Uteblivet elstöd till kommuner och regioner
Interpellation 2023/24:197 av Aida Birinxhiku (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-11-16
- Överlämnad
- 2023-11-17
- Anmäld
- 2023-11-21
- Sista svarsdatum
- 2023-12-01
- Svarsdatum
- 2023-12-18
- Besvarad
- 2023-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Den senaste tiden har det rapporterats om att flertalet kommuner och regioner går miste om miljonbelopp i elstöd. Det gäller bland annat min hemkommun Falkenberg som hade räknat med ett elstöd på 18,5 miljoner kronor. Nyligen kom emellertid beskedet att maximalt 2,5 miljoner kronor kan beviljas.
I korta drag handlar det om att Falkenbergs kommun bedöms vara en jordbruksproducent, vilket grundar sig på ett statsbidrag som kommunen tidigare har fått för sin växthusverksamhet. Det handlar om ett kommunalt växthus som används för att odla upp växter för plantering i kommunens parker och rabatter och som utgör en ytterst liten del av kommunens verksamhet. Enligt regeringens elstödsförordning (2023:233) har stödberättigade som till någon del är verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter och inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna rätt till maximalt 2,5 miljoner kronor i elstöd.
Även andra kommuner och regioner har bedömts vara jordbruksproducenter och har därmed blivit nekade miljonbelopp i elstöd. Det handlar framför allt om kommuner och regioner som bedriver naturbruksgymnasium.
Ovanstående kan rimligen inte ha varit regeringens intention vid utformningen av elstödskompensationen, särskilt med hänsyn till det svåra ekonomiska läge som landets kommuner och regioner befinner sig i. Energi- och näringsminister Ebba Busch har dock hittills inte svarat på om regeringen avser att vidta några åtgärder.
Med anledning av detta är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch följande:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra att kommuner och regioner går miste om miljonbelopp i elstöd?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:197
Webb-tv: Uteblivet elstöd till kommuner och regioner
Dokument från debatten
- Måndag den 18 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:51
Protokoll från debatten
Anf. 8 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Aida Birinxhiku och Fredrik Olovsson har båda frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra att kommuner och regioner går miste om miljonbelopp i elstöd.
Interpellanternas frågor har sin utgångspunkt i regleringen i förordningen om elstöd till företag. Enligt förordningen kan företag och andra juridiska personer i södra och mellersta Sverige ansöka om elstöd som kompensation för de skenade elpriserna under slutet av 2022. För att kunna införa detta elstöd krävdes att Sverige gjorde en ansökan hos EU-kommissionen för att få ett godkännande av att den svenska regleringen för elstödet överensstämde med EU-regelverket för statsstöd.
För prövning av elstödet användes tillfälliga statsstödsregler som EU-kommissionen beslutat. Den bestämmelse i EU-regelverket som användes innebär att elstödet till en näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte får överstiga 2,5 miljoner kronor. EU-kommissionen godkände Sveriges ansökan, och även av detta beslut framgår att ett villkor för godkännandet är att elstöd till en näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte överstiger 2,5 miljoner kronor
Eftersom detta är ett område som är reglerat inom EU-rätten och även har ett villkor i beslutet riktat till Sverige måste den svenska regleringen överensstämma med EU-kommissionens beslut. Det blir därför Skatteverket och, om myndighetens beslut överklagas, domstolarna som får göra den slutliga tolkningen av bestämmelsens räckvidd och vilka som träffas av bestämmelsen.
Anf. 9 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!
Det har varit många turer kring regeringens utlovade elstöd, minst sagt. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att elstödet skulle vara på plats den 1 november 2022. Så blev dock inte fallet. Förslaget om elstöd till företagen drogs tillbaka i december, vilket resulterade i en KU-anmälan i mars. Och det anmäldes inte till EU-kommissionen förrän i april. Efter mycket om och men meddelade statsrådet och regeringen att elstödet skulle kunna sökas från och med den 30 maj, det vill säga nästan sju månader efter att stödet skulle ha varit på plats. Men slutet gott allting gott, hoppades både statsrådet och jag.
Den senaste tiden har det dock rapporterats att flera kommuner och regioner, som ju också omfattas av elstödet till företagen, riskerar att gå miste om miljonbelopp i elstöd. I korta drag handlar det om att de på grund av ett växthus eller ett naturbruksgymnasium betraktas som jordbruksproducenter enligt regeringens elstödsförordning.
I min valkrets har både Region Halland och Falkenbergs kommun drabbats. Min hemkommun Falkenberg riskerar att gå miste om 16 miljoner i elstöd, allt detta på grund av ett ytterst litet kommunalt växthus som används för att odla växter till kommunens parker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Detta kan rimligen inte ha varit regeringens intention. Det kan inte ha varit regeringens intention att kommuner och regioner ska gå miste om nästan hela sitt elstöd på grund av att man har ett växthus i egen regi eller tillhandahåller ett naturbruksgymnasium för att utbilda framtidens arbetskraft i de viktiga gröna näringarna.
Det är uppenbart att regeringen, som själv har tagit fram elstödsförordningen, har missat att ta höjd för den här problematiken. Problemet är inte att det i enlighet med EU:s statsstödsregelverk finns en bestämmelse om jordbruksproducenter. Problemet är att regeringen inte har agerat för att detta inte ska drabba kommuner och regioner på ett orimligt sätt, till exempel genom att sätta en begräsning för hur mycket den primära jordbruksverksamheten ska gälla. Detta flaggade också SKR för i sitt remissvar.
Den här debatten handlar alltså inte om myndigheters beslut i enskilda fall utan om regeringens utformning och hantering av elstödet.
Fru talman! Kommunala och regionala företrädare av olika partifärger har undertecknat ett brev till statsrådet där de kräver besked. De understryker i brevet att det här slår särskilt hårt i ett svårt ekonomiskt läge. Det gäller miljoner som man har räknat med i sin ekonomiska planering och som man dessutom behöver i en redan ansträngd ekonomi. De statsbidrag som regeringen har skjutit till i budgeten är långt ifrån tillräckliga. Och nu förvärras situationen ytterligare av att regeringen och Sverigedemokraterna inte heller levererar det elstöd som utlovats.
Min fråga till statsrådet Ebba Busch är därför om hon avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att de kommuner och regioner som drabbats till slut får sitt utlovade elstöd.
Anf. 10 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Regeringens hantering av elstödet har kantats av misstag och svikna löften. Gång på gång har det som utlovades före valet svikits efter valet. Nu har vi kommit till den del av stödet som handlar om att också kommuner och regioner skulle kunna få hjälp med de höga kostnaderna. Inte heller det här fallet är ett undantag, utan det blir strul och problem.
Kommun- och regionpolitikerna var djupt missnöjda med utformningen redan innan de visste hur utfallen skulle bli. En del av dem trodde förstås på löftena om att det skulle införas ett elpristak. Det kom aldrig till. Andra ifrågasatte varför man skulle ha ett tak på just 20 miljoner för de här verksamheterna, vilket drabbar framför allt större kommuner och regioner.
Nu är många upprörda över att det blir värre än man befarade från början. Regeringens utformning innebär att exempelvis min region, Region Sörmland, går miste om mångmiljonbelopp. I stället för 20 miljoner i stöd blir det någon enstaka miljon som hamnar i regionkassan. Och den kassan ekar verkligen tom redan nu.
Region Sörmland lider, precis som många andra regioner, av regeringens övergripande ekonomiska politik och otillräckliga statsbidrag. Regionen har ett underskott på långt över 1 miljard kronor. De har varslat om att säga upp 700 anställda. Det är dessutom en region som styrs av bland annat kristdemokrater och moderater.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag säger inte att 20 miljoner kronor i elstöd ändrar den bilden i grunden. Det gör det naturligtvis inte. Det hade behövts en helt annan politik för sjukvården och för stöd till kommuner och regioner än den som regeringen bedriver för att klara av det. Men det är förstås ändå en märklig signal till en region som Sörmland att sjukvården ska gå miste också om de här resurserna, när varje krona alldeles uppenbart är viktig.
I Sörmlands fall är skälet till att man inte får fullt elstöd naturbruksgymnasiet Öknaskolan. Där utbildas inte minst ungdomar för jobb i de gröna näringarna. Det handlar förstås om jordbruket och trädgårdsnäringen. Det här är dyra utbildningar. Men de ger riktigt bra förutsättningar att få jobb i de branscherna. Och det är förstås jätteviktigt för branscherna att få tillgång till den kompetensen.
Samtidigt vet vi att det finns naturbruksutbildningar som är i det närmaste helt teoretiska. Det är de nämligen inte på Öknaskolan. Där har de investerat fullt ut. Där finns allt som behövs för att kunna lära sig att sköta ett jordbruk. I de andra varianterna är man snarast ute efter att tjäna pengar på den ganska höga skolpeng som är följden av att det finns några, oftast offentliga aktörer, som sköter detta riktigt bra. Där sker för lite, och där ser regeringen snarast genom fingrarna. När det handlar om regionernas möjlighet att få elstöd vill man inte heller där göra någonting, som det verkar av svaret på interpellationen.
Jag menar, precis som Aida Birinxhiku, att det inte kan vara regeringens intention att man inte ska kunna få fullt elstöd på grund av att man har ett naturbruksgymnasium. Detta är trots allt en minimal verksamhet i regionens hela verksamhet, trots den stora vikt som jag just berättat att den har. Det skulle förstås gå att utforma regelverket på ett mer ändamålsenligt sätt så att också Region Sörmland skulle få sitt elstöd. Det tycker jag att sörmlänningarna har gjort sig väl förtjänta av.
Anf. 11 Lena Johansson (S)
Fru talman! Jag sällar mig till interpellanten och tidigare talare med anledning av statsrådets svar.
Jag kommer från Västmanland. Där har vi en kommun som heter Sala. Det är en av de kommuner som drabbats orättvist av fördelningen av elstödet. Sala är en kommun som har ungefär 23 000 invånare, och den har, precis som många av Sveriges kommuner, en tuff tid beträffande utgifter. Sala ansvarar, precis som andra kommuner, för kommunens vård, skola och omsorg - alltså kommunala kärnuppdrag.
Det finns många bra saker med Sala. En av dem är att kommunen driver Ösby Naturbruksgymnasium. Det gör de i förvaltningsform. I dagens Sverige har vi utmaningar när det gäller kompetensförsörjning i många yrkesgrupper. Just Ösby bidrar till vår framtida kompetensförsörjning inom till exempel lantbrukssektorn. Det blir därför lite extra knepigt när Sala kommun ansöker om elstöd på 7,3 miljoner men beviljas 2,1 miljoner just mot bakgrund av att man driver Ösby.
Tidigare talare har talat om elstöd till företag och näringar och § 18 i förordningen. Jag tänker alltså inte stanna där. Men bland mina politikerkompisar i Sala finns bland annat Amanda Lindblad, som är kommunstyrelsens ordförande. Hon säger: Jag leder en kommun, inte ett jordbruk.
Det hänger på något sätt som en kappa över hela situationen. Amanda har tillsammans med flera kommun- och regionpolitiker, både socialdemokrater och moderater, lämnat in en skrivelse till ministern där de bland annat skriver: "Som politiska företrädare har vi inte väntat oss att behöva underteckna ett brev till svensk regering där vi tvingas förklara att vi varken företräder jordbruk eller företag. Vi är kommuner och regioner inom ramarna för svensk förvaltningsmodell."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Amanda Lindblad påpekade så tidigt som den 23 oktober i ett brev till statsrådet att den här situationen hade uppkommit. Mot bakgrund av det frågade jag Amanda vilken dialog man har fört med henne om problematiken. Hon säger att ingen dialog har upprättats. Det är ju tråkigt.
Min fråga till ministern blir självklart: Ser ministern det här? Avser ministern att vidta åtgärder för att förhindra att Sala kommun och övriga kommuner och regioner ska gå miste om de miljonbelopp som aviserats tidigare?
Anf. 12 Azra Muranovic (S)
Fru talman! Jag kommer från Jönköpings län. Region Jönköpings län är ännu en region som skadats av regeringens löften. Regionen ansökte om maxbeloppet på 20 miljoner kronor men fick knappt 1,9 miljoner kronor. Motiveringen var även där att regionen bedömdes bedriva primärjordbruk.
Hur kan det bli så här fel? Hur har det kommunicerats med kommuner och regioner att man för prövning av elstödet använder tillfälliga statsstödsregler som EU-kommissionen beslutat om? Jag undrar framför allt hur man har kommunicerat till regionerna och kommunerna att elstödet var villkorat och att de skulle kunna drabbas så här hårt, att de faktiskt skulle kunna bedömas som primära jordbruksföretag genom att bedriva naturbruksgymnasium, ha växthus eller ha djur ute på bete i sina naturreservat.
Jag undrar om regeringen förstår hur illa det är för kommunerna och regionerna, därför att mellan 2022 och 2023 ökade priserna och lönerna med i snitt 6,7 procent i kommunerna och 8 procent i regionerna. Med ena handen gav man ett statsbidrag på 6 miljarder kronor och med den andra tog man bort från de riktade statsbidragen till de generella statsbidragen, vilket betyder att kommuner och regioner redan i dag går back på grund av statsbidragen. På detta lägger man ett löfte om elstöd, som inte fungerar.
Förstår regeringen hur det här påverkar alla medborgare i dessa kommuner och regioner och framför allt välfärdsambitionen man hade från förra året till detta år?
Anf. 13 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! En lögn som upprepas många gånger blir inte mer sann för det. Vi har många gånger redogjort för turerna kring elstödet. Jag repeterar det i denna kammare, i presskonferenser och intervjuer och på vår hemsida. Som partiledare har jag explicit sagt att man inte kunde utgå från att man skulle ha några pengar på kontot före jul. Socialdemokraterna kan fortsätta bäst de vill med att torgföra en ståndpunkt som är osann. Den blir inte mer sann för det.
KU-anmälan står jag för. Den handlade om att det gick för fort. Jag tycker inte att det gick för fort. Jag hade gärna sett till att de svenska hushållen hade fått elstödet tidigare.
Det här är ett elstöd som mångdubbelt om glider förbi det S förmådde i regeringsställning, och det står jag för. Men det är ett mycket komplicerat läge där det alltså inte går att kompensera för att man med öppna ögon lade ned 3 000 megawatt planerbar kraftproduktion i södra Sverige och stod som ett frågetecken när Sverige drabbades hårt av höga elpriser. Det är jakten på de försvunna megawatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi diskuterar nu miljoner som det är mycket beklagligt att enskilda kommuner och regioner inte har fått del av. Men om man zoomar ut är det inte det som är det stora problemet, utan den politik som har fört oss till detta läge.
Jag har själv varit kommunpolitiker i många år, längre tid än de snart nio år som jag har varit partiledare. Jag vet hur det är att sitta i en nämnd som ska besluta om LVU, tvångsomhändertagande av barn och unga, där ett enda beslut kan välta omkull hela kommunens lagda budget. Så ser det ut i många kommuner och regioner. Det är ett jättetufft läge.
Detta är också anledningen till att den enskilt största prioriteringen i regeringens budget är stöd till kommuners och regioners kärnverksamhet. Det kommer vi att fortsätta prioritera även framöver. Det kommer fortfarande att behöva ske väldigt tuffa prioriteringar för att de ska få ihop budgetarna framöver. Det handlar om svåra avvägningar, men regeringen kommer att göra allt vi kan för att stötta dem.
Nu går jag över till frågan om elstödet som skulle nå kommunerna. Det var inte så specifika löften utställda kring det, men jag är ändå glad att vi lyckades. Den bestämmelse i EU-regelverket som användes och som möjliggjorde att vi ändå kunde få ut det här så snabbt det gick innebar att elstödet till näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte fick överstiga 2,5 miljoner kronor.
Fru talman! Om frågan ställs till mig om jag anser att dessa nio kommuner och regioner som är drabbade - och som jag verkligen känner med eftersom jag vet hur starkt en kommun kan påverkas - kan sägas primärt bedriva jordbruksverksamhet är mitt svar nej. Ämnar jag kliva in till några enskilda myndigheter och säga att de har tolkat fel? Nej. Detta blir nu upp till domstolarna att avgöra.
Jag har inga problem med att säga att detta är mycket olyckligt. Det är ju inte förenligt med sunt förnuft att det här har blivit utfallet, och det beklagar jag.
Anf. 14 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!
Låt mig återigen inleda med att konstatera att den här debatten handlar om regeringens utformning och hantering av elstödet. Det är klart och tydligt att regeringens utformning av stödet har drabbat kommuner och regioner på ett orimligt sätt, och nu handlar frågan om regeringens fortsatta hantering av stödet, det vill säga om man avser att göra någonting åt det här. När det blir så här fel måste regeringen skyndsamt vidta åtgärder. Det minsta man kan begära vore att statsrådet själv svarade på brevet från de lokala företrädarna och inledde den dialog som de hoppats på.
Jag tycker att statsrådets svar i den här debatten påminner om det svar jag fick under riksdagens frågestund för ett tag sedan. I stället för att ge besked om elstödet svarade statsrådet att hon tyckte att det var magstarkt att frågan ställdes av en socialdemokrat som enligt statsrådet lämnat efter sig vårdköer och gängskjutningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet kan förvisso välja att anklaga mig för både det ena och det andra i stället för att besvara min fråga, men det beskedet är inte särskilt lugnande för de drabbade kommunerna och regionerna. Tvärtom visar det att regeringen inte har någon plan för hur frågan ska hanteras, och dessutom försvårar det en någorlunda konstruktiv debatt om regeringens agerande framöver.
Jag hoppas att statsrådet tar det här tillfället i akt att ge de kommuner och regioner som har drabbats ett tydligt besked. Jag är helt säker på att det är att föredra framför att påstå att andra bär ansvaret för ett vallöfte man själv har utfärdat.
Fru talman! Redan förra året valde regeringen och Sverigedemokraterna att kraftigt underfinansiera välfärden. I år kan de medel som tillförs knappast kompensera för den kostnadskris som kommuner och regioner befinner sig i. I min hemkommun Falkenberg kämpar man för att skydda skolan, omsorgen och jobben när regeringens statsbidrag inte på långa vägar räcker. Kostnadskrisen slår naturligtvis även hårt mot sjukvården i Halland. Regionföreträdare över partigränserna har varnat för nedskärningar om inte regeringen skjuter till mer resurser.
I vårt senaste budgetförslag föreslog vi socialdemokrater en fördubbling av satsningarna på sjukvården. För kommunsektorn skulle vårt förslag innebära en förstärkning med sammanlagt 26 miljarder kronor. Det är klart att det hade gjort skillnad för Falkenberg och Halland och övriga kommuner och regioner runt om i landet. Något som också hade gjort skillnad är givetvis om de hade fått sitt utlovade elstöd i stället för att gå miste om miljardbelopp som man har budgeterat för.
Fru talman! Jag vill upprepa min fråga till statsrådet Ebba Busch. Det är en enkel ja-eller-nej-fråga. Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att de kommuner och regioner som har drabbats till slut ska få sitt utlovade elstöd?
Anf. 15 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Det är helt korrekt att en lögn inte blir mer sann bara för att den upprepas.
Det råder inget tvivel om att flera av de partier som nu ingår i regeringen till och med utlovade ett elpristak före valet. Det har naturligtvis inte genomförts. Sedan lovade statsministern att det skulle införas ett elstöd till den 1 november. Det inträffade aldrig heller. Det är ju fakta, och det vet alla utom möjligen Ebba Busch som av någon anledning tycker att debatten som handlar om kommunernas elstöd framåt ska handla om historien. Vi diskuterar gärna den, men fokuserar nu hellre på den situation som har uppkommit på grund av att den förordning som styr myndigheterna är skriven på det sätt som Ebba Busch och regeringen har beslutat.
Vi tycker att det vore på sin plats att försöka göra någonting åt situationen. Det går ju inte att bara rycka på axlarna när flera kommuner och regioner har hamnat i det här läget.
Det är möjligt att det känns attraktivt och enkelt att hänvisa till myndigheter, vänta på någon form av rättspraxis och rättstillämpning och hoppas att det hela i förlängningen kanske ska ebba ut, så att man slipper ta ansvar för det. Det lär det inte göra. Det finns alldeles för många socialdemokrater i den här kammaren för att frågan bara skulle försvinna. Det ansvarsfulla hade varit att sätta sig ned och försöka lösa problemet tillsammans med de kommuner och regioner som påtalat det. Det kan ju inte vara omöjligt. Svårare saker har trots allt genomförts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I budgeten för 2024 finns en halv miljard avsatt i ett anslag till elstöd. Enligt inriktningen kommer det inte att handla om kommuner och regioner över huvud taget. Med anledning av detta har jag två frågor som väl skulle kunna besvaras här.
Skulle det vara möjligt för statsrådet att tänka sig att använda en del av de avsatta pengarna till dessa eller andra kommuner och regioner, så att de kan få ta del av de pengarna under nästa år? Vi vet att de har det väldigt tufft. Kan det bli aktuellt att använda anslaget så, och skulle man kunna tänka sig att även vidga det, så att det kommer välfärden till del?
Det råder inget tvivel om att en region som min, Region Sörmland, har ett jättestort behov av nya resurser. De statsbidrag som trots allt skjuts till motsvarar inte tillnärmelsevis de stora behov som sörmlänningarna har av hälso- och sjukvård. 700 medarbetare kommer sannolikt att få lämna verksamheterna, när vi snarare skulle behöva anställa fler för att korta köer och ge fler människor vård och omsorg. Inte heller de här pengarna, som finns i anslaget till elstöd för nästa år, skulle hjälpa fullt ut, men skulle de inte åtminstone kunna få lindra? Det är min fråga till statsrådet.
Anf. 16 Lena Johansson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Framför allt tackar jag för att hon medger att det inte blev så jättebra; så uppfattar jag det. Det är bra när man kan säga att det inte blev som man hade tänkt sig.
Statsrådet är känd för sina roliga formuleringar och sitt bildspråk i form av falukorvar och annat. Vid något tillfälle sa statsrådet att man ska skiva falukorven skiva för skiva. Här har man skivat falukorven skiva för skiva, men den är ojämnt skivad. Det är tunnare skivor till vissa kommuner. Jag hoppas att statsrådet kommer att ta till sig detta och hitta en möjlighet att starta en dialog med de berörda kommunerna. Det är inte alls så att Sala kommun, som jag tog som exempel, har mindre kostnader eller bättre förutsättningar. Sveriges kommuner och regioner har en tuff situation. Det vet jag att statsrådet känner till. Men ska verkligen 130 kor avgöra om man ska få ta del av elstödet eller inte? Här tror jag att även statsrådet känner att det behövs en insats. Jag hoppas att Amanda Lindblad kommer att få höra av statsrådet vid tillfälle.
Anf. 17 Azra Muranovic (S)
Fru talman! Region Jönköpings län var en av de regioner som tillsammans med kommuner undertecknade skrivelsen till energi- och näringsministern. Man efterfrågade en dialog om hur man kan kompenseras för uteblivet elstöd. I svaret från statssekreteraren på skrivelsen hänvisas det till att Skatteverket gör sin bedömning. Man kan sedan vända sig till en domstol och få sitt ärende prövat där. Det känns inte riktigt som att något jättestort intresse för kommunernas och regionernas sak kan tolkas in i det här kortfattade svaret. Det måste jag verkligen uttrycka.
Jag undrar: Är detta allt som kommunerna och regionerna har att vänta sig? Kommer ministern och regeringen att göra någonting, eller kommer man att sitta med armarna i kors och vänta på att domarna börjar trilla in som något slags pekfinger? Kommer man att anstränga sig för att åtminstone visa intresse för kommunerna och regionerna? Eller ännu bättre: Kommer man att lösa situationen i en konstruktiv dialog tillsammans med dem? Kommer det att komma något förslag på lösning från ministern? Hur ska man kunna lita på det när det ena löftet efter det andra bryts på löpande band?
Anf. 18 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag försöker vara konstruktiv där det går att vara konstruktiv. Jag vill mötas där det går att mötas. Jag vill också gärna prata mest om framtiden. Men jag kommer nog att fortsätta vara ganska hård med att ord som jag aldrig yppat inte ska läggas i min mun. Jag har varit väldigt tydlig med vad vi har lovat och vad jag har lovat å mitt partis vägnar och inte.
Jag tycker också att det är viktigt att man kan stå för att man har tänkt om. Jag ger hundra procent rätt i att den modell som vi presenterade var mer av ett faktiskt pristak, och jag står för att vi har ändrat oss när det gäller vilken modell vi har förespråkat och vad vi sedan faktiskt har genomfört. En av faktorerna har varit vad som är möjligt att genomföra på kortast möjliga tid. Där har vi haft två vågskålar. Det har inte varit något lätt beslut, men jag står för den väldigt tydliga ändringen från vad jag gick till val på till vad vi sedan genomförde. Detta har jag förklarat väl gentemot svenska folket.
För att blicka framåt, eller snarare titta på nuet: Det här är väldigt komplicerat i och med att det är reglerat inom EU-rätten, som jag som enskild minister inte kan sätta mig över. Det beslut om statsstödsprövning som vi har fått tillbaka till Sverige från EU, fru talman, är dessutom villkorat, och den svenska regleringen måste överensstämma med EU-kommissionens beslut. Den är glasklar i sin formulering - när näringsidkare eller juridisk person bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter får det inte överstiga 2,5 miljoner kronor.
Det är därför Skatteverket, och om myndighetens beslut överklagas, domstolarna som får göra den slutgiltiga tolkningen av bestämmelsens räckvidd och vilka som träffas av den. De som känner mig som en pragmatiker som tycker om att mötas och hitta lösningar - man lyssnar till varandra, kommer med förslag och hittar en smidig lösning - tror jag kan förstå hur mycket jag våndas över att jag inte kan kliva in och bara styra upp en lösning.
Med det sagt vill jag svara på en av de mycket specifika följdfrågor som kommit i debatten, fru talman. Den handlar om huruvida det nu går att använda utestående medel på kontot för kapacitetsavgifter. Det här är en fråga som vi har kikat på. När det gäller de medel som vi använt från regeringens och statens sida för att betala ut i form av elstöd till hushåll, näringsidkare, kommuner, föreningar och organisationer är det så att vi egentligen inte får använda de medlen på det här sättet alls. Det är enskilda krisåtgärder från EU-nivån som har möjliggjort att vi kan använda de här medlen på det här sättet. När vi har tittat på om det skulle gå att använda de här pengarna på något annat sätt och på något vis ta fram en särdel, så att detta ändå kommer kommunerna till del, har svaret hittills varit nej. Vi skulle begå ett regelbrott som riskerar att stå Sverige dyrt i andra änden, eller så skulle vi riskera att de medel vi betalar ut till kommuner sedan måste dras tillbaka.
Det inkom en skrivelse till oss den 7 december i år med flera undertecknare. De fick skriftligt svar veckan efter, som en av ledamöterna hänvisade till.
Anf. 19 Aida Birinxhiku (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för denna debatt! Som tidigare nämnts är detta inte min första interpellationsdebatt om det utlovade elstödet. Men nu står jag här i talarstolen igen, snart ett år efter min och statsrådets första debatt, och får ställa samma fråga igen, nämligen när det utlovade elstödet kommer. Flera kommuner och regioner väntar fortfarande på ett besked.
Jag är något osäker på vad som är mest anmärkningsvärt i denna debatt - att flera kommuner och regioner drabbas på det här sättet och går miste om nästan hela sitt elstöd eller att regeringen inte tycks vilja göra något åt detta. Denna debatt handlar ju inte bara om elstödet. Den handlar om att regeringen och Sverigedemokraterna inte lyckas leverera när det gäller deras kanske viktigaste vallöfte. Och den handlar om att regeringen och Sverigedemokraterna inte stöttar kommuner och regioner i en ekonomiskt svår tid.
Därför är det fortfarande min förhoppning att kommuner och regioner runt om i landet får de resurser de behöver, att de kommuner och regioner som har drabbats, däribland Region Halland och Falkenbergs kommun, får sitt utlovade elstöd och att detta blir min och statsrådets sista interpellationsdebatt om hanteringen av elstödet.
(Applåder)
Anf. 20 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Jag kan också skriva under på det Aida Birinxhiku avslutade med: Detta får gärna bli den sista interpellationsdebatten om elstödet. Men det är inte ett löfte - vi får se hur den här processen slutar.
Vi har pratat en del om kommuner och regioner och den svåra problematik som finns där. Den ska vi vända oss till andra statsråd med, inte minst finansministern och de i regeringen som har ansvar för sjukvård. Men alla kan göra sitt och dra sitt strå till stacken.
När elstödet presenterades lanserades det också som ett stöd till kommuner och regioner. Men många av dem, inte minst Sörmland, som är den region som är kanske allra sämst ute och gör allra störst besparingar i förhållande till sin storlek, skulle verkligen behöva få även dessa pengar. Det är inte konstigt att man känner sig lite lurad när statsråd som har presenterat budgeten där dessa pengar ingår använder dem som skäl till att man inte behöver andra statsbidrag. Och så får man inte de pengarna - det är klart att man blir upprörd då.
Jag ställde också i mitt förra inlägg en fråga om det elstöd som finns i budgeten för 2024. Man får inte göra hur man vill med kapacitetsavgifter; så är det onekligen. Men i budgeten ligger 500 miljoner för elstöd under nästa år. Detta är inte riktat till kommuner och regioner, så som det beskrivs i budgetpropositionen. Frågan är om dessa pengar kan användas till det de var avsatta för. Jag tror att det vore en poäng, när vi nu diskuterar elstödet här, att få besked från statsrådet. Kommer dessa pengar att användas, och skulle ni i regeringen vara öppna för att använda dem även för kommuner och regioner, som ju har en väldigt svår situation?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 21 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Om någon någonsin får för sig att göra en serie för Netflix eller något annat produktionsbolag eller någon annan streamingtjänst - det finns många olika där ute - vet vi i alla fall tre personer som kommer att vara huvudpersoner, nämligen interpellanterna Fredrik Olovsson och Aida Birinxhiku och så jag själv.
Låt oss hoppas att det inte blir av. Även min förhoppning är att vi kan börja se slutet på detta. Men jag vill vara ärlig och säga att jag inte är säker på det. Jag vill också, fru talman, vända mig till de nio kommuner och regioner som kanske tar del av denna debatt och säga två saker.
För det första visar detta varför våra folkvalda företrädare i denna kammare, i riksdagen, har geografisk spridning. Man kan lyfta denna sorts frågor oavsett vilket som är ens hemlän, men det parlamentariska upplägget och den representation vi har i denna kammare visar på något väldigt fint och viktigt. Jag tycker att detta i sig är en viktig poäng att göra.
Jag vill också understryka att om jag skulle se en möjlighet att förverkliga detta gör jag gärna det. Viljan finns. Men det här är ett otroligt komplicerat lapptäcke av krisåtgärd på krisåtgärd, för att lösa ett grundproblem som man inte kommer åt här utan som vi har konstruktiva samtal kring i andra sammanhang.
Icke desto mindre befinner sig många kommuner nu inför julen i en tuff situation. Jag erkänner och ser det, och jag beklagar det. Det är klart att detta inte var intentionen, och det vill jag vara tydlig med och stå för.
Med detta sagt - 10 miljarder plus 6 miljarder är det vi avsätter till kommuner och regioner för inte minst välfärdens kärna. Det kompenserar för detta, men det gör att man inte får lika mycket i relation till andra. Vi kommer att fortsätta prioritera detta och inväntar den fortsättning som det besked som nu givits får.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.