Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping

Interpellation 2005/06:282 av Johansson, Jörgen (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-28
Anmäld
2006-03-06
Besvarad
2006-03-17
Sista svarsdatum
2006-03-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 februari

Interpellation 2005/06:282 av Jörgen Johansson (c) till statsrådet Ulrica Messing (s)

Utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping

Utbyggnaden av E 18 mellan Sagån och Enköping är mycket viktig både för trafiksäkerheten och för näringslivet i hela Mälardalen. I Västmanland är arbetslösheten i dag högre än för fyra år sedan och en god infrastruktur är en viktig del i att skapa ett bättre klimat för företagen i länet.

Frågan om en utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping har diskuterats länge, men ännu har utbyggnaden inte påbörjats. När regeringen fastställde den nationella väghållningsplanen beslutades att utbyggnaden av sträckan skulle inledas 2006@2007.

Tyvärr finns det i dag tecken som tyder på att detta löfte kanske inte kommer att infrias. Vägverket skriver i sitt budgetunderlag för 2007 att ”objekt som i gällande plan har utbyggnad 2006@07, kan inte komma till utförande förrän en bit in på nästa decennium”. Enligt Vägverket innebär detta att vissa objekt, bland andra en utbyggnad av E 18 Sagån@Enköping, inte kommer att kunna startas förrän ”tidigast 2013”.

Detta är ett helt annat besked än det som statsrådet har givit vid flera tillfällen då frågan varit upp i riksdagen. I ett svar den 24 januari på min fråga om utbyggnaden av E 18 skrev statsrådet att ”det är nu Vägverkets uppgift att utifrån tilldelade medel genomföra utbyggnaderna i den nationella väghållningsplanen i prioritetsordning”.

Uppenbarligen gör Vägverket bedömningen att de tilldelade medlen inte räcker för att genomföra en utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping. Statsrådet sade i en interpellationsdebatt om utbyggnaden av E 18 den 26 januari att: ”Jag kommer att ta mitt ansvar för att de myndigheter som ligger inom mina områden kan leva upp till de prioriteringar som regeringen har gjort och de löften som regeringen har gett.”

En utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping är angelägen för många människor och företag. Med anledning av det ovan anförda har jag följande frågor till statsrådet:

1.   Vad avser statsrådet att göra för att Vägverket ska få tillräckligt med resurser för att kunna genomföra den nationella vägplanen enligt tidsplanen, inklusive en utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping?

2.   Kan statsrådet lova att utbyggnaden av E 18 mellan Sagån och Enköping inleds i år eller allra senast nästa år?       

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:282, Utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping

Interpellationsdebatt 2005/06:282

Webb-tv: Utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulrica Messing (S)
Anf. 28 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jörgen Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att Vägverket ska få tillräckligt med resurser för att kunna genomföra den nationella vägplanen enligt tidsplanen, inklusive en utbyggnad av E 18 mellan Sagån och Enköping. Han har även frågat om jag kan lova att utbyggnaden av E 18 mellan Sagån och Enköping inleds i år eller allra senast nästa år. Bakgrunden till frågan är det budgetunderlag för perioden 2007-2009 som Vägverket inkom med den 23 februari i år. Vägverket har där redovisat vad det får för konsekvenser om man genomför utbyggnaden av Norra länken i Stockholm på ett snabbare sätt än vad som tidigare planerats och som den nationella väghållningsplanen medger. En av konsekvenserna är enligt Vägverket att vissa vägprojekt med planerad byggstart 2006-2007, bland annat E 18 Enköping-Sagån, inte kommer att kunna startas förrän 2013 vid ett sådant läge. Jag ser allvarligt på de senareläggningar av vägprojekt som Vägverket redovisar. Jag vill poängtera att den nationella väghållningsplan som regeringen fastställde 2004 fortfarande gäller. Det innebär att E 18 Enköping-Sagån ska påbörjas i perioden 2006-2007. Jag kan i dagsläget inte säga något om hur regeringen kommer att hantera den nya informationen från Vägverket. Vi måste först få analysera och värdera materialet. Men regeringens tidigare beslut ligger fast.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 29 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Jag har viss förståelse för den frustration som statsrådets svar andas. Frågan är dock vem det är som bestämmer. Är det regeringen, eller är det Vägverket? I samband med en bussolycka vid Sagån på E 18 ställde jag en fråga till statsrådet om ombyggnaden av den vägsträckan. Det är en olycksdrabbad sträcka, och en ombyggnad måste vara högt prioriterad. Statsrådet svarade att Vägverket lämnade in en väghållningsplan för 2004-2005 till regeringen den 4 augusti 2003. Regeringen slog då fast att byggstarten av vägsträckan ska ske 2006-2007. I och med den bristande framförhållning som regeringen har i den infrastrukturella planeringen kom en brandkårsutryckning i samband med utbyggnaden av riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan. Det innebar att 13 vägprojekt lyftes ur planen eller sköts på framtiden. Men regeringen valde då att inte ta bort eller senarelägga utbyggnaden av E 18 mellan Sagån och Enköping. Jag tycker att den signalen var tydlig. Det borde vara en lika klar och tydlig signal till Vägverket som det är till dem som dagligen trafikerar vägsträckan. Jag tycker också att det borde vara en tydlig signal till statsrådet i hennes ställningstagande och agerande i dag. Det förvånar mig därför att jag inte kan få ett klarare besked. Viljeinriktningen tycker jag trots allt är tydligt lagd från regeringens sida. Som det nu är tonar det fram en osäkerhet vad som egentligen gäller. Ni inser uppenbarligen behovet i regeringen men tvekar trots det. Det är ändå som jag ser det ni som ger signalen till Vägverket. Eller är det ett budgettekniskt rävspel mellan regeringen och Vägverket som nu sker och att det är därför som den här otydligheten kommer upp på bordet? Jag tycker, Ulrica Messing, att det bara vore att slå näven i bordet och säga att det här ska genomföras, punkt slut. Jag skulle vilja utvidga frågan, eftersom jag ser ett problem med det som sker i dag i landet inom planering vad gäller infrastrukturen. Vi vet att många kommuner har tröttnat på Vägverkets dragande i långbänk med olika vägprojekt. Det innebär att många kommuner går in och erbjuder Vägverket att låna pengar för att genomföra projekten. Man inser från kommunerna att för att stimulera tillväxten i kommunen måste det snarast möjligt genomföras. Det innebär att Vägverket har en hel del pengar som man ska betala tillbaka till kommuner. När då sådana brandkårsutryckningar som i samband med Trollhättepaketet sker förskjuter det givetvis hela planeringen, vilket innebär att ingen till slut har kontroll över hur framtiden ska se ut. Jag skulle vilja ha en kommentar även över den situationen, för jag tror att också det påverkar den här delen. Just den sträcka som vi nu pratar om har ju faktiskt regeringen två gånger haft uppe på sitt bord och mycket tydligt i svåra situationer gjort en speciell prioritering av. Jag tycker att det är häpnadsväckande dels att Vägverket går fram med en förskjutning efter att man har fått de klara signalerna, dels att vi inte kan få ett klart och tydligt svar från statsrådet här i dag.
Ulrica Messing (S)
Anf. 30 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jörgen Johansson har faktiskt rätt. Man får ställa sig frågan: Vem är det som bestämmer? Det är ingen tvekan om det. Det är jag, höll jag på att säga, men det är självklart regeringen i sin helhet som bestämmer. Jag vill vara tydlig och säga att jag inte kommer att föreslå resten av regeringen att vi backar från de beslut till planer som regeringen en gång har tagit, utan de ligger fast. Jag är medveten om att det här har skapat väldigt mycket oro, inte bara lokalt när det gäller E 18 utan på många håll i vårt land. Vägsverksregionens underlag finns från olika delar av vårt land. Summan av förslagen till förändringar innebär att många ställer sig frågan: Kommer vårt vägprojekt inte att bli av 2006, 2008 eller 2009 som det är lovat utan först betydligt senare? Att man skapar den oron visar hur oerhört viktiga investeringarna i vägnätet är. Vägar är inte bara möjligheter för tillväxt och lokal eller regional utveckling, utan de hänger också väldigt tätt ihop med vår trafiksäkerhetsambition. Nu har vi gjort en tydlig prioritering att bygga bort de hundra farligaste vägarna, och det är viktigt. Vi är dock inte klara med det arbetet än. Förutom att detta är viktigt för att knyta ihop kommuner och öka möjligheterna till resande, och för företagens del att göra affärer, är det alltså även en trafiksäkerhetsåtgärd. Också det är ett prioriterat område för mig. Det är alltså ingen tvekan om att det kommer att vara regeringen som bestämmer. Vi har tidigare varit oerhört tydliga och sagt att detta ligger fast, och det gör det fortfarande. Sedan är det en viktig fundering som Jörgen Johansson har när det gäller balansen mellan att å ena sidan acceptera förskottering och å andra sidan inte ha så mycket förskottering eller lån via Riksgälden att man under ett antal år kanske bara får amortera och återbetala och inte kan bygga något nytt. Därför har regeringen också satt ett tak för hur stor del av ramen varje år som får vara förskottering. Jag vet att det i en del kommuner finns lite irritation kring detta. Man menar att man gärna skulle vilja bygga lite snabbare. Jag har naturligtvis respekt för det. Ur ett nationellt perspektiv är det dock varken önskvärt eller rimligt att Vägverket bara har förskottering eller lån i Riksgälden på sina ramar. Vi måste också kunna bygga och betala utifrån de beslut som regering och riksdag har tagit. Därför är den här principiella balansen värd att hela tiden fundera över - och då också hålla nere förskotteringarna en del. Debatten kommer alltså säkert att fortsätta, men regeringens beslut om de projekt som ska byggas under de kommande åren ligger fortfarande kvar.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 31 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det är positivt att vi är överens. Jag tror till och med att jag kan säga att du till regeringen kan ta med dig att du har ett stöd från oppositionen när du framför att det här behovet finns. Vi stöttar det. Jag vill understryka detta ytterligare, för jag förmodar att statsrådet får samma lobbyingbrev från handelskammaren som vi från oppositionen får vad gäller betydelsen av utbyggnaden av infrastrukturen i Mälardalen. Det gäller inte bara E 18 utan även E 20. Man betonar att ska vi klara ett vettigt näringsliv, men också den integrerade arbetsmarknad som vi i dag har i Mälardalen, så måste vi ha bra kommunikationer. I dag knakar det såväl på vägsidan som på järnvägssidan. Det fungerar inte bra i dag. Här måste det bli en förbättring. En utbyggnad av den här vägsträckan skulle helt klart vara en sådan förbättring och även vara i linje med de krav som näringslivet i bland annat Västmanland ställer. Med detta tackar jag, herr talman!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.