Utvärdering av sexualbrottslagstiftningen

Interpellation 2006/07:262 av Olsson, Lena (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-26
Anmäld
2007-01-26
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-02-13
Sista svarsdatum
2007-02-16
Besvarad
2007-02-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 januari

Interpellation

2006/07:262 Utvärdering av sexualbrottslagstiftningen

av Lena Olsson (v)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

De förändringar av sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2005 innehöll många förbättringar. Under den tid som gått sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft har det i flera fall dock visat sig att vissa åtgärder som vidtogs för att rätta till brister i lagstiftningen inte fått genomslag. Detta gäller exempelvis frågan om hur eventuellt samtycke vägs in i bedömningen av våldtäktsfrågan och frågan om vad som utgör ett hjälplöst tillstånd. Dessa frågor har dock inte prövats i högsta instans.

Ett stort problem, som Vänsterpartiet tidigare tagit upp i kammaren, är när det gäller det nya brottet våldtäkt mot barn. Praxis ligger där inte alls i linje med intentionerna i lagstiftningen, där det anges att allt sexuellt umgänge med barn under 15 år ska klassas som våldtäkt mot barn. I stället är praxis att barnets eventuella samtycke ska vägas in och om ett sådant förelegat döms inte för våldtäkt mot barn.

Enligt min mening finns det därför stora behov av att ytterligare förbättra och förtydliga lagstiftningen. Ett särskilt fokus bör läggas på att utreda hur våldtäktsparagrafen kan bygga på frågan om samtycke.

Det angavs i propositionen som ledde fram till den nuvarande lagstiftningen att en utvärdering skulle påbörjas inom ett par år. Enligt min mening är det därför lämpligt att en utvärdering påbörjas under 2007.

Min fråga till justitieministern är:

Avser justitieministern att vidta åtgärder för att en utvärdering av sexualbrottslagstiftningen ska inledas under 2007?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:262, Utvärdering av sexualbrottslagstiftningen

Interpellationsdebatt 2006/07:262

Webb-tv: Utvärdering av sexualbrottslagstiftningen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 48 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Lena Olsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att en utvärdering av sexualbrottslagstiftningen ska inledas under 2007. Sexuella övergrepp innebär en oerhörd integritetskränkning och är ett extremt uttryck för bristande respekt för en annan människas självklara rätt till personlig integritet och självbestämmande. För regeringen är arbetet med att bekämpa sexuella övergrepp en högt prioriterad fråga. Genom sexualbrottsreformen år 2005 utvidgades våldtäktsbrottet till att omfatta också allvarliga fall av sexuella utnyttjanden, det vill säga fall då förövaren utnyttjar att offret befinner sig i ett hjälplöst tillstånd. Vidare infördes särskilda straffbestämmelser om sexualbrott mot barn, till exempel våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn. Sexualbrotten är komplicerade till sin natur och gränsdragningsfrågorna kan vara mycket svåra. Ansvaret för att tolka och tillämpa straffbestämmelser i enskilda fall ligger alltid på domstolarna. Bestämmelserna om våldtäkt, våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn måste alltid prövas i varje enskilt fall och hänsyn tas till samtliga relevanta omständigheter. Högsta domstolen har hittills avgjort fyra mål i enlighet med den nya lagstiftningen. Det finns anledning att anta att Högsta domstolen kan komma att ge ytterligare vägledande uttalanden om tillämpningen av lagen. Synen på och kunskapen om sexualbrotten förändras och utvecklas över tiden, och det är viktigt att lagstiftningen följer den förändringen. För närvarande pågår vid Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, en granskning av ett stort antal domar som meddelats sedan den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Syftet med granskningen är bland annat att kartlägga domstolarnas bevisvärdering i mål om vissa sexualbrott. Jag följer med intresse det arbete som pågår. Regeringen har för avsikt att initiera en uppföljning av tillämpningen av den nya sexualbrottslagstiftningen, varefter regeringen avser att vidta de åtgärder som då anses vara nödvändiga.

Anf. 49 Lena Olsson (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Jag tycker också att det är bra att ministern följer den här frågan med stort intresse. Vi i Vänsterpartiet var ju väldigt pådrivande när det gäller den nya sexualbrottslagstiftningen. Det är ju också så att man i samband med denna kom överens om att utvärdera den inom ett par år. Frågan jag ställer i min interpellation handlar också om huruvida en utvärdering av sexualbrottslagstiftningen ska göras och om den ska inledas under 2007. Det jag vill komma till är att när det gäller barn under 15 år har man inte följt den praxis som lagstiftningen talar om. Man har alltså bedömt det på ett annat vis för barn under 15 år. Man har bedömt det som samtycke. Det måste väl ändå vara så att om vi har en lag som säger att det är våldtäkt i fråga om dem som är under 15 år kan man inte se det på något annat vis heller. Ministern säger också, och det är ju bra, att det här jobbet pågår nere på Åklagarmyndigheten i Göteborg. Det är en granskning av ett stort antal domar som meddelats. Då måste jag återkomma till min fråga om ministern avser att utvärdera det här under 2007. Det har ju varit så att det under andra majoritetsförhållanden har utövats ganska stora påtryckningar rörande behovet av att utvärdera den nya lagen.

Anf. 50 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Svaret på frågan är egentligen att den här utvärderingen delvis pågår, dock inte initierad av regeringen. Jag var hos riksåklagaren den här veckan och fick en föredragning av projektledaren för arbetet med uppföljningen av den nya lagstiftningen. Denna uppföljning syftar bland annat till att sprida kunskap inom Åklagarmyndigheten om effekten av den nya lagstiftningen och om vilka problem den enskilde åklagaren kan möta. Man kartlägger också domstolarnas bevisvärdering i mål om sexualbrott. Man ska förbättra kvaliteten på förundersökningar och tydliggöra praxis. Det som är poängen med det här arbetet är, såvitt jag kan förstå, att man nu har satt sig ned med ett ordentligt team och läst igenom, gått igenom, 300 domar. Det är bara fyra domar som har kommit till Högsta domstolen. Nu går man igenom domar på lägre nivå, om man får uttrycka sig så, för att se hur den här nya lagstiftningen används och fungerar. I den meningen tycker jag att arbetet ger en bra skanning av hur det här fungerar. Jag ser det som synnerligen användbart och som en nödvändig kunskap innan vi tar något initiativ eftersom detta pågår. Det är ungefär 300 domar, som sagt, och tanken är att man ska avsluta projektet under hösten 2007. Då kommer man att ha ett större seminarium kring sexualbrott. Jag tycker kanske att vi ska få det här genomarbetade underlaget och den här konferensen som en bas för att se vad man behöver göra. När den nya lagstiftningen infördes tror jag att alla var överens om att det inte är helt enkelt. Man införde ju också en breddning av våldtäktsbegreppet och en del nya ingredienser. Jag tror att vi är överens, Lena Olsson och jag, om att man behöver veta hur det här fungerar. Eftersom Högsta domstolen ändå inte har kunnat hantera mer än fyra fall så här långt vet vi ganska lite om hur det fungerar. Jag ser det här arbetet inom riksåklagarens hägn som ett väldigt bra underlag. Jag är inte beredd, förrän jag får det här underlaget, att säga exakt vilka initiativ vi ska ta utan ser med förväntan fram emot resultatet - faktiskt styrkt av den föredragning jag fick i veckan och det gedigna arbete man utför för att analysera det hela. Jag tror också att man kan komma fram med en del intressanta underlag som vi kan ha nytta av. Mitt svar är alltså att vi under hösten kommer att få resultatet från Utvecklingscentrum Göteborg, och man kommer att ha ett ordentligt seminarium kring de resultaten. Då är det dags att faktiskt ta itu med frågan om vi behöver eller ska göra förändringar. Jag är inte rädd för att ta de initiativen men jag tycker att när nu underlag är på väg ska vi invänta det. Då är vi i alla fall under innevarande år, men det är bra att det här initiativet har tagits.

Anf. 51 Lena Olsson (V)
Fru talman! Det låter väl så där betryggande. Man kan ju undra vad den förra oppositionen menade med att man bums skulle ta fram den här utvärderingen om detta jobb har varit i gång nere i Göteborg. Efter ministerns resonemang undrar jag över en sak. Om det här ska läggas fram i höst är det inte omöjligt att det kan komma förändringar mot den senare delen av 2007. Det är en fråga som jag måste ställa. Jag tycker att det är ganska allvarligt. Lagen har bevisligen inte fungerat när det gäller hur man ser på barn. Jag vet att det är en grannlaga uppgift att handskas med barn. Det måste man göra på ett speciellt sätt. Det är svårt att få dem att prata i de miljöer där de befinner sig och i en väldigt utsatt situation. Det är angeläget att det blir en förändring speciellt när det gäller barn så att lagen används som den ska. Barn är oskyddade i många sammanhang. Det har vi haft debatter om förut. Jag skulle vilja få en kommentar till detta. Om ministern nu har varit i Göteborg vore det trevligt att få veta hur man ska lösa detta. Det är ju väldigt speciellt när det gäller barn. Det är det även annars inom domstolsväsendet. Man jobbar med frågan hur man ska göra detta på ett sätt så att barn känner sig hemma och kan komma till sin rätt trots att de befinner sig i en utsatt miljö.

Anf. 52 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Mina erfarenheter av hur lagen har fungerat och kunskaper om det utöver det som jag har fått föredraget är beroende av den medierapportering som har varit. Det är inte ovanligt att man funderar över om lagstiftningen har fungerat när man läser det som står i tidningarna om hur domstolarna resonerar. Så har det varit i det här fallet också. Det är ingen tvekan om det. Därför är det bra att man nu granskar 300 domar bland annat för att se hur domstolarna värderar bevis. Det är ju viktigt att se om det är en sann eller falsk bild som jag har fått av medierna. Det är en viktig del i det hela. Avsikten med det projekt som bedrivs är att se vilka problem åklagaren har och att fundera över hur man kan förbättra kvaliteten på förundersökningar. Här har vi det som Lena Olsson tar upp, nämligen svårigheten att förhöra och samtala med barn som har varit med om den här typen av traumatiska händelser. Vi har ett arbete i gång. Det tror jag att Lena Olsson väl känner till. Där följer vi upp frågan om barnahus. Där jobbar man på ett helt nytt sätt med en helhetssyn på barnen. Man försöker skapa miljöer som kanske gör det lite lättare för barn att berätta om vad man har varit med om. Det kan krävas åtgärder på mer än ett ställe. När det gäller att utvärdera lagstiftningen handlar det om att få fram fakta om hur domstolarna egentligen har tolkat och tänkt, att ta reda på var svårigheterna finns och hur man tydliggör den praxis som eventuellt finns så att man kan bidra till en enhetlig rättstillämpning. Det är med det underlaget som vi lagstiftare kan se om vi behöver göra förändringar i lagen. När vi analyserar de här frågorna är jag inte främmande för att det behöver göras mer. Brottsofferperspektivet är oerhört centralt för alliansregeringen. Inte minst med barn som brottsoffer ställs det särskilda krav. Det varierar nog mycket över landet. Det beror mycket på vilka personer man möter, vilken erfarenhet av och kunskap om barnperspektiv man har och hur man bemöter barn som finns på olika nivåer i rättsväsendet. Här finns det mycket att göra. Vi är helt överens. Jag är inte främmande för att vidta åtgärder vad gäller lagstiftningen när vi har fått underlaget. Jag ser det som ett viktigt underlag som vi får i samband med att man redovisar projektet. Då får vi också fundera över det andra. Jag beklagar att jag inte har i huvudet när utvärderingen av barnahusprojekten kommer att vara färdig. Det är ett arbete som är på gång där vi har många goda erfarenheter, men det ställs också en del frågor om sådant som man kanske kan göra bättre och frågor om hur man ska sprida detta till de ställen där man kanske inte har förutsättningar att bygga riktiga barnahus men ändå måste se till att barn bemöts på ett bra sätt när de hamnar i en situation där man har blivit utsatt för brott och det behöver utredas. Jag är som sagt inte främmande för att ta initiativ, men jag vill gärna vänta på det arbete som nu görs som jag uppfattar som väldigt gediget.

Anf. 53 Lena Olsson (V)
Fru talman! Man kan med andra ord kallt räkna med att utvärderingen kommer under 2007, om jag har tolkat ministern rätt. Man tittar på 300 domar. Det är ganska omfattande. Du tar också upp frågan om människor inom rättsväsendet som behöver utbildning. Det pågår ju också en utbildning när det gäller bemötande. Samtycke, att man befinner sig i en hjälplös situation, att man räknas som barn och att det är våldtäkt när man är under 15 år tycker jag är viktigt så att man inte inför någon praxis som inte vi lagstiftare har lagstiftat om. Jag tackar för interpellationsdebatten.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.