Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utvecklingen i Bolivia

Interpellation 2003/04:512 av Åström, Alice (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-05-19
Anmäld
2004-05-19
Besvarad
2004-06-15
Sista svarsdatum
2004-06-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 maj

Interpellation 2003/04:512

 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om utvecklingen i Bolivia

Det som började som protestaktioner mot den bolivianska regeringens politik gentemot kokaodlande bönder har på några få år vuxit ut till att omfatta hela den privatiseringspolitik som den bolivianska regeringen fört. De som försvarade de kokaodlande bönderna och förespråkade en annan politik var MAS, Movimiento al Socialismo, som i slutet av 1990-talet bara hade en enda företrädare i parlamentet, Evo Morales. Morales blev snart utsatt för omfattande förtalskampanjer och allvarliga hot av flera slag från landets högerkrafter, vilka hade starkt stöd från USA. Stödet till Evo Morales ökade trots detta snabbt.

Omfattande protester genomfördes också mot den vattenprivatisering som regeringen avsåg att genomföra med Världsbankens hjälp. Bolivias befolkning hade erfarenheter från el-privatiseringen några år tidigare, vilken medfört kraftiga prishöjningar. Befolkningen fruktade att samma sak skulle ske med vattnet. De omfattande protesterna ledde till att privatiseringsförsöket stoppades. Man har i stället börjat pröva en kooperativ lösning.

Den politiska utvecklingen och USA:s inblandning

För två år sedan var det presidentval och parlamentsval i Bolivia. Under valkampanjen ökade stödet för MAS kraftigt. Presidentvalet år 2002 vanns av högerkandidaten Sanchez de Lozada. Hans parti fick något fler röster än MAS, men då den bolivianska kongressen skulle utse president fick han stöd av en rad mindre partier på högerkanten.

Privatiseringspolitiken har under de senaste månaderna handlat om Bolivias naturgastillgångar. När de Lozada ville sälja ut även dessa blev detta den tändande gnistan till stora massdemonstrationer, som regeringen försökte kväva med vapenmakt, vilket misslyckades. Polis och militär, vilka dessförinnan förstärkts med amerikanska vapen, dödade ett hundratal människor. Flera människor skadades, arresterades och torterades. Det finns uppgifter om att USA:s narkotikabekämpande enheter, DEA, var verksamma i detta sammanhang. DEA ägnar sig inte bara åt narkotikabekämpning, det är också en politiskt verksam apparat i Latinamerika. Demonstrationerna i Bolivia ledde till att de Lozada tvingades avgå. I stället tillsattes en expeditionsministär under vicepresidenten Carlos Mesa.

Löften om ny författning och nya lagar

Det fanns en gammal lag från år 1985 om Bolivas naturgas. Den gav transnationella företag tillgång till landets naturresurser. Lagen var till landets nackdel, och dess utformning har lett till mer ökande fattigdom. Dessa företag har konsekvent vägrat att redogöra för sina affärer och menat att öppenhet skulle missgynna deras verksamhet. Carlos Mesa utlovade i oktober 2003 också en ny modernare konstitution. Den nya konstitutionen skulle underställas en folkomröstning. Han lovade också att staten åter skulle bli delägare i Bolivias gasföretag. Det visade sig att naturgas sålts till ett så lågt pris att affären för Bolivias del var en ren förlust.

Ett halvår efter Carlos Mesa gjort dessa utfästelser har mycket lite hänt. Den nya konstitutionen och folkomröstningen förhalas. Presidenten påstår att förändringar av lagen om exploatering av naturgas har ändrats. Dessa förändringar har dock inte handlat om själva kärnfrågan, kontrollen av gastillgångarna. President Mesa förtiger att de transnationella företagen fortfarande har total kontroll över naturgasen. Flera av ministrarna i Mesas regering har tidigare varit anställda hos Enron eller varit höga tjänstemän i Sanchez de Lozadas administration.

Ett avslöjat försök till militärkupp

Läget i Bolivia är inte bara infekterat på grund av förhalandet av arbetet med konstitutionen och frågan om naturgasen. Under ett besök i Brasilien avslöjade MAS ledare, Evo Morales, att han från källor inom den bolivianska armén fått dokument som visade att en militärkupp planerades av försvarsministern inom Mesas regering, Gonzalo Arredondo och vice försvarsministern, Jorge Bandini. I konspirationen ingick även en tidigare försvarsminister Eric Reyes Villa, som leder partiet Nueva Forca Democratica, NFD.

Alla de partier som ingår i den stora koalition som styrde Bolivia under den tid Banzer var diktator eller president, under hans efterträdare Jorge Quirogas och under Sanchez de Lozadas tid har alla haft eller har goda kontakter med amerikanska och andra utländska företag som Enron, Repsol, BP och Shell.

Den militärkupp som avslöjades av Evo Morales avsåg att upphäva löftet om en ny konstitution och nya lagar som förhindrar en utförsäljning av Bolivias naturtillgångar. Det av högerpartierna dominerade parlamentet beslöt i maj i år om straffrihet för militär personal som begår förbrytelser i landet. Sådana beslut fattar inget parlament utan hårda påtryckningar från utomstående krafter.

Konflikt med Chile

En ytterligare komplikation som tillkommit under det gångna året är en konflikt mellan Bolivia och Chile, som har sin grund i att Chile i slutet av 1800-talet bemäktigade sig en del av Bolivia. Den har uppenbarligen använts av de styrande i Bolivia och dess grannländer när man önskat avleda folkets uppmärksamhet från svåra inrikespolitiska problem och konflikter. Så är även fallet i dagens Bolivia.

Investeringar utan plundring

Bolivia är det land i Latinamerika som får mest bistånd från Sverige. EU:s bistånd har genom åren främst gått till nordafrikanska länder. EU har dock haft svårt att göra av med de biståndspengar som man fått från medlemsländerna. Ett område, där EU skulle kunna satsa en del av sitt överskott av biståndspengar skulle kunna vara Bolivia, det fattigaste landet i Latinamerika. Europeiska företag skulle även kunna tänkas investera på ett för det bolivianska folket förmånligare villkor än amerikanska, så att Bolivia undslapp en del av den regelrätta plundring av naturresurser som USA-företag bedriver i Bolivia.

Utifrån ovanstående vill jag fråga utrikesminister Laila Freivalds:

1.Vilka initiativ avser ministern att ta för Sveriges del och inom EU för att underlätta en politisk utveckling i demokratisk riktning när det gäller Bolivia?

2.Vilka initiativ är ministern beredd att ta för Sveriges del och inom EU för att understödja en positiv ekonomisk utveckling av Bolivia som motverkar fattigdom och plundring av Bolivias naturrikedomar?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:512, utvecklingen i Bolivia

Interpellationsdebatt 2003/04:512

Webb-tv: utvecklingen i Bolivia

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Laila Freivalds (S)
Anf. 26 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Alice Åström har frågat mig vilka initiativ jag avser vidta för Sveriges del och inom EU för att underlätta en politisk utveckling i demokratisk riktning när det gäller Bolivia. Alice Åström har även frågat mig vilka initiativ jag är beredd att vidta för att understödja en positiv ekonomisk utveckling av Bolivia som motverkar fattigdom och utplundring av Bolivias naturrikedomar. Bolivia är ett av Latinamerikas fattigaste länder och uppvisar därtill en mycket skev fördelning av såväl ekonomiska resurser som politisk makt. För att komma till rätta med landets ekonomiska kris vill regeringen utvinna och exportera landets stora gasfyndigheter. Motståndet mot detta projekt var den samlande parollen bakom höstens våldsamma protestdemonstrationer som ledde till förre presidenten Sanchez de Lozadas avgång. Den bakomliggande orsaken till oroligheterna står emellertid att finna i en kombination av djup fattigdom, arbetslöshet, ojämlikhet och exkludering av landets ursprungsbefolkning. Läget i landet har stabiliserats efter den nye presidenten Mesas tillträde. Men den ekonomiska, sociala och politiska krisen är fortfarande närvarande och inger oro inför framtiden. President Mesa har sedan sitt tillträde tillmötesgått oppositionen på en rad områden: En folkomröstning om gasexporten ska hållas den 18 juli. Bolivias folk ska då ta ställning till fem frågor om ökat statligt inflytande över olje- och naturgastillgångar, ökning av skatterna för de utländska bolagen och hur vinsterna från gasexporten ska komma landets fattiga till del. Resultatet av folkomröstningen kommer att påverka den proposition om ny lagstiftning för olje- och gasfyndigheterna som president Mesa planerar att lägga fram för parlamentet efter folkomröstningen. President Mesa har även angett att en grundlagsstiftande församling kommer att sammankallas. Församlingen ska se över Bolivias hela struktur och styre, inklusive landets författning. Det är ett mycket omfattande projekt. Avsikten är att församlingen ska inleda sitt arbete i augusti 2005 för att lämna sitt förslag till parlamentet år 2007. Det är således en ambitiös agenda president Mesa föresatt sig, och en mycket svår uppgift. Regeringen är obunden av partier, vilket gör den populär då det finns en djup misstro i Bolivia mot de traditionella politiska partierna. Utan politisk bas ökar emellertid svårigheterna att få igenom förslag i parlamentet. Den ekonomiska krisen och spänningarna i landet tvingar också regeringen till en så gott som daglig krishantering. Den 27-28 maj deltog jag i toppmötet i Mexiko mellan EU och Latinamerika och Karibien. Ett centralt tema för toppmötet var social sammanhållning. I en gemensam deklaration från toppmötet åtog sig deltagande länder från både EU, Latinamerika och Karibien att bekämpa fattigdomen och att sträva efter ett mer rättvist och jämlikt samhälle. I december 2003 undertecknade EU och Bolivia och övriga länder inom den Andinska gemenskapen ett avtal om politisk dialog och samarbete. Avtalets mål är att fördjupa förbindelserna mellan EU och Andinska gemenskapen genom en utvecklad politisk dialog och ett stärkt samarbete. Samarbetet omfattar områden såsom mänskliga rättigheter, demokrati, förebyggande av konflikter genom stärkande av demokratiska institutioner, integrerad landsbygdsutveckling, social utveckling och regional integration. Bolivia är ett prioriterat mottagarland både för det svenska utvecklingssamarbetet och för EU:s bistånd till Latinamerika. Utbetalningarna från EU-kommissionen uppgick mellan åren 1996-2002 till totalt 183 miljoner euro, vilket gör Bolivia till EU:s största mottagarland i Latinamerika. Det svenska biståndet uppgår till ca 200 miljoner kronor årligen. Det långsiktiga målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Bolivia är att bekämpa fattigdomen genom social utjämning, stärkt demokrati och stärkta demokratiska institutioner och en återhämtning av ekonomin. Jag tror att Bolivias åtagande vid toppmötet i Mexico, tillsammans med Sveriges och EU:s utvecklingssamarbete och andra insatser av det här slaget, kan bidra till att understödja en positiv ekonomisk utveckling i Bolivia. På samma sätt hoppas jag att EU:s avtal om politisk dialog och samarbete ska underlätta en politisk utveckling i demokratisk riktning i Bolivia. Då Alice Åström som framställt interpellationen anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Lennart Beijer i stället fick delta i överläggningen.
Lennart Beijer (V)
Anf. 27 Lennart Beijer (V)
Herr talman! Jag får tacka utrikesministern för svaret. Ministern har en försiktigt optimistisk framtidstro vad gäller Bolivias demokratiska och ekonomiska utveckling, och det är väl bra. Hon lutar sig i det här fallet en hel del emot avtalet mellan EU och Bolivia från december förra året. Avtalet är omfattande och handlar bland annat om stärkande av mänskliga rättigheter, demokrati, social utveckling och regional integration. Frågan är dock om denna optimism är befogad. Situationen i Bolivia är verkligen allvarlig. Den stora fattigdomen kombinerad med en kolonial situation där amerikanska bolag anser sig ha rätt att ta för sig av landets naturtillgångar är ju ingen bra grund för demokratisk och social utveckling. President Mesa har gått med på oppositionens krav på folkomröstning om gasexporten, och den omröstningen ska hållas den 18 juli om allt går som det ska. Utifrån denna folkomröstning ska man lägga fram en proposition om en ny lag om olje- och gasfyndigheterna. Det är klart: Ser man bara dessa ord på papper eller hör dem uttalas så tycker man att det låter bra. Men i skenet av vad som händer i Bolivia har man anledning att vara ytterst misstänksam. För ungefär 14 dagar sedan beslutade det bolivianska parlamentet om immunitet för amerikanska myndigheter och bolag. Det gäller alltså en immunitet som naturligtvis inget vanligt parlament skulle ge till någon annan stats myndigheter. DEA, den amerikanska narkotikabekämpningsorganisationen, får alltså agera som de vill mot den bolivianska befolkningen utan risk för straff. Samma sak lär också gälla för CIA, som har en viss vana att agera i Latinamerika. Herr talman! Ett parlament som ger utländska kolonialmakter immunitet under rubriken Extraterritoriella rättigheter måste vara hårt pressat, politiskt och ekonomiskt. Det är bra att både EU och Sverige engagerar sig i Bolivias utveckling. Risken är emellertid att denna satsning på ca 500 miljoner årligen mer blir som en kompensation för den utsugning av landet som bedrivs i dag av amerikanska bolag. Det måste vara en oerhört svår situation för Sverige och för EU. Hur ska man agera i ett land som dels är fattigt och underutvecklat, dels kontrolleras politiskt, militärt och ekonomiskt av en stormakt och där en expeditionsministär är beroende av den stormakten? Jag antar att avtalet mellan EU och Bolivia är till för att hjälpa landet ur dess koloniala beroende. Det skulle därför vara intressant att höra Laila Freivalds syn på beslutet om immunitet för amerikanska myndigheter och bolag. Hur förklarar utrikesministern att ett sådant beslut över huvud taget kan komma till stånd? Har USA godkänt avtalet mellan EU och Bolivia?
Laila Freivalds (S)
Anf. 28 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Gasexporten är i dag den enda kända faktor som skulle kunna lyfta Bolivia ur landets svåra fattigdom. Naturgasfyndigheterna är så stora att den inhemska konsumtionen inte kommer att ta mer än någon procent av tillgångarna i anspråk. Därför finns det ett stöd för gasexporten men också för att det statliga inflytandet ska öka. Det är därför viktigt att komma till rätta med den misstro som har funnits mot den privatiseringsvåg som gick fram under 90-talet, som onekligen gynnade ett fåtal investerare. Bolivias regering försöker, genom en besvärlig balansgång, åstadkomma en situation där man kan få ut ekonomiska fördelar av de tillgångar man har och göra det på ett sådant sätt att man inte skrämmer bort utländska investerare. Vad gäller immunitet för amerikanska intressen känner jag inte till att det finns något annat beslut fattat än det immunitetsavtal som finns i anslutning till den internationella domstolens verksamhet.
Lennart Beijer (V)
Anf. 29 Lennart Beijer (V)
Herr talman! Det är precis som utrikesministern säger, att det är en på papperet ambitiös agenda som den nye presidenten har lagt fram. Det är dels en ändring av grundlagen, dels en folkomröstning. Man kan naturligtvis fråga hur det är möjligt att klara hem de här sakerna på ett acceptabelt och rimligt sätt. Är det möjligt för president Mesa att lägga fram ett förslag om ökat statligt inflytande över olje- och gastillgångarna? Hur ser motståndet ut? Kommer man att godta åtgärder som skulle kunna betyda att Bolivia verkligen skulle få ordentliga exportinkomster, som landet naturligtvis behöver? Enligt de uppgifter jag har finns det en speciell immunitet för amerikansk militär och amerikanska bolag. Man kan naturligtvis fråga sig av vilken anledning en sådan kan komma till stånd. I det här fallet innebär det att amerikanska intressen finns överallt i Bolivia och att man naturligtvis styr och ställer med den makten bakom sig. Vi vet också att flera av ministrarna i Mesas regering fanns med i den tidigare regeringen som blev avsatt men också har varit anställda i amerikanska bolag, bland annat Enron. Om det nu har beslutats om den här immuniteten, på vilket sätt skulle Sverige och EU kunna agera för att få bort, ogiltigförklara en sådan immunitet? Det måste nästan vara en hopplös situation för både EU och Sverige att agera under sådana förutsättningar.
Laila Freivalds (S)
Anf. 30 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Vad den kommande propositionen kommer att innehålla återstår givetvis att se. Men det finns en ambition uttalad att i det sammanhanget öka det statliga inflytandet över de tillgångar som landet har. Det är naturligtvis viktigt att det löftet uppfylls på ett sätt som är acceptabelt för dem som är oppositionella i landet. Det finns all anledning att följa utvecklingen därvidlag och ge stöd till Bolivia för att åstadkomma en balanserad situation som främjar utvecklingen i landet vad gäller bekämpande av fattigdom. Det finns också anledning att säkerställa att den demokratiska utvecklingen i landet sker samtidigt. När det gäller immuniteten är det frågan om immunitet i förhållande till den internationella domstolen ICC. Här har EU haft anledning att demarschera och få en förklaring. Det är den typen av avtal som USA har fått till stånd med en rad länder, även i Europa.
Lennart Beijer (V)
Anf. 31 Lennart Beijer (V)
Herr talman! Jag tackar för det klarläggandet. Det är klart att den immuniteten blir allvarligare i ett land som Bolivia, som har så många andra problem. Syftet med interpellationen är att försöka öka intresset för situationen i Latinamerika över huvud taget. Fokus ligger i dag på Irak och Palestina. Latinamerika försvinner lite i bakgrunden. Det är egentligen ganska märkligt att inte svenska medier intresserar sig för Bolivia och Latinamerika. Det gäller också situationen i Venezuela. De franska dokumentärprogrammen om CIA:s arbete i världen borde också göra att man intresserar sig för vad som händer i dag i Latinamerika. Det är viktigt att Sverige för sig själv men också i samarbete med EU agerar i Latinamerika. En metod att minska USA-dominansen och få till stånd en ekonomisk utveckling som gynnar också det bolivianska folket är att öka europeiska bolags investeringar i Bolivia. Man kan anta att det skulle bli en annan sorts ordning ifall dessa bolag av rent kommersiella skäl använder sina egna metoder mot löntagare och mot länder man agerar i, som man är van vid. Det skulle förbättra situationen alldeles väsentligt. Jag vill avsluta med att understryka vikten av att Sverige agerar för att USA:s koloniala metoder upphör. Latinamerika och Mellanamerika bör inte fortsättningsvis vara någon bakgård för amerikanska intressen.
Laila Freivalds (S)
Anf. 32 Laila Freivalds (S)
Herr talman! Det är helt riktigt att även de latinamerikanska länderna har ett intresse av att stärka sina relationer till resten av världen. Man känner ett starkt beroende av USA. Det är ett naturligt sådant och i många avseenden ett värdefullt beroende. Men man vill naturligtvis utvidga sambanden även med Europa. Det är en del av bakgrunden till det toppmöte som ägde rum i Mexiko nyligen. Även europeiska företag drivs av vinstintressen och är beroende av en stabil och förutsägbar miljö för att vilja investera. Här kan naturligtvis Bolivias regering bidra till ett gynnsamt investeringsklimat genom att främja en mer jämlik fördelning av landets resurser och också klarlägga vilka regler som gäller för utländska investeringar och garantera rättssäkerhet. En annan viktig sak som diskuteras, inte bara med Bolivia utan med flera av de latinamerikanska länderna, är att effektivisera bekämpandet av korruptionen i länderna. Allt detta främjar naturligtvis intresset från omvärlden, och det finns anledning för oss i Europa att tillmäta Latinamerika ett större intresse.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.