Unesco-resolution om Tempelberget och Klagomuren
Interpellation 2015/16:593 av Sofia Damm (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-25
- Överlämnad
- 2016-04-26
- Anmäld
- 2016-04-27
- Svarsdatum
- 2016-05-17
- Sista svarsdatum
- 2016-05-17
- Besvarad
- 2016-05-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Unesco, som har till uppgift att stödja kulturell och religiös mångfald, antog nyligen en resolution som initierades av en rad arabländer, däribland Egypten, Marocko, Algeriet, Libanon, Oman, Qatar och Sudan. Resolutionen stipulerar att Israel inte har rätt till Tempelberget och Klagomuren. I stället omnämner resolutionen endast platserna som al-Aqsa moskén eller al-Haram al-Sharif och området runt västra muren, Kotel, som Buraq-Plaza.
Båda dessa platser är av central betydelse inom judendomen, kristendomen och islam. I resolutionen benämns i stort sett bara den roll de spelar inom islam. Detta är således inte endast en konflikt om vad platserna ska kallas, det är en mycket farlig signal i en redan svår konflikt. Både judarnas och de kristnas band till platsen inte bara förminskas utan osynliggörs av resolutionen.
Det är dock inte endast osynliggörandet av judarnas och de kristnas band till områdena som är allvarligt, man kan också ställa sig frågande till det sällskap Sverige sällade sig till i och med omröstningen. Under omröstningen röstade 33 länder för, varav Sverige var ett av dem. Detta gör att vi ingår i samma sällskap som bland annat Ryssland, Kina, Vietnam och Nigeria. De länder som röstade emot var Estland, Tyskland, Litauen, Nederländerna, Storbritannien och USA.
Mina frågor till utrikesminister Margot Wallström blir således:
- Är det rimligt att Sverige röstar för en resolution som både förminskar och osynliggör judars och kristnas band till de omnämnda platserna?
- Varför ställer sig regeringen bakom en resolution som inte bara skickar ett farligt signalvärde, utan är direkt felaktig och som polariserar situationen i Mellanöstern ytterligare?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:593
Webb-tv: Unesco-resolution om Tempelberget och Klagomuren
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 maj 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:106
- Protokoll 2015/16:106 Tisdagen den 17 majProtokoll 2015/16:106 Svar på interpellation 2015/16:593 om Unesco-resolution om tempelberget och klagomuren
Protokoll från debatten
Anf. 41 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Sofia Damm har frågat mig huruvida det är rimligt att Sverige röstar för en resolution som både förminskar och osynliggör judars och kristnas band till Haram-al-Sharif, eller tempelberget, och klagomuren samt varför regeringen ställer sig bakom en resolution som inte bara skickar ett farligt signalvärde utan är direkt felaktig och som polariserar situationen i Mellanöstern ytterligare.
Den 12 april röstade Sverige tillsammans med Frankrike, Spanien och Slovenien samt 29 andra stater för en resolution i Unescos styrelse om kultur- och världsarvsfrågor av religiöst, politiskt och kulturhistoriskt värde för alla inblandade. Resolutionen handlade även om Gazas återuppbyggnad och utveckling.
Kretsen som röstade för utgjorde en överväldigande majoritet av medlemsstaterna i Unescos styrelse. En minoritet, sex stater, röstade nej. EU:s medlemsstater, representerade i styrelsen, röstade på tre olika sätt: fyra för, två avståenden och fem emot.
Sverige verkade i förhandlingarna för en EU-gemensam linje. EU förhandlade med Palestina för att få igenom sina ändringsförslag. Vissa av dessa togs ombord, andra inte.
När det stod klart att EU-rösten skulle splittras gjorde Sverige en samlad bedömning att vi, trots att EU inte fått gehör för alla synpunkter, ändå kunde rösta för tillsammans med tre andra EU-medlemsstater. Sverige har, beroende på resolutionens utformning, även vid tidigare tillfälle röstat för.
EU, inklusive Sverige, använder både begreppen Haram al-Sharif/tempelberget om området där al-Aqsa-moskén ligger för att markera alla abrahamitiska religioners, alltså judendomens, kristendomens och islams, historiska, kulturella och religiösa band till området och till Jerusalem. Regeringen betonar vikten av alla religioners tillträde till de heliga platserna. FN:s säkerhetsråd har i sitt uttalande den 17 september endast använt den arabiska termen Haram al-Sharif, varför det också kan anses vara vedertaget språkbruk inom FN. Jag vill understryka att det således inte finns något i texten som syftar till att frånta platsen sin religiösa betydelse för judendomen.
När det gäller Gaza är den humanitära situationen allvarlig. Gazas isolering behöver brytas och återuppbyggnaden påskyndas. Det är centralt att alla parter, både Palestina och Israel, samarbetar med Unesco och underlättar vårt globala gemensamma ansvar för kulturarvet.
Anf. 42 Sofia Damm (KD)
Fru talman! Jag vill inleda med att tacka utrikesministern för svaret. Jag vill också inleda med att slå fast att Unesco har en viktig roll i FN-samarbetet. Unesco har bland annat i uppgift att stödja kulturell och religiös mångfald. I en värld där Islamiska staten bombar ovärderliga kulturskatter sönder och samman och där vi i vårt eget samhälle inte klarar av att föra en sansad debatt om religiositet är detta viktiga frågor.
Resolutionen som föranlett min interpellation är dock så långt ifrån ett stöd till den religiösa mångfalden som man kan komma. Resolution 199 EX/19 initierades av Egypten, Marocko, Algeriet, Libanon, Oman, Qatar och Sudan och rör Jerusalems heliga platser och återuppbyggnad och utveckling av Gaza.
Det som är anmärkningsvärt i resolutionen är att bara de muslimska benämningarna på tempelberget och västra muren används. Men dessa båda platser är av central betydelse inte enbart inom islam utan även inom judendomen och kristendomen.
Tempelplatsen nämns inte utan beskrivs som al-Aqsa-moskén, Haram-al-Sharif. Området runt västra muren, Kotel, benämns nästan uteslutande som al-Buraq Plaza. Detta, Margot Wallström, är inte att bidra till religiös mångfald. Detta är snarare att elda på en redan så infekterad konflikt.
För bara ett par veckor sedan samlades tiotusentals judar framför tempelberget i Jerusalem för att motta Birkat Kohanim, Herrens välsignelse, som en del av firandet av den judiska påsken. Det är en mångtusenårig tradition som sker vid den plats där de två judiska templen stod under tusen år. Ändå har just detta område blivit den senaste konfliktytan i fördömandet av staten Israel. Medvetet osynliggörs Israels band till tempelberget och västra muren.
Hur Sveriges regering i "en samlad bedömning", med utrikesministerns ord, kunde välja att kompromissa med denna rätt är inte bara obegripligt. Jag tycker faktiskt att det är ganska skamligt.
Fru talman! Jag tycker att utrikesministern är mig svaret skyldig. Är det rimligt att Sverige röstar för en resolution som är direkt felaktig och som polariserar situationen i Mellanöstern ytterligare? Hur tänker Sverige agera framöver? Kommer en ökad vaksamhet att finnas när den här typen av känsliga frågor behandlas, eller ser inte regeringen att man på något sätt har haft brister i hanteringen av denna fråga?
Anf. 43 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Jag tror att jag ska tillfället i akt och till alla dem som lyssnar säga några ord om Unesco och också om den aktuella resolutionen.
Unesco är en medlemsstatsstyrd FN-organisation med 195 medlemmar. Det är i huvudsak en normativ organisation som syftar till samförstånd och fredsbyggande inom områdena utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation.
Unesco har en styrelse som består av 58 medlemsländer representerande de olika geografiska områdena i världen. Det högsta beslutande organet är generalkonferensen som hålls vartannat år.
Sverige sitter nu i styrelsen från 2013 till 2017, och Unesco verkar, precis som vi hört, för kulturell mångfald, bevarande av kultur- och världsarv och så vidare.
Vad gäller frågan om status quo vid Haram-al-Sharif, eller tempelberget, handlade det ursprungligen om en överenskommelse om fördelning av ansvar för de heliga platserna. Första gången omnämndes detta i ett dekret utfärdat 1852 av den osmanska sultanen Abdülmecid. Vanligen avses dock det förhållande som rådde mellan 1967 och 2000.
EU anser att varje förändring av status quo gällande Haram-al-Sharif, eller tempelberget, från 1967 skulle få djupgående, destabiliserande effekter. Det är välkommet att såväl Palestina och Jordanien som Israel från officiellt håll betonar att status quo ska upprätthållas.
Vad gäller den aktuella resolutionen ska det understrykas att frågorna i dagordningspunkterna som rör Palestina har funnits på Unescos dagordning i många år. Palestina, en medlemsstat i Unesco, har rätt att som sådan ta upp frågor i Unesco. Konflikten mellan Israel och Palestina kommer förstås inte att lösas i Unescos styrelse, men de här kulturarvsfrågorna måste ju följas noggrant av Sverige som styrelsemedlem.
Den här resolutionen handlar konkret om tillträde och förvaltning av världsarv av högt religiöst, politiskt och kulturhistoriskt värde, däribland gamla staden i Jerusalem inklusive rampen som leder upp till Mugrabiporten och patriarkernas gravar i Hebron och Betlehem. Den handlar också om tillgång till utbildning, kultur, medier och kommunikation i Gaza.
Bakgrunden till resolutionen är att Unescos generalförsamling år 2003 beslutade om en handlingsplan för att rädda kulturarvet i gamla staden i Jerusalem inklusive att ta fram en databas om bevarandefrågor. År 2010 beslutade Unescos världsarvskommitté att sända en reaktiveringsmission till Jerusalem. Missionen sköts många gånger upp på grund av politiska motsättningar. År 2013 kom Israel och Palestina överens om att en expertmission skulle genomföras. Skulle en sådan då släppas in skulle det vara lättare att få reda på fakta, spänningar skulle sannolikt minska och status quo lättare upprätthållas.
Jag har beskrivit hur omröstningen såg ut. I styrelsen var vi i sällskap med andra stora EU-länder, och det blev en mycket splittrad röstbild. När det gäller beteckningen använder EU och Sverige båda beteckningarna. FN har, precis som jag nämnde i mitt första svar, använt Haram-al-Sharif som beteckning. Det anses också vedertaget och kan användas, men vi tycker att man kan använda båda beteckningarna.
Vi måste naturligtvis göra allt vi kan för att se till att alla olika religioner får tillgång till de här historiska och kulturella platserna och att de också används på rätt sätt.
Anf. 44 Sofia Damm (KD)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för klargörandena rörande Unesco. Det är ett viktigt organ, tvivla inte på det. Jag har också läst hela resolutionen och sett vad den innehåller.
Detta är så mycket mer än en dispyt om vad platserna ska kallas. Jag anser att det är en farlig signal i en svår konflikt. I förhandlingar och kompromisser handlar det verkligen om att ge och ta. Men här tycker jag nog att Sveriges regering har kompromissat bort både judarnas och de kristnas band till platsen. Det är vad jag finner så allvarligt. Varningsklockorna borde ha ringt i förhandlingarna om resolutionen. Jag har lite svårt att förstå varför man håller fast vid den här linjen.
Ett land som insett att det spelar roll hur man röstar i den här typen av frågor är just Frankrike, som utrikesministern också räknade upp bland dem som röstat ja. Det stämmer att de har röstat ja. Men till skillnad från Sverige har Frankrikes premiärminister i efterhand tydliggjort att det var olyckligt och rent ut sagt klumpigt att stödja den här typen av resolutionstext.
I svaret på min interpellation och likaså i förra anförandet betonar utrikesministern att Sverige använder både begreppen Haram al-Sharif eller tempelberget och området där al-Aqsa-moskén ligger för att markera alla religioners - judendoms, kristendoms och islams - historiska, kulturella och religiösa band till området och Jerusalem. Jag skulle vilja fråga: I vilka sammanhang menar utrikesministern att Sverige gör detta?
Regeringen är ansvarig inför riksdagen. Men tittar man i riksdagens protokoll visar det på det motsatta som utrikesministern säger. Om formuleringen är så viktig, varför har den inte använts i denna kammare?
Anf. 45 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Det är viktigt att titta på. Jag vet inte när vi diskuterade det senast. Det är möjligt att man får gå tillbaka så långt som till den förra regeringen. Där bör vi vara konsekventa, men man kan använda båda. Återigen måste vi vara väldigt nogsamma med att försöka att göra sådant som bidrar till förståelse och till att parterna kommer samman.
Här var det en väldigt splittrad röst, och kanske heller inte alltid skickligt hanterat av dem som var ansvariga för resolutionen. Det tror jag att de har medgivit i efterhand. Tyvärr lyckades vi inte få en gemensam EU-linje. Det kunde definitivt ha skötts bättre. Det tror jag att alla kan konstatera.
Nu måste vi försöka att göra allt vi kan för att komma tillbaka till en situation där man lugnar ned och deesklarerar det våld som har uppstått och de problem som vi har i Mellanöstern. Det är bra om vi också kan använda Unescos styrelse till att göra det.
Anf. 46 Sofia Damm (KD)
Fru talman! Min poäng är att Sverige i FN-sammanhang alldeles för lättvindigt tycks ty sig till dem som har det tydliga motivet att ta varje tillfälle i akt att kritisera Israel. Om inte motivet till resolutionen när den lades fram var uppenbart borde intentionen framgå när resolutionstexten beskriver judiska platser som exempelvis falska judiska gravar och så vidare.
Det är viktigt och bra och jag uppskattar att regeringen i svaret betonar vikten av alla religioners tillträde till de heliga platserna. Jag vill tro att det är genuint. Men alla kollegor i FN-samarbetet har inte den grundinställningen. Därför måste man kunna förvänta sig att Sveriges regering är vaksam och vågar stå upp för detta. En sådan viktig skrivning måste in om man ska kunna stödja resolutionen. Man ska absolut få lov att kritisera Israel. Men proportionerna i skuldbeläggandet är skeva inom FN-samarbetet. Det tror jag att också utrikesministern kan tillstå. Direkt felaktiga påståenden vill jag att Sveriges regering aldrig ska bidra till.
Jag vill återgå till det utrikesministern sa om att Sverige har gjort gemensam sak med andra EU-länder, och hon framhåller att Sverige försökte få till en gemensam EU-linje. Det känns inte riktigt ärligt att gömma sig bakom andra EU-länders agerande. Särskilt magstarkt tycker jag att det är för en regering som i andra sammanhang tycker att det är centralt att betona att man är en oberoende röst.
Frankrike har ändrat sitt ställningstagande, och sju andra EU-länder har redan vid voteringen insett att det var oklokt att rösta som Sverige. Tyskland, England och USA röstade emot. Det är ett sällskap som vi inte ska skämmas över att tillhöra. Jag uppskattar att utrikesministern säger att det inte var skickligt hanterat. Jag hoppas att vi kommer att se en skickligare hantering framöver. Tack för debatten!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.