sådant sätt att det skulle kunna utgöra till exempel diskriminering eller att man skulle vilja rasprofilera eller vad det nu kan vara.
Jag vågar påstå att det även bland poliser finns olika uppfattningar om säkerhetszoner är bra eller mindre bra verktyg. Men jag har också hört från många att just den dimensionen av debatten, eller den undertonen i en del inlägg i debatten, noteras som en sorts latent misstro.
Polismyndigheten tror jag är den myndighet som svenska folket har högst förtroende för av alla myndigheter. Någonting som har slagit mig under de lite drygt 18 månader som jag haft den här rollen är vilken central roll goda värderingar och våra demokratiska spelregler har och hur starkt förankrat det är i den svenska poliskåren.
Insikten att enskilda poliser kan göra fel finns naturligtvis där. Det finns också rigorösa system för att ta hand om det. Jag menar bara att vi har väldigt goda skäl att stå upp för vår polis också i grundläggande värderingsfrågor. Jag är väldigt trygg med att polisen också när vi ger den väldigt offensiva verktyg kommer att hantera det på ett omdömesgillt sätt och även med att eventuella snedsteg kommer att tas hand på ett mycket omsorgsfullt och konsekvent sätt.
Därför tycker jag att det är viktigt att lyfta fram detta som en del i en bredare diskussion om attraktiveten i polisyrket. De ekonomiska villkoren i utbildningen är naturligtvis utomordentligt centrala. Andra villkor, både de ekonomiska villkoren och andra arbetsvillkor under det att man är verksam polis, är förstås betydelsefulla. Tillgången till verktyg som gör att det är möjligt att göra ett bra jobb är utomordentligt central. Ordentliga konsekvenser som ett resultat av arbetsinsatserna är också något väldigt centralt. Så är också frågan om hur vi allmänt sett talar om den svenska polisen.
Anf. 89 Rasmus Ling (MP)
Fru ålderspresident! Jag diskuterar mer än gärna säkerhetszonerna, visitationszonerna. Vi hade en tre timmar lång kammardebatt om frågan. Jag återkommer gärna till den. Nu är det inte den som är temat för denna interpellation, men vi kan gärna föra den diskussionen. Det kommer naturligtvis att finnas anledning att föra diskussionen när vi ser hur detta slår ut framöver.
Jag vill komma med en invändning, fru ålderspresident. I den debatt som justitieministern refererade till tyckte jag att det var mer påtagligt att de som ville ha detta system på felaktiga grunder anklagade kritiker för att de saknade förtroende för polisen. Det menar jag i sig är någonting som skapar en bild av att det saknas ett sådant förtroende, vilket det alltså inte gör.
Jag har fullt förtroende för svenska Polismyndigheten. Självklart begås det misstag även bland poliser, som justitieministern säger. Men i stort när det gäller myndigheten är det ingen skiljelinje i fråga om förtroendet för polisen, och det är inte ett exempel på det som justitieministern lyfter.
Däremot, fru ålderspresident, har vi lyft att en förutsättning för att det här systemet ska komma på plats är en förändring i diskrimineringslagen. Där är det inte Gunnar Strömmer som är ansvarig; det är Paulina Brandberg. Vi väntar. Vi har fått besked om att även den frågan bereds i Regeringskansliet. Vi hoppas att den kan gå fram så att även polisens bemötande i de fall där det faktiskt blir fel kan ingå i detta.
Fru ålderspresident! Interpellationen gäller som sagt det moderata vallöftet om betald polisutbildning. Vi har inte fått besked om att detta är avskrivet. Vi har fått besked om att det kommer att komma. Vi har inte fått något besked om när vi kan vänta oss det.
Jag hoppas, fru ålderspresident, att vi inte behöver sväva i ovisshet. Man har gått fram med en sådan här fråga och säger att detta ska bli av. Men väntar man i mer än två år - om det inte kommer före september - med att berätta om hur detta ska vara är det i sig något som skapar osäkerhet även för andra närliggande yrkeskategorier inom rättsområdet. Jag hoppas, fru ålderspresident, att det kan komma ett besked så fort som möjligt, så att Sveriges unga vet vad de ska förhålla sig till.
Anf. 90 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru ålderspresident! Tack, Rasmus Ling, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga i dag! Jag tycker att det är bra att vi också i kammaren kan diskutera hur vi kan förbättra villkoren både för polisanställda och för dem som väljer att läsa polisutbildningen i syfte att få arbeta som poliser.
Jag upprepar vad jag har sagt tidigare. Alla de frågor som Rasmus Ling har lyft är naturligtvis väldigt viktiga. Det är också avgörande att de får ett rakt och klart svar när man väl återkommer med ett samlat, i sådana fall, förslag på hur detta ska utformas. Vi kommer att återkomma i den delen. Alla dessa aspekter och många andra bereds för närvarande i Regeringskansliet, som jag sa. Det är bland annat grundat på de underlag som Polismyndigheten har lämnat in i denna viktiga fråga.
Då tänker jag att det finns en intressant fråga som kommer att följa på detta. Ja, vi i Moderaterna var väldigt tydliga med att vi vill se en sådan ordning för svensk polis och för den svenska polisutbildningen. Vill Miljöpartiet ha detta?
Interpellationsdebatten var därmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.