Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utnämningspolitiken i praktiken

Interpellation 2007/08:232 av Andnor, Berit (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-27
Anmäld
2007-11-27
Besvarad
2007-12-07
Sista svarsdatum
2007-12-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 november

Interpellation

2007/08:232 Utnämningspolitiken i praktiken

av Berit Andnor (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Den 21 november 2006 presenterade statsministern en promemoria kallad Reformering av utnämningsmakten där det presenterades hur den borgerliga regeringen vill arbeta med utnämningspolitiken. I nio punkter presenteras där statsministerns syn på hur utnämningspolitiken ska reformeras.

Sedan dess har jag, och många andra socialdemokrater, haft ett flertal diskussioner här i riksdagen om vad som egentligen ska hända. Senast var det med Mats Odell som i debatten presenterade två intressanta nyheter. Den första var att den försöksverksamhet som vi knappt förstod hade börjat nu var avslutad och att utnämningspolitiken därmed gått in i en fas där ordningen ska uppfattas som permanent.

Den andra nyheten föranleddes av min fråga vem som ska ta ansvar för att regeringens målsättning om att flertalet av statliga tjänster som omfattas av utnämningspolitken ska utannonseras. Då svarade Mats Odell att det var upp till varje departement som hade myndigheter och liknande under sig att bestämma vilka tjänster som ska utannonseras. Kontrollen av att flertalet av tjänsterna verkligen annonseras kommer därmed inte att ligga hos ansvarig minister, Mats Odell. Närmast till hands för att sköta om denna kontroll blir då Statsrådsberedningens samordningskansli.

Som punkt sju i ovan nämnda pm står det att det kommer att behövas en förstärkning av de personalresurser som ska hantera det förväntade merarbetet med det sätt som statsministern vill att utnämningspolitiken ska bedrivas, detta för att undvika att konsulter behöver anlitas för att sköta betydande delar av rekryteringsförfarandet. I flera av de rekryteringar som skett sedan statsministerns pm skrevs har dock konsulter skött om betydande delar av rekryteringsförfarandet. Uppenbarligen finns det inte sådana resurser i nuläget på respektive departement. Även här ligger det då nära till hands att tro att det är på Statsrådsberedningens samordningskansli en sådan resurs ska byggas upp.

Det finns också ett flertal myndigheter som är små och har en begränsad verksamhet. Där finns inga generaldirektörer utan myndigheten leds av en styrelse. Under Statsrådsberedningen finns två sådana myndigheter, Sieps och Harpsundsnämnden. Det vore intressant att veta om även dessa ska omfattas av kravet på annonsering då till exempel ordförande i en sådan myndighet ska utses.

Mina frågor till statsministern blir därför:

Kommer statsministern att verka för att Statsrådsberedningens samordningskansli arbetar med uppföljning av utnämningspolitiken vad avser regeringens målsättningar om annonsering?

Kommer statsministern att se till att det på Statsrådberedningen byggs upp kompetens för att undvika att konsulter behöver anlitas för rekryteringsförfarandet?

Hur kommer, enligt statsministerns avsikter, rekryteringen av styrelse till de myndigheter som lyder under Statsrådsberedningen, Sieps och Harpsundsnämnden, att gå till i den reformerade utnämningspolitiken?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:232, Utnämningspolitiken i praktiken

Interpellationsdebatt 2007/08:232

Webb-tv: Utnämningspolitiken i praktiken

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Odell (Kd)
Anf. 1 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Berit Andnor har frågat statsministern om denne avser att verka för att Statsrådsberedningens samordningskansli arbetar med uppföljning av utnämningspolitiken vad avser regeringens målsättningar om annonsering. Hon har vidare frågat om statsministern avser att se till att det i Statsrådsberedningen byggs upp kompetens för att undvika att konsulter behöver anlitas för rekryteringsförfarandet. Slutligen frågar hon hur, enligt statsministerns avsikter, rekryteringen av styrelse till de myndigheter som lyder under Statsrådsberedningen, Sieps och Harpsundsnämnden, kommer att gå till i den reformerade utnämningspolitiken. Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. I mitt ansvarsområde ingår frågor om chefsförsörjningen i statsförvaltningen. Det ankommer således på mig att följa upp regeringens målsättning om annonsering. Regeringen har inga planer på att i Statsrådsberedningen bygga upp kompetens i syfte att undvika att externa konsulter anlitas i rekryteringsförfarandet. Regeringen kommer ibland att välja att i sin helhet genomföra en rekryteringsprocess med stöd av tjänstemän i Regeringskansliet, ibland att därutöver även samarbeta med externa konsulter. Av budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 2, Statliga arbetsgivarfrågor, framgår att regeringen för närvarande genomför en upphandling av externa leverantörer såvitt avser stöd vid chefsrekryteringar. Regeringen har inte för avsikt att avbryta den pågående upphandlingen. Myndighetschefer är anställda av regeringen. Det betyder att de är arbetstagare och därmed omfattas av arbetsrättsliga villkor. Styrelseledamöter i statliga myndigheter och ledamöter i nämnder är arvoderade uppdragstagare. Regeringen har inte för avsikt att annonsera efter ledamöter till statliga styrelser eller nämnder.
Berit Andnor (S)
Anf. 2 Berit Andnor (S)
Herr talman! Ja, det är ändå lite överraskande, Mats Odell, att inte statsministern själv besvarar interpellationen eftersom den rör de myndigheter som sorterar under Statsrådsberedningen. Mot bakgrund av tidigare besked från Mats Odell om att det är varje departement som själv bestämmer hur och om statliga chefstjänster ska annonseras ut eller inte anser jag att det hade varit på sin plats om statsministern hade besvarat de frågor som jag har ställt om myndigheterna under Statsrådsberedningen. Jag vill också påminna oss alla om det som de borgerliga partierna gick till val på, när man skulle bryta den socialdemokratiska makthegemonin. Man ställde ut klara och tydliga vallöften om att den statliga utnämningspolitiken skulle reformeras i grunden. Mycket stora reformer utlovades. Det togs fram en särskild rapport. Den skulle ligga till grund för reformerna. Kravprofiler skulle upprättas. Det är i och för sig inget nytt, det har gjorts tidigare - men ändå. Annonsering skulle genomföras när det gäller alla chefstjänster. Intressenter - vilka nu de skulle vara - skulle få nominera kandidater. Ett särskilt rekryteringsråd skulle inrättas. Fackutskotten skulle i öppna utfrågningar pröva kandidaterna. I rapporten, som i sig är en stark förvanskning av den verklighet vi har, sägs det att det långvariga socialdemokratiska maktinnehavet har lett till att Sverige har antagit många av enpartistatens klassiska kännetecken. Återigen Mats Odell: Denna rapport är en fantastisk läsning - observera ironin. Det finns anledning, och jag kommer att fortsätta att tycka att det finns anledning, att lyfta fram denna rapport. Den retorik som fördes med de klara vallöftena har det inte blivit så mycket av i hanteringen - därav rubriken på denna interpellation om hur det ser ut i praktiken när det gäller utnämningspolitiken. Resultatet har blivit att i budgetpropositionen för 2008 står det att annonseringar ska bli mer regel än undantag när det gäller de högsta tjänsterna i den statliga förvaltningen. I tidigare debatter har Mats Odell sagt att det är varje departement som bestämmer hur man ska göra med annonseringen. Man ska anmäla till en särskild statssekreterargrupp vilka högre tjänster man vill annonsera ut. Men samtidigt ska flertalet annonseras ut. Det står i budgetpropositionen. Hur ska man då följa upp målsättningen? Där kommer frågan om Statsrådsberedningens roll in i sammanhanget. Redan i starten blir det problem. När varje departement gör ett urval, vem håller då ordning på de tjänster som inte tillsätts? Ska de räknas av vid varje regeringssammanträde? Hur ska Mats Odell göra om kvoten är negativ i slutet av året? Ska man tvinga departementen att annonsera mot deras vilja? Hur är statusen på den statssekreterargrupp som ska vara styrgruppen? Lyder den verkligen under Finansdepartementet? Många frågor reses som vanligt när man har med Mats Odell att göra - i de debatter vi har haft ett antal gånger. Det vore intressant att veta om det är Finansdepartementet som hanterar frågorna, Mats Odell. I detta anförande instämde Nikos Papadopoulos (s).
Mats Odell (Kd)
Anf. 3 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det är trevligt att se att partigruppen är samlad i denna fråga och närvarande. Många frågor reses, säger Berit Andnor. Ja, jag kan se tre frågor som reses i interpellationen. Kommer statsministern att verka för att Statsrådsberedningens samordningskansli arbetar med uppföljning av utnämningspolitiken vad avser regeringens målsättningar om annonsering? Det kommer vi att göra. Svaret är ja. Kommer statsministern att se till att det i Statsrådsberedningen byggs upp kompetens för att undvika att konsulter behöver anlitas för rekryteringsförfarandet? Där är svaret nej. Vi håller på med en upphandling runt detta. Den tredje frågan är: Hur kommer, enligt statsministerns avsikter, rekryteringen av styrelse till de myndigheter som lyder under Statsrådsberedningen, Sieps och Harpsundsnämnden, att gå till i den reformerade utnämningspolitiken? Där är svaret att när det gäller styrelser och nämnder har tanken aldrig någonsin varit att man ska annonsera efter dem, utan det är för myndighetschefer som har ett anställningsförhållande som annonsering är aktuell. Jag tror att Berit Andnor ganska snabbt kan sluta sig till det om hon läser de dokument som finns i det här ärendet. Berit Andnor är lite förvånad över att det inte är statsministern som dyker upp här på morgonen i den här frågan. Det beror på att de frågor som Berit Andnor ställer gäller övergripande frågor runt den här politiken, och där är det jag som har ansvaret. Den övergripande frågan här är huruvida vi ska annonsera efter ledamöter i styrelser och nämnder. Det är inte en fråga för statsministern, utan det är mitt ansvarsområde. Där har jag svarat nej. Det kommer vi inte att göra, och det har vi heller aldrig föreslagit. Sedan ger inte Berit Andnor mycket för den rapport som alliansen tog fram. Det må så vara, men om Berit Andnor studerar den lite noggrant ska hon finna att den bygger på rapporter från Statskontoret, rapporter från Ekonomistyrningsverket samt ett arbete från Stockholms universitet och ett antal internationella forskare.
Berit Andnor (S)
Anf. 4 Berit Andnor (S)
Herr talman! Ja, det må vara hur det vill med underlaget för den där rapporten. Jag säger som jag brukar göra: Läs denna rapport! Den är mycket intressant att ta del av. Den visar att det mycket höga tonläge som fanns före valet har förbytts i någonting helt annat efter valet. Det är just det här som vi debatterar, Mats Odell. Vad var det för vallöften som ställdes ut från de borgerliga partierna inför valet? Det skulle göras rent hus. Man skulle reformera utnämningspolitiken i grunden. Det vi har sett efter valet är någonting helt annat. Det som har blivit resultatet hittills i alla fall - vi får väl se - är att man helt har lämnat tanken på utskottsförhör av kandidater till chefspositioner i staten. Varför då? Varför var det en sak som gällde före valet och en annan efter valet? För att återgå till exakt denna fråga, som också finns i min interpellation, kan vi konstatera att ett refererat från statsministerns pm presenterades för ungefär ett år sedan - det är grunden för många av de frågor jag ställer - där just reformering av utnämningsmakten var det centrala. Där står det under punkten 7 att det behövs en förstärkning av personalresurserna inom Regeringskansliet. Det kommer dessutom, står det här, att behöva tillföras rekryteringskompetens till Regeringskansliet. Det är något som i dag till stora delar saknas, säger statsministern. Själva syftet bakom detta skulle då vara att undvika att konsulter behöver anlitas för att sköta betydande delar av rekryteringsförfarandet. Man skulle också göra en inventering av vilken personal som fanns inom Regeringskansliet och vilken som skulle behöva tillföras för att möjliggöra "ett professionellt rekryteringsförfarande". Uppenbarligen ansåg statsministern för ett år sedan att denna kompetens inte fanns i Regeringskansliet. Han säger det dessutom väldigt tydligt. I dag får vi höra att detta motsägs av Mats Odell i det svar som lämnas. Det finns inga planer på att bygga upp kompetens i Regeringskansliet i syfte att undvika att externa konsulter ska anlitas. Tvärtom! Tvärtom, får vi höra nu. Just nu genomförs en upphandling av externa konsulter. Jag kan bara konstatera att statsministern alltså hade fel i det han sade för ett år sedan om att det skulle byggas upp kompetens - något som då enligt statsministern saknades i Regeringskansliet. Ska jag då tolka detta på det sättet att rekrytering i fortsättningen ska ske via externa konsulter? Vi återkommer till den frågan i nästa interpellation, om hur det där ska gå till i praktiken. Det finns fortfarande mycket stora oklarheter kring hur den statliga utnämningspolitiken ska genomföras i praktiken. Låt mig återigen konstatera att det är stora skillnader mellan vad som sades före valet och vad som sägs efter valet. Fortfarande har jag inte fått svar på min fråga, Mats Odell. Hade statsministern så fel i det han sade för ett år sedan? Är det verkligen Finansdepartementet som är helt och fullt ansvarigt för att se till att de här processerna fungerar på det sätt som Mats Odell nu säger?
Mats Odell (Kd)
Anf. 5 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Om jag börjar med den rapport som vi tog fram har vi genomfört eller håller på att genomföra samtliga förslag som fanns utom just när det gäller utskottsförhör runt rekryteringarna. Där finns det också - det är det som vår utvärdering och vår fördjupade diskussion har visat - en del konstitutionella utmaningar. Jag tycker att Berit Andnor som ordförande i konstitutionsutskottet borde ha en viss förståelse för det. Vi är inte färdiga med den analysen. I övrigt kan jag säga att den utvärdering som vi har gjort visar att det finns kompetens på Finansdepartementets enhet för statlig arbetsgivarpolitik och att det finns kompetens i Statsrådsberedningen som används som en resurs för de olika departementen. Dessutom har vi kommit fram till att det är mest kostnadseffektivt att köpa in de tjänster av mer speciell karaktär som kan behövas i vissa sammanhang från konsulter. Det trodde jag inte var någonting som skulle vara särskilt uppseendeväckande för Berit Andnor, som själv har varit statsråd och, antar jag, svarat för ganska mycket upphandling av olika konsulter under sin tid som departementschef.
Berit Andnor (S)
Anf. 6 Berit Andnor (S)
Herr talman! Nu är det ju inte fråga om vad jag gjorde som minister, utan det är fråga om vad Mats Odell och den borgerliga regeringen gör, nu när man har ansvar för att leda landet och ansvar för den statliga utnämningspolitiken. Låt mig då konstatera att det fortfarande är mycket stora oklarheter i hur den borgerliga regeringen ska leva upp till det man lovade väljarna inför valet. Det har gjorts diverse pm, uttalanden och artiklar, som ju är en specialitet för denna regering, där man säger än det ena och än det andra. Men vad händer i praktiken? Vad resulterar alla dessa uttalanden och pm i? Vad blir resultatet? Det är ju det som är det väsentliga. Det är ju det vi måste värdera utifrån. Vad händer i praktiken? Annonsering av myndighetschefer kommer att bli mer regel än undantag. Det är ju det som hittills har varit resultatet av vad den borgerliga regeringen har orkat prestera på ett och ett halvt år. Det står att läsa i budgetpropositionen. Det saknas mycket stora delar. Låt mig när det gäller annonsering konstatera att det inte sker som regel. Dessutom har man upptäckt att man behöver komplettera detta just med rekryteringsföretag. Det är svårigheter att hantera chefstillsättningar på det sätt som de borgerliga partierna sade sig vilja göra före valet. När verkligheten tränger sig på och man ska genomföra det man satt och fantiserade om blir det problem. Låt mig bara säga att man på s. 31 i denna skrift om att bryta den socialdemokratiska makthegemonin kan läsa vad det var ni föreslog. Låt mig säga att mycket lite av det som står där är gjort, Mats Odell. Det är vad ni gör i praktiken som ska värderas, inte vad ni säger.
Mats Odell (Kd)
Anf. 7 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Berit Andnor har varit medlem i en regering vars utnämningspolitik präglades av slutenhet och väldigt dålig insyn i vad som hände. Det är en historia som jag förstår att Berit Andnor inte gärna vill tala om. Det vi har gjort är att vi har gått igenom det här före valet. Vi har talat om vad vi ville göra. Vi har lagt om utnämningspolitiken. Vi har lagt om den mot ökad öppenhet, mot ökad transparens och spårbarhet. Vi upprättar kravprofiler på varje tjänst som blir ledig, som läggs i akten, som är möjlig att se efteråt. Man kan se om den person som fått tjänsten uppfyller de krav som ställdes från början. Vi har startat annonsering. Vi har, Berit Andnor, uppfyllt de löften som vi gick ut med före valet. Det enda undantaget är - och där pågår det fortfarande en fördjupad diskussion - det här med öppna utskottsförhör. Det är nämligen inte helt trivialt att riksdagen ska medverka till att tillsätta regeringens myndighetschefer när det är riksdagen som ska granska regeringens arbete. Där finns en utmaning. Vi är förvånade över att det har gått så bra att genomföra de här förändringarna utan att göra det som vi sade före valet - det handlar om möjligheten att också förändra sekretesslagen. Vi har faktiskt upprättat ett pm där vi går igenom punkt för punkt vad vi lovade och vad vi har gjort, där vi har bockat av detta. Jag ska se till att Berit Andnor får detta pm, så kan vi återkomma och se vad Berit Andnor tycker om de resultat som faktiskt har uppnåtts så här långt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.