Utveckling av friskolor
Interpellation 2008/09:33 av Granlund, Marie (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-13
- Anmäld
- 2008-10-14
- Besvarad
- 2008-10-24
- Sista svarsdatum
- 2008-10-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 oktober
Interpellation
2008/09:33 Utveckling av friskolor
av Marie Granlund (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I Sverige startar i dag fundamentalistiska sekter fristående skolor. Sommaren 2007 fick Plymouthbröderna klartecken att starta skola. Vi socialdemokrater reagerade starkt på detta. Alla barn har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Den gemensamma värdegrunden ska vara basen i den svenska skolan.
Vi socialdemokrater vill därför införa en kunskapsgaranti som innebär att all obligatorisk undervisning vilar på vetenskaplig grund. Den tidigare socialdemokratiska regeringen förberedde lagändringar i skollagen för att åstadkomma detta. Detta arbete stoppades i malpåse.
För ett år sedan tog vi socialdemokrater ett utskottsinitiativ i utbildningsutskottet för att få till stånd en ändring. De borgerliga avslog emellertid detta med att regeringen arbetade med frågan. Statsrådet Björklund kallade till presskonferens och anförde att reglerna kanske behövde ändras.
Nu har det gått ett år. Ingen lagstiftning har förändrats och nya skolor är på väg att etableras.
Min fråga till utbildningsministern är nu när ett år har gått:
Vad gör utbildningsministern för att stoppa utvecklingen att fundamentalistiska sekter får starta fristående skolor i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:33
Webb-tv: Utveckling av friskolor
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:19 Fredagen den 24 oktoberProtokoll 2008/09:19 3 § Svar på interpellation 2008/09:33 om utveckling av friskolor
Protokoll från debatten
Anf. 26 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Marie Granlund har frågat mig vad jag gör för att stoppa fundamentalistiska sekter från att starta fristående skolor i Sverige.
Alla barn ska ha möjlighet att gå i en bra skola - en skola där de trivs, har vänner och ges de bästa möjligheterna att utvecklas och nå kunskapsmålen. Genom den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna tillförsäkras föräldrar rätten att välja en utbildning som står i överensstämmelse med deras religiösa och filosofiska övertygelse.
Rätten att välja utbildning ska i Sverige utövas inom ramen för skolväsendets allmänna värdegrund. Det innebär att all verksamhet i fristående skolor också med konfessionell inriktning ska utgå från skollagens och läroplanernas värdegrund och allmänna mål. Den konfessionella inriktningen ska således alltid vara förenlig med de grundläggande och demokratiska värderingar som utgör skolans värdegrund.
Ämnesundervisningen i alla skolor ska vara saklig och allsidig. Det innebär att den ska vara opartisk och icke-konfessionell. Målen ska fullt ut motsvara Skolverkets kursplaner i de ämnen där sådana finns. Regelverket kan dock behöva förtydligas ytterligare i skollagen på denna punkt. Det är min avsikt att se över detta inom ramen för det pågående arbetet med förslag till en ny skollag.
Det är regeringens uppfattning att varje skola ska granskas lika kritiskt och uppfylla samma höga kvalitetskrav oavsett vem som driver den eller vilken inriktning den har. Regeringen har därför föreslagit skarpare och tätare kvalitetsgranskningar av varje skola och föreslagit att 150 miljoner kronor per år i utökade resurser till Statens skolinspektion ska anslås för detta.
Inom ramen för det pågående arbetet med förslag till en ny skollag övervägs bland annat ökade möjligheter för Skolinspektionen att genomföra oanmälda inspektioner i såväl kommunala som fristående skolor. Vidare övervägs väsentligt skärpta sanktionsmöjligheter för skolor som inte följer regelverket eller som brister kvalitetsmässigt och som inte snabbt åtgärdar detta. Dessutom avser regeringen att lämna ett förslag till riksdagen som innebär att Statens skolinspektion ska få möjlighet att utdela vite till såväl offentliga som fristående huvudmän. Därmed skulle det bli möjligt att snabbt tillgripa sanktioner mot skolor - offentliga eller fristående - som visar sig inte uppfylla lagstiftningens krav.
Därutöver avser regeringen att inom ramen för arbetet med en ny skollag se över möjligheten för Statens skolinspektion att i synnerligen allvarliga fall snabbt stänga en skola. För en fristående skola skulle tillståndet kunna dras in och för en kommunal skola skulle andra skarpa åtgärder som motsvarar detta kunna införas. Ett sådant beslut måste naturligtvis snabbt kunna överprövas av domstol efter begäran om inhibition.
Jag vill värna alla barns rätt till religionsfrihet och till en allsidig undervisning på saklig grund. De grundläggande och demokratiska värderingar som utgör skolans värdegrund måste utan inskränkning följas i alla skolor.
Anf. 27 Marie Granlund (S)
Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret på min interpellation som har fått den något bisarra rubriken
Utveckling av friskolor
. Det handlar inte om utveckling av friskolor, utan det handlar om att sätta stopp för en del avarter inom friskolesystemet.
Plymouthbröderna, Sankt Andreasgymnasiet och andra exemplifierar det här på ett bra sätt. Den 1 juli 2007 fick Plymouthbröderna, en fundamentalistisk sekt i Halland, oväntat rätt att starta skola - detta tvärtemot vad Skolverket tyckte. Länsrätten upphävde Skolverkets beslut. Plymouthbröderna är en liten sekt som förespråkar mannens överordning över kvinnan och förbjuder datorer i undervisningen. Församlingens barn får inte äta tillsammans med andra barn.
Vi socialdemokrater reagerade starkt på detta. Alla barn har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Den gemensamma värdegrunden ska vara basen i den svenska skolan. Förra hösten, för nästan exakt ett år sedan, avsåg vi socialdemokrater därför att ta ett utskottsinitiativ i utbildningsutskottet för att få till stånd en skärpning av lagstiftningen. Dagen före sammanträdet kallade utbildningsministern till presskonferens för att visa handlingskraft. Han sade också att någonting måste göras. Men ingenting händer. Ett år har nu gått, och Plymouthbröderna har för avsikt att starta en ny skola - denna gång i Järfälla, där alla partier, inklusive de borgerliga, är direkt avvisande.
Herr talman! Antalet elever i konfessionella friskolor har ökat med i storleksordningen 140 procent på tio år. Granskande journalister har upprepade gånger kunnat avslöja missförhållanden och oegentligheter. I debatten höjs röster för totalförbud mot konfessionella friskolor. Detta är varken förenligt med Europakonventionen och inte heller lämpligt. Vi socialdemokrater vill i stället införa en kunskapsgaranti som innebär att all obligatorisk undervisning ska vila på vetenskaplig grund. En sådan formulering i lagen skulle också göra Skolverkets tillsyn betydligt enklare. Dagens skollag ger i praktiken Skolverket små möjligheter att säga nej till exempelvis samfund som Plymouthbröderna när de vill starta en skola.
Vi säger också att Skolverket bör få i uppdrag att göra en helhetsbedömning av huvudmannens förutsättningar att leva upp till skollagen och de nationella styrdokumenten.
Den tredje åtgärden är att det måste finnas en möjlighet att dra in tillstånd med omedelbar verkan. Dagens bestämmelse om överklagande innebär i praktiken att även en uppenbar misskötsel av en skola eller allvarliga förseelser mot enskilda elever kan fortgå utan att Skolverket kan ingripa. Detta är självfallet orimligt.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen insåg problemen och förberedde lagändringar i skollagen för att åstadkomma detta. Som mycket annat stoppades detta i malpåse. Nu har ett år gått. Ingen lagstiftning har förändrats, och nya skolor är på väg att etableras. Om jag har förstått det rätt kan den aviserade skollagen träda i kraft först den 1 juli 2010, och det är väl önsketänkande att den gör det.
Vad säger utbildningsministern till de elever som nu kommer att gå på fundamentalistiska skolor under tiden? Vad avser utbildningsministern att göra åt det här?
Anf. 28 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag uppfattar inte att det finns några skillnader i själva sakfrågan. När jag hör Marie Granlund räkna upp vad hon vill göra är det samma sak som jag säger i mitt interpellationssvar. Det är därför hennes tonläge blir så märkligt. Men man måste väl vifta lite extra i debatten när man inte har så mycket att komma med. Hon talar ju precis om de åtgärder vi nu vidtar.
Jan Björklund har inte åstadkommit det här på två år, säger Marie Granlund. Men varför åstadkom ni inte detta på tolv år? Ni satt och styrde Sverige i tolv år. Varför rättade ni inte till detta? Vi kommer att göra det nu. Under denna mandatperiod kommer riksdagen att göra de här skärpningarna på mitt förslag. Det skedde aldrig på Socialdemokraternas förslag. Allting som ni nu kräver säger ni stoppades i malpåse av den borgerliga regeringen. Men varför gjorde ni ingenting? Ni hade tolv år på er att ändra detta, så varför gjorde ni inte det?
Vi kommer nu att göra de här förändringarna. Men skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagstiftningar. Ni hade tolv år på er, och ni segdrog det hela i åratal. Ingenting hände. Vi jobbar för fullt nu, och redan under vintern kommer det ut en omfattande remiss på den nya skollagen när de här bestämmelserna kommer.
Jag håller helt med om det sakliga innehållet. Det handlar om precis det som Marie Granlund säger - att sätta stopp för avarter av friskolor. Inget totalförbud, säger Marie Granlund, och det säger jag också. Vi kan inte ha något sådant. Bland annat med hänsyn till Europakonventionen kan vi inte ha ett totalförbud. Men avarter ska inte tillåtas.
Marie Granlund står här och nämner enskilda friskolor hela tiden. Man kan väl tycka vad man vill, men till sist måste det vara så att vi politiker inte kan stifta en lag som riktar sig mot en enskild skolhuvudman. Vi måste stifta en generell lag, och sedan måste myndigheterna tillämpa den. Det lät på Marie Granlund som om länsrätten har dömt fel. Det kanske hon kan tycka privat, men i slutänden är det den ordning vi har bestämt i Sverige. Den förra regeringen och den nuvarande var överens om att det är myndigheterna som ska fatta de här besluten. Regeringen ska inte sitta och avgöra om den ena eller den andra skolan uppfyller läroplanen.
När Marie Granlund kallar en skola som just har fått godkänt i länsrätten för fundamentalistisk vet jag inte riktigt vad hon bygger det på, men det är möjligt att hon har underlag för det. Men man kan inte grunda myndighetsbeslut på tv-program.
Jag anser däremot att lagstiftningen ska skärpas. De punkter som Marie Granlund räknar upp är de som vi i huvudsak har aviserat, så jag förstår inte varför det behöver piskas upp en så otroligt aggressiv stämning om detta. Vi är ju i huvudsak överens om tagen.
Marie Granlund skäller på mig för att jag inte har gjort det här på två år. Jag kan kvittera med att ni inte gjorde det på tolv år. Men det kommer att ske under denna mandatperiod.
Anf. 29 Marie Granlund (S)
Herr talman! Jag tror att det finns flera skillnader som utbildningsministern försöker att inte se. En skillnad handlar om handlingskraft. Det fanns faktiskt en föreberedd lagstiftning om detta i den tidigare skollagen. Den valde utbildningsministern att inte använda sig av. Det finns väldigt många andra saker som utbildningsministern rycker ut ur sitt sammanhang, till exempel förbud mot mobiltelefoner. Varför inte göra någonting åt det som är det absolut viktigaste, nämligen att se till att vi får en sammanhållen skola där barn från olika familjer med olika religionsinriktningar går tillsammans?
Det är inte länsrätten det är fel på, utan det är skollagen som behöver skärpas. Länsrätten har dömt efter den skollag vi har. Därför måste skollagen förbättras. Det var detta det handlade om. Ministern kallade till presskonferens och sade att detta skulle åtgärdas. Under tiden etableras friskola efter friskola som jag inte tror har den inriktning som någon av oss tycker är bra.
Jag förstår vad problemet är. Det är att den borgerliga regeringen inte är ense. Kristdemokraterna tycker inte att det här är en bra åtgärd. De tycker att det är helt okej att Plymouthbröderna och andra får lova att starta skolor. Ni i alliansen har ju en överenskommelse om att man ska vara överens om alla förändringar inom friskolesystemet oavsett om det finns en politisk majoritet i den svenska riksdagen för att vidta åtgärder mot detta eftersom vi tycker att detta är en förfärlig utveckling.
Utbildningsministern säger att vi är nog är överens. Det välkomnar jag i så fall. Det är en sak att förstärka Skolinspektionen och säga att all undervisning ska vara icke-konfessionell, men är utbildningsministern beredd att gå med på vårt krav att Skolverket får göra en bedömning av om man lever upp till kraven och att det är den fristående skolan ska kunna bevisa att den lever upp till den allmänna värdegrunden? I så fall är det en välkommen skillnad mot det utbildningsministern tidigare har anfört.
Det här är ett stort problem. Utbildningsministern har flera gångar tagit upp andra saker och ryckt ut dem ur skollagen och ur sitt sammanhang för att det har passat. Nu handlar det inte om mobiltelefoner eller kepsar utan om det som är viktigt i svensk skola och som gör skillnad. Då står utbildningsministern helt passiv.
Min fråga är: Varför inte ta tag i den lagstiftning som den tidigare, socialdemokratiska regeringen hade förberett och göra något speciellt av detta eftersom utvecklingen går åt helt fel håll?
Anf. 30 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är intressant att Marie Granlund menar att vi inte gör detta därför att vi inte är eniga. Det här interpellationssvaret är vi helt eniga om, annars hade det inte kunnat ligga här på bordet. Sanningen är skollagen inte ändrades på tolv år därför att Socialdemokraterna inte var eniga med sina samarbetspartier. Det är sanningen, Marie Granlund. Ni var inte eniga om friskolelagstiftning med Miljöpartiet. Det ska bli mycket spännande att se hur det ska utvecklas nu med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som helt vill förbjuda friskolor och Miljöpartiet som är ännu mer för friskolor än vad regeringen är. Det ska bli intressant att se hur den enigheten ska växa fram i vänsterblocket.
Vi är eniga om dessa förändringar. Det kommer förändringar i skollagen på de här punkterna som jag har aviserat. De exakta formuleringarna kan du naturligtvis pressa mig på här i kammaren, och jag kommer inte att kunna läsa upp dem nu eftersom lagen inte är helt färdig. Men inriktningen är just den att den ska skärpas när det gäller vad som är tillåtet och inte för friskolor med konfessionell inriktning. Det är hela inriktningen, och det var det jag sade på den presskonferens för ett år sedan som du hänvisar till.
Skollagen är en Sveriges mest omfattande lagstiftningar. Det är därför det har tagit tid också för oss, men vi klarar att få fram en ny skollag på ungefär två och ett halvt år. Ni höll på i tolv år och lyckades inte. Du säger gång på gång att allting låg i byrålådorna när ni fick avgå. Det är ett tecken på att ni inte lyckades få fram någonting till beslut på tolv år, och det är inte någonting att stå här och skryta med. Det är ett tecken på mycket svag handlingskraft från den förra regeringens sida.
De här förändringarna kommer. Exakt hur formuleringarna ska se ut får vi se när förslaget läggs fram i vinter. Under kommande vinter kommer den nya skollagen att gå ut på remiss, och då ingår skärpningar för fristående skolor, i huvudsak med den inriktning som Marie Granlund begär här.
Anf. 31 Marie Granlund (S)
Herr talman! Interpellationssvaret säger en sak, och det utbildningsministern framför i sak är en annan. I interpellationssvaret står endast att det handlar om skolinspektion och tillsyn. Vi vill ha en skärpning i skollagen så att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Det är huvudpoängen. Därefter är det väldigt viktigt att man inspekterar och ser till att skolorna följer detta. Det är också viktigt att man kan stänga en skola med omedelbar verkan om man finner att den inte uppfyller målen.
Jag har träffat väldigt många avhoppare från olika sekter. De säger att hela skolan, såväl elever som lärare, anpassar sig när Skolinspektionen kommer på besök. Därför måste lagstiftningen i grunden ändras.
Min fråga är fortfarande: Varför gör inte utbildningsministern, som vill verka så handlingskraftig på andra områden, någonting åt den fråga som är en av de viktigaste i Sverige? Antalet konfessionella friskolar ökar jättemycket nu. Jag tror också att det är ett väldigt stort problem för de seriösa konfessionella friskolorna att ha avarter som påverkar systemet, stänger ute barn och gör att vi inte har en gemensam skola.
Min fråga är återigen: Varför kan man inte göra någonting nu? Det finns en förberedd lagstiftning för detta. Det har gått med förbud mot mobiltelefoner och kepsar, men det går inte när det handlar om barns rätt till en allsidig undervisning.
Anf. 32 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det blir lätt tjatigt eftersom interpellanten läser upp samma inlägg varje gång hon får ordet. Det är oktober nu. Inom några månader kommer den nya skollagen, inklusive detta. Snabbare går det inte att göra det. Ni hade tolv år på er och uträttade ingenting på det här området.
Jag vet inte hur Marie Granlund har läst det här interpellationssvaret. Hon säger att det bara står att vi ska förstärka Skolinspektionen, och så begär hon några ytterligare saker. Precis de saker hon begär står här.
Det står att lagstiftningen ska ses över, skärpas och förtydligas när det gäller att det ska vara icke-konfessionell undervisning. Vidare står det att man ska kunna dra in tillståndet snabbt när det finns synnerligen allvarlig kritik. Det är precis det Marie Granlund begär, och det är precis det vi gör. Jag förstår att det finns ett behov av att piska upp en kritisk stämning mellan oppositionen och regeringen, men Marie Granlund får nog hitta något bättre område. Här är vi rätt överens.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.