Utveckling av turistnäringen
Interpellation 2007/08:552 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-04-03
- Anmäld
- 2008-04-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2008-04-17
- Svar fördröjt anmält
- 2008-04-17
- Besvarad
- 2008-05-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 april
Interpellation
2007/08:552 Utveckling av turistnäringen
av Börje Vestlund (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Sveriges riksdag antog år 2006, utifrån en proposition från den socialdemokratiska regeringen, en ny turismpolitik för en långsiktig och konkurrenskraftig svensk turistnäring. Detta innebar bland annat att man slopade den gamla Turistdelegationen och överförde merparten av uppgifterna till Sveriges Rese- och Turistråd och Verket för näringsutveckling, Nutek.
Näringsministern har nu tagit initiativ till samtal med några av branschens aktörer för att kunna flytta fram positionerna för branschen. Detta är ur socialdemokratisk synpunkt alldeles utmärkt. Att forma politiken tillsammans med en näring är att föredra. Det som dock förvånar mig är att näringsministern fullständigt struntar i arbetstagarperspektivet i en bransch som är så arbetskraftsberoende som besöksnäringen. För att kunna utforma en politik värd namnet måste hela branschen vara delaktig, inte enbart ena sidan. Näringen har dessbättre insett detta själva och har tillsammans med såväl arbetsgivarsidan som arbetstagarsidan, men också utifrån rent branschspecifika intressen, kunnat samarbeta för att flytta fram branschens positioner.
Min fråga till näringsministern är:
Vilka initiativ kommer näringsministern att ta för att öppna för alla branschens aktörer att kunna delta i fortsatta samtal om besöksnäringen?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:552
Webb-tv: Utveckling av turistnäringen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:105 Tisdagen den 6 majProtokoll 2007/08:105 2 § Svar på interpellation 2007/08:552 om utveckling av turistnäringen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att öppna för alla branschens aktörer att kunna delta i fortsatta samtal om besöksnäringen.
Turistnäringen är en framtidsnäring med stora möjligheter för Sverige. Den har de senaste åren utvecklats väl, både vad gäller konkurrenskraft och sysselsättning. Antalet sysselsatta (årsverken) i turistnäringen har ökat med drygt 47 procent eller med nästan 50 000 heltidsarbeten sedan 1995, och jobbtillväxten har varit högre än inom andra mer traditionella basnäringar.
Under 2006 ökade turistnäringen i Sverige sin totala omsättning med nära 11 procent till drygt 215 miljarder kronor. Turistnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderar i Sverige, ökade med nästan 20 procent och är för andra året i rad större än värdet av personbilsexporten.
För att svensk turistnäring ska fortsätta att utvecklas positivt och stärka sin position internationellt fordras fortsatta gemensamma insatser på flera områden. Med detta som utgångspunkt har Näringsdepartementet i sitt arbete för turistnäringen tillämpat ett brett angreppssätt. Regeringen har planerat för att ytterligare sänka arbetsgivaravgifterna för unga, vilket gynnar turistnäringen. Satsningar på skötsel och underhåll av väg- och järnvägsnät är en annan betydelsefull åtgärd. Regeringens arbete med förenklade regelverk gynnar och kommer att hjälpa näringen.
Ett led i arbetet har varit ett särskilt dialogmöte mellan Näringsdepartementet och turistnäringen hösten 2007. Dialogen syftade till att få en aktuell och tydlig bild av hur vi tillsammans bäst främjar en konkurrenskraftig turistnäring. Dialogen visade tydligt på bredden av frågor som var angelägna för näringen.
Betänkandet
Tillväxt genom turistnäringen
(SOU 2007:32) och annat relevant underlag analyseras för närvarande inom Regeringskansliet.
Min förhoppning är att en fördjupad diskussion på vissa områden, tillsammans med den dialog med turistnäringen som inletts, kommer att ge en god bild av turistnäringens utmaningar och behov.
Jag har noterat att flera aktörer som verkar inom besöksnäringen har gått samman i vad man kallar Tjänstesektorn i samverkan där både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer ingår.
Det är alldeles utmärkt att arbetsgivare och arbetstagare väljer att samverka i strategiska frågor. Jag välkomnar alla som vill bidra till turistnäringens utveckling. Kommande dialoger kan mycket väl även inkludera småföretag, större arbetsgivare inom besöksnäringen, arbetstagarorganisationer och fler intresseorganisationer.
Anf. 2 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ska börja lite grann där statsrådet slutade, med att man välkomnar alla som vill bidra till att turistnäringen utvecklas. Det är naturligtvis en bra utgångspunkt. Problemet är i det här sammanhanget att det vore väldigt bra om man hade en bredd på just det som man är så väldigt överens om. Det som jag tycker är så fantastiskt, vilken bransch man än möter egentligen, är den här totala bredden, att man har samma uppfattning mellan arbetsgivare och arbetstagare i nästan vilken bransch man än kommer till. Jag som kommer från turistnäringen vet att detta traditionellt har varit en av de största frågorna, och man har i princip haft samma angreppssätt och samma ingångsvärden hela tiden. Jag tycker att det är bra om man kan utnyttja detta och om man fortsätter med det här arbetet och har detta ingångsläge när man fortsätter att träffa turistnäringen.
Jag tycker också att det finns anledning att i det här sammanhanget säga att just tjänstesektorn, som på något sätt måste stimuleras, också har pekat på saker som för tjänstesektorn tidigare har varit nästan främmande, i alla fall det som vi traditionellt menar med tjänstesektorn, det vill säga det som finns inom Svensk Handel, turistnäringen, städsektorn och så vidare. Där har forskning och sådant inte varit en fråga som det över huvud taget har resonerats om. Har vi pratat om högskoleverksamhet, högskoleutbildning, har vi ju pratat om att få fram några ekonomer, några speciellt avancerade kockar eller något annat. Nu pratar man om att man vill ha en avancerad forskning kring tjänstesektorn. Det tycker jag att vi ska välkomna, och därför tycker jag också att vi ska arbeta för att ta fram program för att vi ska kunna jobba med detta. Det tycker jag är oerhört positivt för tjänstesektorn.
Sedan kommer statsrådet in på min lilla älsklingsfråga, nämligen arbetet för att förenkla regelverket. Det är naturligtvis bra att man har ambitionen. Tyvärr har vi inte sett så mycket av det. Snarare pekar statsrådet på det som har krånglat till tillvaron lite grann för företagen, nämligen detta med arbetsgivaravgifterna för unga. Detta gynnar turistnäringen, det är väl ingen tvekan om det. Å andra sidan har regelkrånglet blivit större för arbetsgivarna och för företagarna just för att man måste hålla på med två olika regelverk. Det finns även tröskeleffekter på detta område, där vi i dag kan se att det finns de som går över tröskeln. Då får de kanske inte vara kvar i dessa företag. Det finns alltså också en medaljens baksida med ett sådant här system.
Jag träffade ett antal företagare inom den här sektorn häromdagen. Det första de tog upp med mig var just infrastrukturen. Jag vill påstå att de inte har sett mycket av detta, i alla fall inte ur företagens perspektiv. Man kan naturligtvis säga att man har satsat si och så mycket. Men det krävs att även företagen upplever att det är på det sättet och inte bara ett munväder.
Det jag skulle vilja se är en mer offensiv politik för att få fram turistnäringen, för att se till att man för en bra dialog med turistnäringen. Dessvärre kan jag bara konstatera att det vi ser i dag är att man fortsätter diskussionen. Vi ser med stort intresse fram emot vad som kommer att komma ut. Vi har inte sett så mycket av det, och vi välkomnar det naturligtvis när regeringen återkommer med sin proposition.
Anf. 3 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Världens största näringsgren brukar man kalla turismen. Det är bra att näringsministern i sitt svar lyfter fram turismen i Sverige som en framtidsnäring och säger att det ska bli satsningar från samhällets sida. Tyvärr hade inte alltid den förra regeringen samma insikt och åsikt om detta, i alla fall kom det inte alltid till uttryck i praktisk handling. Vår nuvarande regering har, som Maud Olofsson redovisat i sitt svar, visat ett brett angreppssätt när det gäller att utveckla turistnäringen. Inte minst det pågående regelförenklingsarbetet tror jag är mycket viktigt. Det finns en alldeles speciell sak när det gäller turism, nämligen den omfattande byråkrati som vi har när det gäller att sätta upp skyltar för att visa till olika turistmål. Jag hoppas att det är något på gång också när det gäller förenkling av regler för detta.
Turistnäringen är bra för att den erbjuder många typer av jobb. Det är en näring som passar alla. Det finns möjlighet att utvecklas och arbeta där oavsett ålder, bakgrund, utbildning och vilja att göra karriär. Här finns också plats för såväl egenföretagare som anställda.
Det borde också finnas mycket goda förutsättningar för personer som lider av olika typer av funktionsnedsättning att etablera sig inom turistbranschen. Jag undrar hur näringsministern ser på det. Skulle vi kanske ha fler sociala företag som kunde etablera sig inom turistnäringen?
Tillgänglighetsfrågor är också viktiga. År 2010 ska vi ha ett samhälle tillgängligt för alla. Sverige ligger faktiskt inte så långt framme när det gäller tillgänglighet till turistmål. I Danmark finns det omkring 1 600 licensierade turistmål som är tillgängliga för funktionshindrade. I Sverige lär det vara ungefär 300. Här tror jag att det finns mycket att göra, inte minst i samarbete med de olika handikapporganisationerna.
Ungefär 10 procent av EU:s befolkning beräknas ha någon form av funktionshinder som begränsar deras rörelsefrihet, men det utesluter inte att de vill turista. Vi har i Sverige över en miljon människor som lider av någon form av funktionsnedsättning. Därför tror jag att det är viktigt att svensk turism i fortsättningen mycket mer uppmärksammar marknadsföringen mot funktionshindrade både i Sverige och när det gäller besökare från andra länder.
Numera har 300 miljoner indier och 500 miljoner kineser svensk medelklasstandard. De vill ju också komma till Sverige och se vårt vackra land.
Anf. 4 Göran Persson i Simrisha (S)
Herr talman! Det är trevligt att frågan om besöksnäringen kommer upp nu när den stora besökssäsongen startar och vi går in i den sköna sommargrönskan.
Besöksnäring och turism är ju ett av våra största exportmärken. Många besökare från utlandet söker sig till Sverige och gör förhoppningsvis också ett återbesök.
Jag är från Skåne och Österlen. För olika bygder är besöksnäring och turism en möjlighet att starta nya företag. Det kan vara
bed and breakfast
, gallerier och affärer. Mycket är beroende av kulturen. Det är också en aspekt. Detta är en sektorsövergripande näring som berör sådant som vägar och att vi ska ha möjlighet att göra reklam för landet.
Kulturen som ska besökas är också en viktig aspekt. Olika evenemang kan också komma in här. Det är inte bara rena kulturevenemang. Det kan vara evenemang inom idrott och musik. Det är ett stort och brett område.
Jag vill också tillfoga att företagen inom besöksnäring och turism gör det möjligt för ungdomar att få jobb - kanske sina första jobb. Det är viktigt att vi redan här har ordning och reda med anställningar, försäkringar, skatt och dylikt så att ungdomarna från början får en positiv bild. Jag vet att seriösa arbetsgivare också är intresserade av att det ska fungera bra. Tyvärr finns det exempel på att det inte fungerar inom vissa områden. Därför är det viktigt att se till detta redan från början.
Också initiativtagaren till interpellationen, Börje Vestlund, sade att det är viktigt att vi har ett brett spektrum när vi jobbar vidare med besöksnäringen. Det innebär att det är viktigt att staten tillsammans med kommuner, föreningar, företag och arbetsmarknadens parter går in i detta med öppna ögon. Jag tror att vi alla har en positiv bild och ser det positiva i besöksnäringen, men man kan också se farorna. Det sistnämnda gäller ungdomar som kanske ibland kommer in lite snett och får dåliga anställningsvillkor. Här gäller det att alla är med på banan.
Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag har just kommit hem från Borgafjäll och hotellet i Borga och kan verkligen bekräfta det som Göran Persson talade om på slutet, nämligen kulturen och allt som kan locka. Det är ett Ralph Erskinebygge som det nu finns möjlighet att besöka. Det visar att även en sådan liten ort som ligger ganska långt från de stora turiststråken kan få god lönsamhet.
Den typen av företag är naturligtvis väldigt beroende av goda kommunikationer och goda företagsvillkor så att man kan ha bra personal och locka med goda villkor.
Jag är den första att säga att det är viktigt att det finns ett bra samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivarorganisationer. Det är väldigt viktigt i synnerhet i en sådan här näring att personalen uppfattar att man finns i en bransch som är utvecklingsbar och som är spännande och lockande och har goda villkor.
Jag vill passa på att säga att just sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga är ett sätt att få ordning och reda. Kostnaden för att anställa i en personalintensiv bransch har varit alldeles för hög. Eftersom vi vet att det finns många ungdomar i turistbranschen är det ju bra att vi kan halvera arbetsgivaravgifterna så att det finns möjlighet att anställa.
Vi ser att redan den tidigare sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har gett mycket positiva resultat. Men jag tror att vi också klarar av frågan om seriositet på ett bättre sätt.
När det gäller regelförändringsarbetet är det inte minst de anställda som har nytta av att vi får förenklade regler. Näringslivets regelråd har räknat ut att det som den här regeringen hittills har gjort och det som vi har närmast i pipeline har gett besparingar på 10 miljarder kronor av totalt 100 miljarder som i dag finns i kostnader för regelkrångel. Jag tror att många anställda kommer att uppleva det som otroligt positivt om man kan slippa en del av krånglet.
Vi ser också över en hel del av den lagstiftning som försvårar för många företagare som ska dra i gång. Det gäller plan- och bygglagen, miljöbalken och annat som vi vet ställer till mycket bekymmer.
Infrastrukturen vill jag lyfta fram. Det gäller i våra storstäder men framför allt i glesbygden och på landsbygden. Jag är lite bekymrad över att Socialdemokraterna har tagit bort och dragit ned på stödet till enskilda vägar och det finmaskiga vägnätet. Det är ju en förutsättning för att vi ska ha den typ av företag som jag beskriver uppe i Borgafjäll.
Vi har satsat på upprustning av det enskilda vägnätet av just det skälet. Vi har satsat på skötsel och underhåll av vägnätet av det skälet.
Regeringen har en mycket offensiv politik med ett forskningsprogram om friluftsliv och naturturism som Naturvårdsverket jobbar med. Vi har många företagsåtgärder som riktar sig till de små företagen. Vi har sett att Visit Sweden har ökat sina insatser och också gett ökade resurser. Exportrådet är nu mer aktivt när det gäller turistfrågorna. Nutek arbetar aktivt med dessa frågor. Vi ser också till att det allmänna intresset för turism leder till ett ökat intresse för Sverige.
Lars-Ivar Ericson frågade om sociala företag. Vi ser också att det finns ett antal sociala företag som jobbar med detta. I många sammanhang kan det ju vara ett område som man kan rikta in sig på. De har också nytta av nystartsjobb och annat som nu finns som instrument för detta.
När det gäller tillgängligheten för funktionshindrade lyfter Lars-Ivar fram någonting väldigt viktigt. Funktionshinder kan vara av många olika slag, men jag tror att det finns en stor grupp som lockas av att man ser till de funktionshindrades behov. Där tycker jag att vi har ett förbättringsområde både från politiken och från företagen.
Anf. 6 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ska först vända mig till Lars-Ivar Ericson. Jag måste säga att det är väldigt lätt att säga att den förra regeringen inte gjorde någonting. Det måste man säga i varje interpellationsdebatt. Det är nästan en ryggmärgsreflex. Man känner att man verkligen har slagit till mot sossarna. Men det går inte hem i detta sammanhang.
I den förra propositionen som handlade om detta förändrade man och gjorde det mycket enklare med marknadsföringen av Sverige. Någon annan åtgärd har inte vidtagits när det gäller explicit turistnäringen under denna mandatperiod, om man nu ska tala om vem som är duktigast och vem som är minst duktig. Men jag kan bara konstatera att det i detta avseende inte finns mycket som gör att Lars-Ivar Ericson kan komma och säga att det inte hände någonting.
Det andra som jag skulle vilja ta upp är att man talar om att det kommer att ske regelförenklingar även för denna bransch, om de nu genomförs, och om det nu blir så. De 10 miljarderna är ju inklusive det som regeringen har pekat på. Men alla vi som har sysslat med förenklingar av regler vet att detta är en process som kan ta sin tid. Vi får väl se vad som kommer ut av det.
Det är mycket som inte har levererats under denna mandatperiod. Det har också Näringslivets regelnämnd framhållit. Men många förväntar sig att man nu kommer att leverera. Det framgår både av Näringslivets regelnämnd och av Svenskt Näringsliv och flera andra näringslivsorganisationer.
Men problemet, Maud Olofsson, när man säger att man har satsat i detta sammanhang är att man har dragit ned resurserna för Exportrådet, Visit Sweden och Nutek. Hur man då ska kunna göra det trovärdigt att den här regeringen satsar väldigt mycket mer på turistnäringen än vad som har gjorts tidigare? Det klingar i detta sammanhang lite falskt. Nu handlar denna interpellation inte om detta, utan den handlar om samrådet som regeringen har med näringen. Jag tolkar faktiskt detta som positivt från näringsministerns sida och att vi inte ska behöva hoppa på varandra i fråga om detta.
Min följdfråga är: Om jag tolkar detta som ett ja, kan jag då också notera det som ett ja, eller finns det någon reservation från näringsministerns sida? Jag ser verkligen detta som positivt i detta sammanhang.
Sedan tar näringsministern upp detta med att vi inte har satsat på de enskilda vägarna och att det skulle ha drabbat turistnäringen. Men jag träffar trots allt företagare inom turistnäringen nästan varje vecka. Det som de talar om är inte enskilda vägar. Nu är jag i och för sig inte ute i glesbygden så mycket. Dessa företagare talar om flygplatser, förbättringar av järnvägar och förbättringar av motorvägar. Det är den typen av infrastruktur som företagare inom turistnäringen talar om. Till exempel att få bättre flygförbindelser inte minst med norra Sverige är någonting som är oerhört väsentligt för att man ska locka hit en annan turism än den traditionella svenska turismen och alltså få mer exportinkomster från turistnäringen. I det sammanhanget är det framför allt flygplatserna som man talar om.
Slutligen vill jag säga att det finns en del sociala företag inom denna näring. Jag tycker att det borde vara ett allmänt mål för hela näringen och inte minst från oss politiker att stimulera till ett bättre socialt företagande. Där borde vi vara bättre på att gemensamt klara av det än vad vi hittills har varit. Vi har nämligen mycket i våra syndaregister, såväl från oppositionen som från majoriteten, när det gäller sociala företag.
Anf. 7 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Låt mig först säga till Börje Vestlund att jag inte delar den historiebeskrivning som vi fick angående den förra regeringens stora insatser på marknadsföringsområdet.
Vid flera tillfällen stod jag här i talarstolen och hade interpellationsdebatter både med minister Messing och minister Östros och påpekade att man i de övriga EU-länderna var mycket offensiv gentemot länder som Kina och Indien och etablerade stora turistsatsningar. Jag efterlyste sådana. Men mig veterligen gjordes det inga sådana satsningar på dessa länder som ändå har så stor befolkning som vill ut och resa och se sig omkring i världen.
Vi har konstaterat att besöksnäringen är en framtidsnäring och att det finns en obegränsad tillväxtpotential. Jag funderar särskilt över några områden som jag tycker är intressanta eftersom vi har ett land med ett rikt varierat landskap. Jag tänker på upplevelseturism, ekoturism och landsbygdens betydelse. Jag undrar lite grann vad regeringen gör för att underlätta för landsbygdens befolkning att etablera sig inom turistbranschen.
Anf. 8 Göran Persson i Simrisha (S)
Herr talman! Jag ska kortfattat lyfta fram något som också har betydelse för vår näring, och det är våra kontor utomlands där man ska marknadsföra Sverige. Företagen som har kontakter från svenskt håll gynnar också exporten. Det är viktigt. Därför är det lite förvånande att man när det gäller området kring södra Östersjön, som jag kanske känner till bäst, bland annat har föreslagit nedläggning av generalkonsulatet i polska Gdansk och tyska Hamburg. Vi vet sedan tidigare att man inom Turistrådet minskade sina möjligheter att marknadsföra Sverige i bland annat Berlin och Hamburg. Detta har stor betydelse, därför att om vi inte marknadsför Sverige utomlands får vi inte heller en tillströmning av besökare. Inte minst är återbesöken viktiga.
Jag vill återkomma till de internationella evenemangen som vi kanske också ska se över en extra gång för att se vilka möjligheter som finns. Det kan vara allt från smått till stort inom olika områden. Det kanske mest handlar om de stora idrottsevenemangen, men det finns även andra inom kultur och musik som ska främjas. Det finns många duktiga parter som arbetar med frågorna.
Vi socialdemokrater föreslog i vår motion att 25 miljoner kronor skulle investeras i besöksnäringen för 2008 och därefter 50 miljoner per år. Jag tycker att det vore bra om vi hade en samstämmighet här. Man kan alltid titta bakåt och hitta negativa och positiva saker. Det vore bra om vi tillsammans hittar en framkomlig väg, eftersom jag inte tror att vi står så långt från varandra just i dessa frågor, och att vi gör det övergripande så att alla parter känner sig tillfreds och inga behöver känna att de är i underläge. Och ungdomarna är en viktig nyckel i dessa sammanhang.
Anf. 9 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi betraktar turistföretagare som vanliga företagare. De mår bra av sänkta arbetsgivaravgifter, ett förenklat regelverk och allt det som rör den generella företagspolitiken. Där har det skett otroligt mycket under den tid som vi har lett landet.
Regelförenklingsarbetet slår lite olika mot olika branscher. Men jag tror att miljöfrågor, plan- och bygglag och så vidare av väldigt många inte minst inom turistnäringen uppfattas som väldigt krångligt. Eftersom mycket av turismen och restaurangverksamheten hör ihop finns det också väldigt mycket krångel i detta sammanhang. Vi ska kunna ha ordning och reda så att turisterna kan känna sig trygga, men vi ska också ha ett förenklat regelverk.
Jag vill göra en korrigering. Vi har gett mer pengar till Visit Sweden sedan vi tillträdde för att man skulle kunna marknadsföra ytterligare. Man skulle säkert kunna önska ytterligare resurser för att göra detta, men det är viktigt att säga detta.
Det är också viktigt att se att infrastrukturen har stor betydelse, och jag är den första att säga att det lite grann handlar om olika infrastruktur beroende på om det är storstadsturism som vi vill marknadsföra eller om det är landsbygdsturism. Vi behöver bra infrastruktur.
Det som är viktigt att säga - det är därför som jag tar upp detta med enskilda vägar, skötsel och underhåll - är att om det finmaskiga vägnätet inte fungerar är det många turistanläggningar - Jukkasjärvi, Borgafjäll och många andra - som inte kommer att kunna ta emot turister. Det är därför som denna satsning på skötsel och underhåll på både vägar, järnvägar och enskilda vägar har en så stor betydelse.
Jag inser att många av dessa företag inte har sett resultat eftersom dessa resurser tillfördes i den förra budgeten. Sedan ska de fördelas ut på väganslag, och saker och ting ska genomföras. Men detta kommer att vara en viktig del för besöksnäringen.
När det gäller landsbygdens roll i detta sammanhang spelar infrastrukturen en roll även där. Regeringen håller på att jobba med en landsbygdsstrategi för att just stimulera fler människor att våga ta steget att bli företagare. Ser de då att företagsvillkoren är goda och att det finns möjligheter att transportera folk och att tjäna pengar kommer fler att välja den vägen.
Här pågår också ett aktivt arbete från Jordbruksdepartementets sida kring det här med mat och turism. Sverige har mycket goda råvaror. Mer och mer ser vi kombinationen av turistupplevelser och mat som en viktig del. Där vidtar Jordbruksdepartementet en rad åtgärder.
Jag har också gett ökade resurser till Hela Sverige ska leva som organiserar byabefolkningen, befolkningen på landsbygden. Syftet är ju att också göra landsbygden mer attraktiv. Det var en viktig diskussion också på Landsbygdsriksdagen uppe i Lycksele just om hur vi kan skapa mer jobb ute på landsbygden.
Jag kan också konstatera att det när det gäller evenemang och annat finns en stor samsyn. Det som ett litet land som Sverige behöver fundera över är vilka typer av evenemang vi klarar av att ta emot. Vi ser att en del av de här evenemangen är rätt tuffa för de mindre länderna. Jag tycker att det finns anledning för oss att se de goda exempel som vi har från skidskytte-VM, friidrotts-EM och annat sådant. Vi har gjort jättebra saker i Göteborg, i Östersund och i Åre när det gäller VM och annat, så det tycker jag att det finns anledning att ta fasta på.
Ja, gärna, om det finns goda idéer från oppositionen är vi de första att ta emot dem, så sådana välkomnar jag verkligen!
Till sist: Jag tror att det finns väldigt mycket mer att göra, även om vi har kommit en bit på vägen när det gäller turistnäringen. Här finns det stora sysselsättningsmöjligheter, och vi kan ytterligare professionalisera vår verksamhet och också produktpaketera så att Visit Sweden också kan ha möjligheter att marknadsföra detta utomlands.
Anf. 10 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag har bara två talarminuter så jag får skynda mig. De debatter som Lars-Ivar Ericson hänvisat till lyssnade vi också på. De handlade om hur många kronor man satsade i det här sammanhanget. Där har den nuvarande regeringen inte varit de som drivit upp beloppet. Snarare finns det väl anledning att se över hur man ska saluföra Sverige.
Stora insatser gjordes även under förra mandatperioden men kanske inte på just Indien och Kina, utan det handlade mycket om bland annat Japan och Sydkorea. Jag tycker därför att det finns anledning att föra ett resonemang om detta.
Som storstadsbo måste jag faktiskt få säga att de stora turistströmmarna i vårt land, herr talman, trots allt inte gäller landsbygdsturismen. Även den går det att utveckla, men det är i våra stora städer som vi i varje fall i internationella sammanhang har vår turism. Det måste vi ha klart för oss.
Man säger: Visst ska vi ha stora evenemang. Det är jättebra. Också vi i oppositionen håller verkligen med om det. Men då kan man ställa frågan varför regeringen inte stöttat friidrotts-EM i Göteborg och skidskyttet i Östersund. Det är lätt att säga att det är jätteroligt med sådana evenemang; det tycker nog alla. Men varför stöttar man inte dem? Varför ska regionen i fråga behöva ta hela det ansvaret?
Maud Olofsson och jag har så många gånger diskuterat frågan om regelförenklingar, men jag återkommer gärna med en interpellation om det. Här handlar det om hur man ska samverka med branschen, men det tänker jag inte ägna så mycket mer tid åt. Däremot vill jag ägna tid åt följande. Om nu Sverige ska saluföras kan man fundera över varför insatserna minskas när det gäller norra Polen och när det gäller Tyskland och varför man lägger ned så att vi missar möjligheterna att göra detta på ett naturligt sätt genom våra ambassader.
Anf. 11 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Vi har ändå sett att Visit Sweden är det organ som är bäst på att marknadsföra Sverige. Man gör det på ett alldeles utmärkt sätt. Det handlar både om storstadsturism och om mer av landsbygdsturism. Jag tror att en av förklaringarna till att man är så duktig är att man paketerar så att det blir en bra produkt. Man är också duktig på att peka ut vilka marknader man vänder sig till. Det gör man på ett alldeles utmärkt sätt.
Vi har tillfört extra resurser - det vill jag återigen säga - till just marknadsföring för att vi ska nå ännu bättre resultat. Det visas också i siffrorna här.
Jag tror också att det är viktigt att inte ställa landsbygdsturism mot storstadsturism. Vi behöver all sorts turism. Man är duktig oavsett var man befinner sig. Det som är viktigt att se är att det är lite olika villkor och lite olika förutsättningar för att man ska vara lyckosam.
Vidare tycker jag att det är viktigt att säga att det väl är bra om en del av de här idrottsevenemangen går att genomföra utan att skattebetalarna behöver vara med och betala. Grunden måste ju egentligen vara att vi ska bli så professionella när det gäller detta att skattebetalarna inte ska behöva gå emellan.
Jag tycker att det är viktigt att se att vi nu har ett antal exempel på att man har varit duktig på att arrangera. Men vi behöver bli bättre, tycker jag, på att marknadsföra och fokusera mer så att vi just får rätt evenemang och så att vi kan dra slutsatser och få erfarenheter av det arbete som tidigare gjorts. Där har vi en del att lära från Göteborg, Åre, Östersund och många andra ställen.
Till sist: Det är väldigt bra att vi får diskutera just turismen. Det är bra att vi ser att den växer till, och det är bra att de här företagen vågar satsa framöver. En del återstår att göra, men jag tror att vi har väldigt goda förutsättningar eftersom vi har väldigt fina resurser att erbjuda våra kunder runt om i världen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.