Uppdrag till Brå om brottsmisstänktas bakgrund
Interpellation 2023/24:346 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-16
- Överlämnad
- 2024-01-16
- Anmäld
- 2024-01-17
- Svarsdatum
- 2024-01-30
- Besvarad
- 2024-01-30
- Sista svarsdatum
- 2024-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I Sverige saknas tillförlitlig statistik över brottsdömdas bakgrund. År 2021 släppte Brå sin senaste rapport om misstänktas bakgrund, men begreppen utländsk bakgrund och utrikes född blir enligt mig alltför bred då personer med bakgrund i länder där väldigt få väljer att begå kriminella handlingar buntas ihop med personer med bakgrund i länder där kriminalitet är desto vanligare.
I Nederländerna förs mer noggrann statistik på nationsnivå. Där kan man genom deras statistik se att i Nederländerna är personer med bakgrund i länder som Angola, Somalia och Sierra Leone oftast förekommande i brottsstatistiken, en detaljnivå som vi saknar i Sverige.
En mer utförlig statistik hade gett oss en större förståelse av vilka grupper i samhället som oftast väljer en kriminell livsstil, vilket hade inneburit att vi hade kunnat komma med konkreta åtgärder för att motverka brottslighet i ett tidigare skede än i dag.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Har ministern och regeringen för avsikt att ge Brå i uppdrag att ta fram statistik över brottsmisstänktas nationella bakgrund?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:346
Webb-tv: Uppdrag till Brå om brottsmisstänktas bakgrund
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:62
- Protokoll 2023/24:62 Tisdagen den 30 januariProtokoll 2023/24:62 Svar på interpellation 2023/24:346 om uppdrag till Brå om brottsmisstänktas bakgrund
Protokoll från debatten
Anf. 138 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ge Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att ta fram statistik över brottsmisstänktas nationella bakgrund.
År 2021 publicerade Brå resultatet av den senaste studien om misstänkta för brott bland personer med utrikes respektive inrikes bakgrund, som omfattade personer som misstänkts för brott under perioden 2007-2018. Studiens övergripande syfte var att ge en uppdaterad bild av hur den registrerade brottsligheten fördelar sig mellan personer med inrikes respektive utrikes bakgrund.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Liksom Brås motsvarande tidigare studier från 1996 och 2005 visar rapporten att personer med utrikes bakgrund har en överrisk att misstänkas för brott jämfört med inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. När hänsyn tas till skillnader gällande ålder, kön, disponibel inkomst, utbildning och kommuntyp minskar överriskerna, men de försvinner inte. Rapporten visar även att den stora majoriteten av individer, oavsett bakgrund, inte har misstänkts för brott.
Rapporten innehåller även uppgifter om andel och antal misstänkta uppdelat på födelseregioner och på de födelseländer från vilka det fanns minst 10 000 personer folkbokförda i Sverige. Det finns i rapporten således uppgifter om hur stort antal och andel av de utrikesfödda från till exempel Irak, Syrien, Afghanistan och Somalia som misstänkts för brott.
Tillgången till behovsanpassad och relevant kunskap och statistik är central för att rättsväsendet och brottsförebyggande aktörer ska kunna bedriva en effektiv verksamhet. En av Brås grundläggande uppgifter är att ansvara för och utveckla den officiella kriminalstatistiken. En angelägen fråga för regeringen är hur myndigheten arbetar med statistikutveckling för att tillhandahålla kunskap som är relevant och aktuell. Det finns kontinuerliga behov såväl av att förvalta och utveckla befintlig statistik som av att ta fram ny statistik. Framtagande av ny statistik kräver dock noggranna analyser kring en rad olika faktorer, såsom användbarhet och resursåtgång. Samtidigt är brottsmisstänktas bakgrund ett av de områden där uppföljande studier kan behöva göras med jämna mellanrum. Det pågår en dialog med myndigheten om detta, och regeringen avser att återkomma om hur frågan ska hanteras framåt.
Anf. 139 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Fru talman! I Sverige saknas utförlig statistik över brottsmisstänktas bakgrund. År 2021 släppte Brå sin senaste rapport om misstänktas bakgrund. Men begreppen "utländsk bakgrund" och "utrikesfödd" blir enligt mig alldeles för breda, då personer med bakgrund i länder där väldigt få väljer att begå kriminella handlingar buntas ihop med personer med bakgrund i länder där kriminalitet är desto vanligare.
Rapporten som släpptes 2021 bryter ned siffrorna på regionnivå, men inte mer än så, vilket gör att en mer noggrann bedömning får baseras på gissningar om de brottsmisstänktas bakgrund. Rapporten är inte på något sätt dålig, utan det var verkligen på tiden att Brå åter tittade på denna fråga. Men den hade helt enkelt kunnat vara mer utförlig.
Låt mig lyfta fram några siffror från rapporten. Den visar att mellan 2015 och 2018 var personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar den grupp som var minst förekommande i brottsstatistiken, med 3,2 procent. På ungefär samma nivå låg siffrorna för dem som hade sin bakgrund i Östasien, Norden, Västeuropa, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien.
Det som däremot sticker ut i statistiken är siffrorna för dem med bakgrund i Afrika. Man kan notera att den delen av rapporten bara visar en fyraårsperiod, mellan 2015 och 2018. Under denna period var nästan 20 procent, alltså en femtedel, av alla med föräldrar födda i Afrika misstänkta för brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Personer med bakgrund i just Afrika delas in i tre regioner, det vill säga norra, östra och övriga Afrika. Det handlar om en kontinent med 54 länder. Detta försvårar förståelsen av siffrorna, även om vi kan konstatera att invandring därifrån leder till kriminalitet i Sverige. Nästan var femte person med föräldrar därifrån var misstänkt för brott.
I Nederländerna förs mer noggrann statistik på nationsnivå. De kollar även på länder från vilka det finns färre än 10 000 personer i landet. Där kan man se att personer med bakgrund i länder som Angola, Somalia och Sierra Leone är oftast förekommande i brottsstatistiken. Det är en detaljnivå som vi alltså saknar i Sverige.
En mer utförlig statistik hade gett oss en större förståelse av vilka grupper i samhället som oftast väljer en kriminell livsstil, vilket hade inneburit att vi hade kunnat komma med mer konkreta åtgärder för att motverka brottslighet i ett tidigare skede än i dag. Min uppfattning är att ju mer kunskapsinhämtning vi gör och ju tydligare den är, desto bättre möjligheter har vi att genomföra både preventiva och reaktiva åtgärder för att skapa ett tryggare Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern varför han inte vill se en mer detaljerad kunskapsinhämtning i denna fråga.
Anf. 140 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag kan svara på den frågan väldigt rakt. Det stämmer nämligen inte att jag inte vill se statistik på en mer detaljerad nivå. Men vad frågan gällde var om jag vill ge ett uppdrag till Brå att göra detta här och nu.
Min viktiga poäng är att det har mycket stor betydelse med kvalificerade underlag vad gäller statistik, inte minst på det här området. Jag vill ta fasta på att Brå gjorde en sådan rapport nyligen. Min utgångspunkt är också att den här statistiken ska uppdateras med jämna mellanrum. Vi för också en dialog med Brå om hur det ska göras på ett lämpligt, resurseffektivt och användarvänligt sätt.
Jag vill alltså med bestämdhet rätta frågan, för den stämmer inte överens med min hållning. Jag vill gärna se mer statistik och gärna mer utförlig statistik.
Sedan kanske vi ändå läser den aktuella rapporten lite olika. Jag uppfattar också att det görs en uppdelning på födelseregioner men också på födelseländer i de fall det fanns minst 10 000 personer som var folkbokförda i Sverige. Då kommer man ned med en viss detaljgrad även på ländernivå.
Utöver de regionala indelningarna kan man i rapporten utläsa att andelen misstänkta för brott är störst bland grupperna födda i Iran, Colombia, Libanon, Syrien och Irak, där det är mellan cirka 10 och 12 procent, och bland födda i Eritrea, Somalia och Afghanistan, där det är mellan 13 och 16 procent. Lägst andel finns bland personer som är födda i Tyskland, ungefär 2,9 procent, Finland, 3,1 procent, och Kina, 3,1 procent.
Jag tycker att det är utmärkt att vi har ett sådant underlag. Det är viktigt av en rad olika skäl. Jag tror att det är viktigt för att vi på ett riktigt sätt ska kunna analysera kriminaliteten, hur den ser ut i vårt samhälle, och kriminalitetens orsaker och i nästa led också för att vi ska kunna väga av åtgärder av olika slag så att de blir effektiva och träffsäkra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag välkomnar möjligheten att diskutera dessa frågor i kväll. Jag ser också fram emot att tillsammans med Brå komma fram till vad som är ett lämpligt sätt att fortsätta med den viktiga uppgiften att kartlägga brottsligheten ur den här synvinkeln. I grund och botten kan det ske på olika sätt, antingen genom att Brå själva ger förslag på hur detta ska göras och tar sig an uppgifter eller möjligen genom regeringsuppdrag. Vi har en mycket konstruktiv dialog i den frågan.
Anf. 141 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Fru talman! Jag tackar så mycket för förtydligandet från Gunnar Strömmer. Jag uppskattar verkligen det svaret. Det känns som att vi är på samma linje i den frågan. Det kanske var min fråga i interpellationen som var lite otydlig, men det var skönt att få detta svar från dig.
Jag har förmodligen sagt detta tidigare i kammaren: Det är länders, städers och rent av stadsdelars befolkningar som gör områden till vad de är. Och i takt med att befolkningssammansättningen i Sverige förändras, vilket har hänt, förändras också våra samhällen i grunden. Att vissa städer eller stadsdelar har större kriminalitet än andra menar jag beror på att Sverige under en lång tid har bedrivit en misslyckad invandringspolitik. Sverigedemokraterna har påpekat detta under en lång tid, och Brås rapport från 2021 gör det hela väldigt tydligt. Därför var det på tiden att de faktiskt tog tag i detta och gjorde ytterligare en rapport i frågan.
Vi kan titta på andra länder i väst vars befolkning inte begår brott i högre utsträckning i Sverige än vad svenskar gör i Sverige. I deras statistik ser vi liknande siffror som i Sveriges. Personer från exempelvis Östasien, Norden och Västeuropa är sällan förekommande i brottsstatistiken medan personer från andra delar av världen är desto oftare förekommande.
Jag vill inte låta generaliserande. Jag konstaterar bara fakta som är hämtad från Brås rapport och rapporter från andra delar av världen. Om några tycker att fakta är provocerande eller generaliserande får det stå för dem.
En del av arbetet för att få ned brottsligheten är det brottsförebyggande arbetet, och just kunskapsinhämtning när det gäller vilka grupper som i olika stor utsträckning begår brott är en viktig del av det arbetet. Det är inte bara viktigt för kommuner som kanske jobbar närmast dem som är nära att välja en kriminell livsstil, utan det är också viktigt när Sverige på ett nationellt plan utformar sin invandringspolitik.
Hade vi haft denna statistik tillgänglig tidigare än 2021 hade kanske fler insett det som Brås rapport är tydlig med: att den invandringspolitik som Sverige har fört under en lång tid inte har varit bra för Sverige ur ett kriminalpolitiskt perspektiv. Och det är resterna från den tiden som Sverigedemokraterna och den nya regeringen nu städar upp med en skärpt invandringspolitik, skärpta straff och hårdare krav på dem som har kommit till Sverige.
Begreppen utländsk bakgrund och utrikesfödd är enligt mig väldigt breda definitioner för att förstå invandringens karaktär. I Brå kollar man mer på regionnivå.
Medger justitieministern att invandring från vissa länder leder till högre kriminalitet än invandring från andra länder, vilket Brås rapport också visar?
Anf. 142 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ja, det är väl inte så mycket att medge. Det är bara att läsa innantill, så att säga, vad statistiken säger. Den visar alldeles tydligt att graden av kriminalitet, om man nu mäter detta utifrån misstanke om brott, i väldigt hög grad skiljer sig både mellan olika regioner i världen och mellan olika invandringsländer - i Sverige. Jag uppfattar detta som ganska odramatiska uppgifter som jag också tror speglar mönster i andra länder väl.
Nu är just Brås 2021-rapport en statistisk rapport. Den analyserar i grund och botten inte de bakomliggande faktorerna. Vill man veta mer om dem får man vända sig till annan forskning. Om man verkligen vill använda den här typen av underlag på ett produktivt och målrationellt sätt i politiken måste man nog vara öppen för att en rad olika faktorer kan samspela på ett relativt komplext sätt.
Det är klart att det handlar om föräldrars erfarenheter från ursprungslandet, vad du själv har för erfarenheter från ursprungslandet och för den delen vad du har för erfarenheter i det nya hemlandet. Det handlar om socioekonomiska faktorer och psykisk hälsa. Det finns definitivt faktorer som har med normer och värderingar att göra - maskulinitetsnormer och hedersnormer. Det handlar om utbildningsgrad, tillgång till arbetsmarknad och graden av exponering i förhållande till kriminella miljöer. Det finns en rad olika faktorer som kan påverka detta.
Vad jag tycker är oerhört viktigt är att vi är helt frimodiga i vårt sätt att ta reda på kunskap, analysera kunskap och debattera den kunskap som ligger på bordet och att vi sedan efter bästa förmåga försöker använda det underlaget för att fatta kloka och välavvägda beslut.
Det gäller de beslut som vi fattar inom ramen för kriminalpolitiken men också i högsta grad de beslut som vi fattar när det gäller socialpolitik, integrationspolitik eller ekonomisk politik. Det gäller också andra politiska beslut som påverkar de faktorer som ligger bakom kriminaliteten.
Jag tycker att det är välgörande med det arbete som genomförs vid Brå på en rad olika områden. Jag kan rekommendera alla, både ledamöter i Sveriges riksdag och medborgare, att ta del av de forskningsunderlag som tas fram av Brå. Om jag ska peka på något annat aktuellt och väldigt formativt för vår förståelse av den pågående kriminaliteten så är det den studie som presenterades i höstas rörande barn och unga som dras in i väldigt grov kriminalitet. Det som framkommer av den rapporten tror jag i högsta grad kommer att få stora konsekvenser för hur vi utformar insatser riktade just mot barn och unga som dras in i riktigt grov kriminalitet. Det är alltså ännu ett exempel på ett utmärkt forskningsunderlag från Brå. Jag är övertygad om att vi kommer att få se mer av den varan också på det område som vi diskuterar här i afton.
Anf. 143 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Fru talman! Klockan är mycket. Jag är nöjd med ministerns svar. Jag tycker att det har varit konstruktivt. Jag har fått svar på de frågor som jag ställt. Jag ser fram emot kommande rapporter från Brå som följer upp detta. Det känns skönt att höra att ministern, precis som jag, efterfrågar en statistik som är så detaljerad som möjligt.
Anf. 144 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Klockan är trots allt bara 22. Jag känner mig väldigt fräsch och pigg. Jag kan hålla på länge om stämningen och medborgarna kräver det.
Men vi får väl ändå avsluta salomoniskt och unisont och säga att de frågor som vi har diskuterat i kväll är utomordentligt viktiga. Vi ska som sagt ha ett öppet sinne för all kunskap vi kan få fram om brottslighetens orsaker och om de mönster som finns i vårt samhälle som påverkar detta för att vi med gemensamma krafter ska kunna forma konkreta politiska åtgärder som kan vända samhällsutvecklingen och värna enskilda medborgares trygghet och säkerhet men också Sverige som ett fritt och öppet samhälle.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.