Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utvecklad trygghet

Interpellation 2005/06:277 av Erlandsson, Christer (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-24
Anmäld
2006-02-24
Besvarad
2006-03-13
Sista svarsdatum
2006-03-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 februari

Interpellation 2005/06:277 av Christer Erlandsson (s) till statsrådet Hans Karlsson (s)

Utvecklad trygghet

Vi måste utveckla tryggheten i förändring för alla som i dag har en anställning och riskerar att bli arbetslösa vid strukturförändringar. Trygghet i en förändring är en viktig förutsättning för den som har en anställning @ för att svenska företag kraftfullt ska kunna konkurrera på en internationell marknad och för en fortsatt tillväxt i Sverige.

Lagen om anställningsskydd (LAS) är i grunden en bra lag. Även bra lagar behöver förändras med hänsyn till våra strukturförändringar i näringslivet, till att vi numera är medlemmar i EU samt att vi har en hög arbetslöshet som kräver en ännu aktivare arbetsmarknadspolitik än tidigare.

I dag anser vi att en sjukskriven har tappat eller riskerar att tappa kontakten med arbetslivet vid en frånvaro på fyra veckor. Därför ska företagen göra en rehabiliteringsplan för möjligheten att återgå till arbete.

En anställd som blir uppsagd på grund av arbetsbrist och har en uppsägningstid enligt LAS på en upp till sex månader som avtalsmässigt kan bli arbetsfri får en ännu längre frånvaro från arbete än en sjukskriven utan att åtgärder sätts in.

Efter en lång arbetsfri uppsägning där han eller hon aktivt sökt arbete men ej lyckats få något arbete har man först blivit arbetslös. Det blir då dags att anmäla sig till a-kassan, förutom arbetsförmedlingen, som arbetslös.

När ytterligare 90 dagar har gått ska arbetsförmedlingen tillsammans med den arbetslösa göra en handlingsplan som ska leda till arbete.

Nu har det gått nästan 39 veckor om den arbetslöse hade 6 månaders uppsägningstid, och 17 veckor om man hade 1 månads uppsägningstid.

Den arbetslöse har i båda fallen tappat all kontakt med arbetslivet vilket gör det mycket svårt för den arbetslöse att komma tillbaka till arbetslivet utan omfattande och kostsamma insatser.

Vi måste föra en ännu aktivare arbetsmarknadspolitik för att förhindra att anställda som blir uppsagda ska hamna i arbetslöshet.

Därför föreslår jag att vi moderniserar LAS för att mer aktivt kunna förhindra att uppsagda blir arbetslösa. Detta kan göras genom att de som blir uppsagda med omedelbar verkan ska stå till arbetsmarknadens förfogande och kunna bli hänvisade arbete redan första uppsägningsdagen.

Under uppsägningstiden betalar arbetsgivaren uppsägningslön, och om arbetsförmedlingen hänvisar annat arbete under uppsägningstiden ska resterande uppsägningslön tillfalla länsarbetsnämnden.

Dessa ekonomiska medel ska sedan kunna användas för att hjälpa andra uppsagda som inte kan få arbete omedelbart utan behöver vissa kompetens- och utbildningsinsatser.

Under uppsägningstiden har arbetsgivaren som sagt upp vederbörande skyldighet att betala uppsägningslön under uppsägningstid när han eller hon är i åtgärd. Kostnaderna för kompetens- och utbildningsinsatserna betalas av länsarbetsnämnden från de ekonomiska medel som kommit in från dem som ej behövt använda hela sin uppsägningstid.

Hjälper arbetsgivaren till och ordnar annat arbete till den uppsagda (utifrån det regelsystem som gäller med beaktande av LAS och kollektivavtal) behöver arbetsgivaren ej betala uppsägningslön.

Kostnadsmässigt bör ett sådant system bli kostnadsneutralt. Dessutom hjälper vi aktivt uppsagda till annat arbete eller åtgärd som leder till arbete innan den uppsagde blir arbetslös.

Utöver detta måste främjandelagen ändras parallellt med LAS så att uppsägningstiden ej kan börja förrän arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnden har fått basuppgifterna om vem som riskerar att bli uppsagd: man eller kvinna, ålder, examina, praktiska erfarenheter och kompetens.

Detta för att arbetsförmedlingen lättare och snabbare ska kunna hjälpa dem som riskerar att bli arbetslösa till annat arbete eller åtgärd som leder till annat arbetet utan att man blir arbetslös.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att underlätta en modernisering av LAS och främjandelagen enligt de idéer som redovisats i interpellationen?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:277, Utvecklad trygghet

Interpellationsdebatt 2005/06:277

Webb-tv: Utvecklad trygghet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Hans Karlsson (S)
Anf. 36 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Christer Erlandsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att underlätta en modernisering av lagen om anställningsskydd och främjandelagen enligt de idéer som han redovisar i sin interpellation. Jag vill inledningsvis säga att omstrukturering av företag är en både naturlig och nödvändig förutsättning för att det ska kunna finnas ett konkurrenskraftligt näringsliv och för en fortsatt tillväxt i Sverige. Samtidigt är det viktigt att sådana omställningar sker under socialt acceptabla och ansvarsfulla former. Trygga människor vågar bejaka förändring och utveckling. Jag delar grundtanken att ju snabbare man kan stödja en person som har förlorat sitt arbete till att få ett nytt, desto bättre är det. En aktiv arbetsmarknadspolitik fyller en viktig roll i arbetet med att skapa tillväxt och välfärd. Redan i dag gäller att när en arbetsgivare varslar ska arbetsförmedlingen vara en aktiv part. Arbetsförmedlingen ska vara delaktig så tidigt som möjligt för att kunna prioritera och planera för framtida insatser. Arbetsförmedlingen kan till exempel avsätta personal att finnas ute vid det företag som varslar, så att till exempel individuella handlingsplaner kan upprättas för dem som drabbas. Det är också möjligt för den som varslats att få vissa arbetsmarknadspolitiska program i syfte att snabbt hitta ett nytt jobb. Den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger på att det i en arbetsbristsituation ska vara möjligt för arbetsgivaren att säga upp arbetstagare. Samtidigt har arbetstagarna genom rätten till information och förhandlingar möjlighet att påverka besluten. Om det väl blir fråga om uppsägningar är det viktigt att dessa sker under förutsägbara och rättvisa former, och till detta bidrar reglerna om omplaceringsskyldighet, turordningsreglerna och företrädesrätten till återanställning. Lagen ger redan i dag en uppsagd arbetstagare rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. En aktiv arbetsmarknadspolitik, som gör att människor får ekonomiskt skydd vid arbetslöshet och ger hjälp till nytt arbete och nya chanser i livet, kombinerat med anställningstrygghet som gör att människor inte blir godtyckligt uppsagda, är avgörande. En sådan arbetsmarknadspolitik understöder en ständigt pågående strukturomvandling som gör att vi kan ha både ett friskt näringsliv och ett utvecklat arbetsliv. Jag vill gärna nämna att regeringen nyligen, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, har lagt fram en lagrådsremiss avseende bland annat förstärkt skydd för föräldralediga i uppsägningssituationen. I de fall föräldralediga sägs upp börjar enligt förslaget uppsägningstiden löpa först när den föräldraledige är tillbaka på arbetet. I sammanhanget vill jag också lyfta fram de olika omställningsavtal som slutits av arbetsmarknadens parter och som numera täcker större delen av arbetsmarknaden. Inom dessa försäkringars ram kan den som varslas om uppsägning på olika sätt få vägledning, ekonomiskt stöd, vidareutbildning eller omskolning. Omställningsavtalen syftar till att tidiga insatser ska ske vid uppsägning för att motverka arbetslöshet. Mot denna bakgrund anser jag att det för närvarande inte finns behov av ytterligare lagstiftningsåtgärder på detta område.
Christer Erlandsson (S)
Anf. 37 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet för svaret! Som statsrådet gav uttryck för fyller arbetsmarknadspolitiken en viktig roll i arbetet med att skapa tillväxt och välfärd i Sverige, men det krävs också trygghet vid strukturförändringar för de anställda. Det är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv och för en fortsatt tillväxt i Sverige, vilket också statsrådet gav uttryck för. Vi är alltså helt överens om målen, men vår verktygslåda behöver ses över, om inte ses över helt så behöver vi nog designa om den lite och följa med i den moderna utvecklingen. Jag tänker då på omställningsavtalet som statsrådet berörde. När det gäller omställningsavtalen på arbetsmarknaden är det ett bra instrument vi har fått, men det kräver vissa ändringar av nuvarande regelsystem och lagar som vi har. Jag tänker på den kartläggning som man ska börja med. Det är det första man gör när det gäller omställningsavtalet för de företag som kommer in. Men den kartläggningen borde varit gjord i förväg, för så fort ett företag säger upp fem eller fler ska man enligt främjandelagen meddela länsarbetsnämnd, arbetsförmedling eller Ams vilka som kommer att sägas upp, män, kvinnor, ålder, examina, erfarenhet, för att arbetsförmedlingen i ett tidigt läge aktivt och snabbt ska kunna hjälpa den anställda till annat arbete eller åtgärd som leder till annat arbete. Nu är det tyvärr så, herr statsråd, att främjandelagen inte är någon arbetsmarknadslag i det fallet att parterna kan ställa företaget till svars om man inte har följt varseltiderna. Det är billigare för företag många gånger att inte bry sig om främjandelagen, för ingen av arbetsmarknadens parter, löntagarorganisationerna, kan stämma företaget för något brott. Det är endast Ams som förfogar över den här lagen. Det tycker vi är en brist eftersom Ams inte följer lagstiftningen. Man ställer inte krav på att få uppgifterna innan uppsägningstid får börja gälla. Därför har man redan nu förfuskat främjandelagen. Där skulle jag vilja att man från statsrådets sida ser över den här lagstiftningen. Det handlar också om att man som uppsagd har rätt att söka arbete under ordinarie betald tid. Men numera, med omställningsavtalen och omställningsprogram, har man inte rätt att delta i omställningsprogram under ordinarie arbetstid annat än att söka arbete. Det menar jag också är en designfråga i lagen om anställningsskydd som man bör se över. Vi har också en annan sak som inte riktigt harmoniserar. Det är när företag är inne och jobbar för att omställningen till annat arbete ska gå effektivt och uppsägningstiden har löpt ut. Då får man inte fortsätta på det ingångna programmet, för då har man inte rätt till a-kasseersättning. Därför behöver regelsystemet för a-kasseersättning också ses över. Jag undrar om inte statsrådet delar min uppfattning. Om man inte helt behöver se över lagen behöver man nog designa lagstiftningen på några områden.
Hans Karlsson (S)
Anf. 38 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Bara för att jag inte vill ge några bindande löften för regeringens vidkommande här i dag om behov av ny lagstiftning hindrar inte att man kan diskutera förtjänster och brister med den lagstiftning vi har, kanske framför allt, som Christer säger, tillämpningen av den. Det är väl sant att främjandelagen inte har den status som annan arbetsrättslig lagstiftning har när det gäller sanktionsmöjligheterna. Samtidigt är jag inte övertygad om att det råder allvarliga brister när det gäller efterlevnaden av främjandelagen. Men det har jag inget riktigt grundligt stöd för att egentligen bedöma. Ofta ser man kanske förtjänsterna före bristerna. Av hur i varje fall de större varslen hanteras är min erfarenhet att apparaten går i gång i ett väldigt tidigt skede. Däremot kan det förhålla sig annorlunda i mindre företag och vid mindre varsel. Min erfarenhet så här långt av omställningsavtalen är att det är något som har kommit till - det senaste mellan LO och Svenskt Näringsliv - i ett väldigt bra skede efter att ha varit efterlängtat länge. Jag tror att det har betydelse just i omställningsprocessen. Det verkar också, så långt som man kan se, som att utfallet av omställningsavtalet när det gäller hur många som faktiskt får arbete, utbildning eller någon slags lösning på sin situation efter en uppsägning är bra. Jag har sett siffror på mellan 80 och 90 % efter bara några månader. Då har man ett arbete efter att ha genomgått omställningsprogrammet. Ungefär liknande resultat visar de andra omställningsavtal som finns på arbetsmarknaden. Om nu omställningsprocedurerna som parterna står för kommer mer i fokus och får mer betydelse gäller det att grunna på om det får konsekvenser på ett eller annat sätt för det regelverk vi har och hur det tillämpas. Jag kan hålla med om att man behöver följa det och dra slutsatser. Jag tror också att det behövs en utveckling i regelverk och förhållningssätt. Där skulle jag välkomna initiativ från parterna, helst samfällt förstås om det ska få betydelse för förändringar i lagar och regler. Jag tror att vi är i ett läge där det vore bra om parterna förmådde ta gemensamma initiativ och peka på vilka förändringar som kan vara nödvändiga med hänsyn till inte minst omställningsavtalen, räckvidden av dem och hur de förhåller sig till regelverket i övrigt.
Christer Erlandsson (S)
Anf. 39 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Jag får tacka statsrådet så mycket. Jag tolkar det som att man kommer att se över det här så att det i praktiken får en bättre design på de här områdena. För att bara belysa några saker: Många har i dag en uppsägningstid som är en månad utifrån att de har en kortare anställningstid än två år på en arbetsplats. Vid en uppsägning vid ett sådant tillfälle där många sägs upp och man inte följer främjandelagen är det bara en månad som man har på sig för att hjälpa de många människorna till annat arbete. Följer man främjandelagen och designar den lite annorlunda kan man få mycket längre tid om många sägs upp på en och samma arbetsplats. Då behöver också arbetsförmedlingen och omställningsföretaget som jobbar med omställningsavtalet längre tid på sig för att kunna hjälpa alla dessa människor. Där vore det väldigt bra om man kunde komma med förbättringar och designa verktygslådan så att den blir modern och framåtsyftande. Man behöver se över lagen om anställningsskydd kopplat till främjandelagen och även a-kasseregelsystemet så att man får en harmonisering mellan de åtgärder man sätter in som ska leda till arbete. Det är också bra om arbetsförmedlingen, om uppsägningstiden råkar ha löpt ut, inte ställer krav på att man ska avbryta den process man redan är inne i som ska leda till jobb. Så är det nämligen i dag. Jag känner till fem fall inom Metall som har fått ifrågasättande av a-kassan just utifrån att tiden har löpt ut. Det är olyckligt, och där menar jag att man kan designa regelsystemet så att det blir ett bättre samarbete mellan de företag som jobbar med omställningen och arbetsförmedlingen. Vi har ju samma syfte och samma mål: alla människors rätt till arbete.
Hans Karlsson (S)
Anf. 40 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Förlåt att jag glömde tiden i förra repliken. Jag tror dock att jag hade pratat färdigt om parterna. Min poäng var att det skulle underlätta väldeliga - och jag tror också att vi har förutsättningar att inte få stora motsättningar kring dessa frågor mellan parterna och lagstiftningsarbetet - om parterna försökte komma med konstruktiva förslag om hur sammanfasningen mellan partssystemen och de allmänna systemen skulle kunna förfinas och förbättras. Jag vill också bara flytta eller komplettera det fokus som finns på omställningsprocessen, som är rasande viktig både för enskilda människor och för vår förmåga att behålla och utveckla konkurrenskraften i globaliseringen. Vi måste även hela tiden ha fokus inte bara på dem som blir arbetslösa utan också på dem som är arbetslösa. Vi har två starka fokus, och vi måste klara båda. Det ena är omställningen; det andra är att förhindra att människor blir långtidsarbetslösa och, kanske allra mest, möjliggöra för dem som har fastnat i en lång arbetslöshet att avbryta den. Där har vi våra två viktiga uppgifter som vi måste skapa politik för och också i förlängningen genomföra.
Christer Erlandsson (S)
Anf. 41 Christer Erlandsson (S)
Fru talman! Jag får än en gång tacka statsrådet för den klarhet som här kommer fram. Som jag ser det är det de fina arbetsmarknadspolitiska åtgärder som statsrådet redan nu vidtar och ämnar vidta i samverkan med parterna som gör att vi kan fortsätta den positiva utvecklingen att minska arbetslösheten och fortsätta att öka sysselsättningen i landet. Jag får tacka så mycket för svaret.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.