Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Turkiet och det politiska Köpenhamnskriteriet

Interpellation 2010/11:71 av Johnson, Jacob (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-11-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2010-11-22
Svar fördröjt anmält
2010-11-23
Sista svarsdatum
2010-12-03
Besvarad
2010-12-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 november

Interpellation

2010/11:71 Turkiet och det politiska Köpenhamnskriteriet

av Jacob Johnson (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Ansökarländer till EU måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna. De består av politiska, ekonomiska och administrativa kriterier.

Det politiska kriteriet innebär att landet ska ha effektiva och fungerande myndigheter. Det måste finnas både lagstiftning och ett praktiskt fungerande skydd av yttrandefriheten, föreningsfriheten och en oberoende press. Landet måste ansluta sig till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna, protokollet för medborgarnas möjligheter att ta ett fall till Europadomstolen och Europarådets ramkonvention för skyddet av nationella minoriteter. Detta kriterium måste vara uppfyllt för att kandidatländer ska få börja förhandla om medlemskap i EU.

EU-kommissionen har nyligen rapporterat om hur den ser på utvidgningsprocessen och läget för de olika ansökarländerna. Enligt denna rapport ”fortsätter Turkiet att tillräckligt uppfylla det politiska kriteriet”. Men samtidigt skriver kommissionen att ”den demokratiska öppningen (om den kurdiska frågan) inte ännu lever upp till förväntningarna”, att författningsdomstolens stängning av Demokratiska samhällspartiet (DTP) underminerade den demokratiska öppningen, att ”högre medlemmar av de militära styrkorna har fortsatt att göra uttalanden utanför deras befogenheter, speciellt i juridiska frågor”, att ”mänskliga rättighetsinstitutioner måste utvecklas så att de helt är i linje med FN:s principer”, att ”turkisk lag inte tillräckligt garanterar yttrandefriheten”, att ”respekten för och skyddet av minoriteter och kulturella rättigheter fortsatt är restriktiv”, att ”antiterrorlagstiftningen behöver revideras” med mera.

Med tanke på att det politiska kriteriet ska vara uppfyllt innan förhandlingar påbörjas är dessa brister enligt EU-kommissionen ganska anmärkningsvärda. EU-kommissionens konstaterande som beskrivits här, alltså att Turkiet fortsätter att tillräckligt uppfylla det politiska kriteriet, är i sig en motsägelse. Antingen uppfyller man väl kriteriet eller så gör man det inte.

När det gäller den kurdiska frågan och respekten för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet finns mycket att tillägga. EU-kommissionen tar själv upp stängningen av DTP men nämner inte i sin sammanfattning de massrättegångar med tydliga politiska förtecken som nu pågår mot folkvalda politiker från DTP, människorättsföreträdare med flera eller personer som fängslats huvudsakligen strax efter kommunalvalet i mars 2009 då DTP hade stora framgångar i valen till borgmästare i den sydöstra kurdiska delen av landet.

Strax efter författningsdomstolens beslut att stänga DTP arresterades till exempel författaren, advokaten och ordföranden för människorättsorganisationen IHD i Diyarbakir Muharrem Erbey bland annat för att vid ett seminarium anordnat i riksdagens lokaler i september 2009 ha kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Turkiet. Han och övriga är fortfarande fängslade och de förvägras rätten att få försvara sig på kurdiska.

När det gäller antiterrorlagstiftningen som EU-kommissionen kritiserar har bland annat Amnesty lyft denna fråga. Amnesty beskriver i sin rapport All Children Have Rights. End unfair prosecutions of children under anti-terrorism legislation i juni 2010 att Turkiets antiterrorlagsartikel 1 definierar terrorism huvudsakligen efter dess syfte, inte dess taktik, liksom att ”varje handling” syftar att ”ändra Republikens karaktär som den specificeras i konstitutionen, dess politiska, legala, sociala, sekulära och ekonomiska system”. Det handlar alltså om en gummiparagraf som innebär att rättsväsendet kan klassificera i stort sett alla förslag som stör den officiella bilden av Turkiet som terrorism.

Mot bakgrund av ovanstående måste man fråga sig om Turkiet uppfyller det politiska kriteriet och jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:

1. Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att säkerställa att det politiska kriteriet är uppfyllt vad gäller Turkiets medlemsansökan till EU?

2. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att främja en fredlig lösning på den kurdiska frågan?

3. Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att representanter för människorättsorganisationer i Turkiet fritt ska kunna uttrycka sin uppfattning?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:71, Turkiet och det politiska Köpenhamnskriteriet

Interpellationsdebatt 2010/11:71

Webb-tv: Turkiet och det politiska Köpenhamnskriteriet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carl Bildt (M)
Anf. 27 Carl Bildt (M)
Herr talman! Jacob Johnson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att det politiska kriteriet är uppfyllt vad gäller Turkiets medlemsansökan till EU, vilka initiativ jag avser att ta för att främja en fredlig lösning på den kurdiska frågan samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att representanter för människorättsorganisationer i Turkiet fritt ska kunna uttrycka sin uppfattning. Europeiska kommissionen har till uppgift att på saklig grund utvärdera kandidatländer utifrån det politiska Köpenhamnskriteriets krav på demokratiska fri- och rättigheter, en fungerande rättsstat och ett öppet samhälle. När Europeiska rådet i december 2004 fattade beslut om att öppna förhandlingar med Turkiet skedde det på grundval av kommissionens rapport från oktober samma år. Där slår kommissionen fast att Turkiet, efter att ha drivit igenom ett antal viktiga reformer, inklusive avskaffandet av dödsstraffet, uppfyller det politiska kriteriet i erforderlig utsträckning för att förhandlingar ska kunna inledas. Den uppfattningen har återupprepats i varje årlig så kallad framstegsrapport. Alla medlemsstater inklusive Sverige har givit sitt stöd till denna grundläggande bedömning. Sverige arbetar aktivt tillsammans med Turkiet och med Europeiska kommissionen för att föra en dialog om hur EU:s krav och riktmärken på bästa sätt kan uppfyllas. Vi är övertygade om att medlemskapsförhandlingarna är det mest effektiva verktyg EU har för att uppmuntra till fortsatta reformer i Turkiet. I det sammanhanget beklagar jag att förhandlingarna till stor del är blockerade av frågor som ligger utanför förhandlingsramverket och därigenom försvagar incitamentet till reformer på turkisk sida. Förutom den politiska dialogen gör Sverige betydande satsningar i det bilaterala utvecklingssamarbetet - ca 87 miljoner kronor per år - för att anpassa bland annat den turkiska administrationen till EU-standard, bland annat genom samarbete med det civila samhället kring just de ämnen som frågeställaren tar upp. Den kurdiska frågan kan lösas bara på demokratisk väg. För att uppnå en hållbar framtid för Turkiets kurdiska befolkning krävs framsteg i åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna. Jag välkomnar att den turkiska regeringen visat en växande insikt om detta. Det bör ske inte minst genom att den så kallade demokratiska öppningen, där regeringen tagit initiala steg mot förbättringar av situationen för landets kurder, fullföljs. Detta budskap framförs av EU liksom av Sverige bilateralt i våra regelbundna kontakter med Turkiet. Stängningen av det kurdiska partiet DTP 2009 ledde till att Sverige som EU:s ordförande tog initiativ till ett uttalande som starkt beklagade det inträffade. Reglerna kring förbud av politiska partier är en av de frågor som måste behandlas inom ramen för en heltäckande konstitutionell reform. Det turkiska samhället har blivit märkbart mer tolerant gentemot kritiska röster under de senaste åren; det gäller även de mest känsliga frågorna, som militärens roll i samhället, armenisk-turkiska relationer och kurdernas situation. Yttrandefriheten brister dock i många stycken, och det utgör en av de allvarligaste kritiska punkterna i Europeiska kommissionens rapport. Begränsade framsteg på enskilda punkter, till exempel lyftandet av blockeringen av webbsidan Youtube nyligen och den betydligt mer restriktiva användningen av artikel 301 i strafflagen angående förolämpande av turkiskheten, behöver följas av en mer genomgripande attitydförändring. Det är därför välkommet att kommissionen i årets utvidgningsstrategi lägger ett särskilt fokus på yttrandefriheten och aviserar en konferens med kandidatländerna under våren 2011. Sverige har bland annat verkat för uppmaningar till Turkiet att intensifiera samarbetet med OSCE:s särskilda talesperson för mediefrihet. Jag vill i detta sammanhang också lyfta fram betydelsen av ett turkiskt medlemskap i Europeiska unionen. Att stänga dörren till Europeiska unionen för Turkiet skulle vara ett misstag av historiska mått.
Jacob Johnson (V)
Anf. 28 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Den här interpellationen om Turkiet och de politiska Köpenhamnskriterierna har jag ställt kanske främst mot bakgrund av kurdfrågan, som jag har följt den senaste tiden. Vid lokalvalet i mars 2009 var jag där som valövervakare. Det var ett val som ledde till framgångar för det prokurdiska partiet DTP, som i stort sett fördubblade sin representation vad gäller borgmästare i de kurdiska delarna av Turkiet. Men i stället för att bemöta den här utvecklingen som en del av Turkiets demokrati gjorde den turkiska staten massarresteringar i april 2009, alltså strax efter valet, av företrädare för framför allt DTP. Man kan kanske säga att den turkiska politiken karakteriseras av ett steg framåt och två steg bakåt. För efter det här bakåtsteget gjordes, som utrikesministern sade i sitt svar, den så kallade demokratiska öppningen, hösten 2009. Vi hade ett annat exempel som var lite positivt. Vi fick nämligen besök av en människorättsföreträdare i Sveriges riksdag från ett av våra människorättsnätverk. Han kunde tala här och även kritisera situationen i Turkiet vad gäller de här frågorna. Men senare på hösten, för nästan exakt ett år sedan, skedde stängningen av DTP och också arresteringen av människorättsföreträdaren Muharrem Erbey, som hade varit här i Sveriges riksdag. Då tog man ett allvarligt steg åt fel håll. Visserligen gjorde regeringen och EU uttalanden och kritiserade detta, men samtidigt eller i stort sett omedelbart därefter öppnade man nya kapitel i förhandlingarna med Turkiet vad gäller miljöfrågor med mera. Det var liksom business as usual trots att man hade gjort de här kraftfulla begränsningarna av demokratin i Turkiet. Vi har uppmärksammat Erbeys fall också från riksdagen, och det har uppmärksammats från Svenska PEN, eftersom Erbey också är medlem av Internationella PEN. Vi var närmare 60 riksdagsledamöter som vände oss till de turkiska myndigheterna och begärde hans frigivning i somras. Rättegångarna för de arresterade personerna - det påbörjades alltså i april 2009 - har kommit i gång under hösten 2010 men har skjutits upp och kommer att fortsätta i januari. Jag hoppas att den svenska regeringen följer detta noga och till exempel med sin närvaro genom ambassadpersonal kan följa de här rättegångarna. EU och Turkiet har ett långt förhållande, så att säga. Turkiet ansökte om medlemskap redan 1963 och erkändes som ansökarland 1999. Förhandlingarna öppnades 2004 då EU tyckte att det politiska kriteriet vad gällde demokrati och mänskliga rättigheter skulle vara uppfyllt. Utrikesministern sade i sitt svar att man ansett att Turkiet i erforderlig utsträckning uppfyllt det här. Men kommissionen rapporterar i sin senaste rapport att författningsdomstolens stängning av DTP underminerar den demokratiska öppningen, att turkisk lag inte tillräckligt garanterar yttrandefriheten, att MR-institutioner måste utvecklas i linje med FN-principer och att respekt för och skydd av minoriteter fortsatt är restriktiv. Ja, det är en lång rad allvarliga påpekanden. Sedan måste jag faktiskt omformulera min fråga: Anser utrikesministern att dessa avvikelser är förenliga med EU:s krav på demokrati, mänskliga rättigheter och en fungerande rättsstat?
Carl Bildt (M)
Anf. 29 Carl Bildt (M)
Herr talman! Frågeställningen tar framför allt sin utgångspunkt, från Jacob Johnsons sida, i det som har inträffat i de kurdiska områdena och förbudet mot partiet DTP. Jag har uttalat hur vi såg på detta. Jag vill bara säga att det är alldeles uppenbart att det i Turkiet pågår en kamp mellan dem som vill driva reformer och de som, försiktigt uttryckt, är mindre förtjusta över detta. De som, försiktigt uttryckt, är mindre förtjusta över detta utnyttjar ofta kvardröjande möjligheter inom ett äldre rättssystem för att driva igenom förändringar, typ förbudet av DTP. Vi ska ha klart för oss att det är krafter som också försökte förbjuda det regerande partiet, AKP, men misslyckades med detta. De företräder i grunden en annan syn. Det som har inträffat under framför allt senare år, kanske till och med under det senaste decenniet, är att dessa konservativa bakåtsträvande krafter har pressats tillbaka mycket kraftigt i Turkiet. Det gäller i nästan varje fråga. Det gäller inte minst den kurdiska frågan. Det kurdiska språket kan i dag talas där. Det finns en tv-station. Det är erkänt på ett sätt som var otänkbart i varje tänkbar del för inte så länge sedan. Detta är en fundamental förändring i Turkiets uppfattning av sig självt. Det går till rötterna av den kemalistiska revolutionen, som satte upp Turkiet efter det osmanska väldets sammanbrott. Svårigheterna i den process som det handlar om ska alltså inte underskattas. Det är därför det är så viktigt att EU-processen och EU-öppnandet finns där som ett incitament, en drivkraft, en inspiration och en målsättning för dem som verkar för den kontinuerliga reformeringen av Turkiet i ännu mer demokratisk och ännu mer europeisk inriktning. Sedan gäller det partiförbud eller de tveksamma regler som finns vad gäller möjligheten att förbjuda partier. Det är i och för sig inte alls ovanligt att sådana regler finns i europeiska författningar. Vi kan inte göra detta i Sverige, men det finns åtskilliga länder som har den typen av regler. Men där har Venedigkommissionen lämnat rekommendationer till Turkiet om hur detta skulle kunna ske. En stor del av dem inkorporerades i den turkiska regeringens förslag till en begränsad konstitutionell reform som man lade fram för parlamentet, Grand National Assembly. Men just denna del godkände inte det turkiska parlamentet. Turkiet står i början av nästa år inför ett nyval, och efter det hoppas jag att frågan om en mer heltäckande konstitutionell reform ska finnas på dagordningen och att också en mer grundläggande reform av lagstiftningen när det gäller möjligheten att stänga politiska partier kommer att finnas där. Jag hoppas att möjligheten att utnyttja denna lagstiftning i uppenbara politiska syften, som med DTP och AKP, ska försvinna. Rättegången i Diyarbakir kommer vi att försöka att fortsätta att följa. Jag fruktar att ambassaden i Ankara liksom alla andra ambassader kommer att drabbas av vissa restriktioner vad gäller användande av medel, som följd av det beslut som riksdagen har fattat. Men jag hoppas att det inte på något allvarligt sätt ska påverka just detta. Det är viktigt att det sker inom ramen för europeisk rättsordning. Låt mig bara säga att det också delvis handlar om kampen mot terrorismen. De är anklagade för samröre med en organisation som vi alla är överens om är terroristisk. Om detta är korrekt eller inte måste avgöras enligt rättsstatens principer och utgångspunkter. Och vi ska följa så noga vi kan, tillsammans med andra EU-länder, att så faktiskt sker.
Jacob Johnson (V)
Anf. 30 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Jag anser trots allt, som sagt, att det ligger en självmotsägelse i EU:s position vad gäller Turkiet och de politiska Köpenhamnskriterierna. Å ena sidan uppfyller Turkiet i erforderlig grad dessa kriterier, och man fortsätter att uppfylla dem i erforderlig grad, enligt återkommande rapporter. Å andra sidan påpekas allvarliga brister, och jag uppfattar det trots allt som ett krav från EU:s sida att de måste åtgärdas. De är alltså inte fullt ut uppfyllda, fast EU säger att de är uppfyllda i erforderlig grad. Här återstår alltså mycket att göra, och jag kan instämma med utrikesministern att det krävs en grundläggande reform för att komma åt detta i grunden. Utrikesministern tar också upp i sitt svar att förhandlingarna blockeras av frågor som till stor del ligger utanför förhandlingsramverket. Jag antar att Carl Bildt här i första hand avser Cypernfrågan. Det må vara så, men det kan inte tillåtas hindra Sverige och EU att driva kravet på reella demokratiska reformer i Turkiet hårt. Är det så, utrikesministern, att Cypernfrågan har den funktionen att demokratireformerna i Turkiet förhindras och att EU inte driver detta med hänsyn till medlemskapsförhandlingarna? En sak som måste åtgärdas vad gäller Turkiets demokrati är antiterrorlagarna. Turkiet har antiterrorlagar som kriminaliserar syften och inte fokuserar på handlingar. Självklart ska terrorhandlingar mot oskyldiga personer vara kriminaliserade, men som till exempel Amnesty och även FN:s speciella rapportör om skydd av mänskliga rättigheter vid bekämpning av terrorism också har uppmärksammat säger artikel 1 i Turkiets antiterrorlag att terrorism definieras som alla slags handlingar som har till syfte att ändra republikens karakteristik enligt dess konstitution, det vill säga det kan betraktas som terrorism att förespråka ändringar av konstitutionen om det berör republikens kärna. Detta är en gummiparagraf som kan användas godtyckligt mot till exempel dem som förespråkar utökade rättigheter för kurderna. Det finns alltså mycket att arbeta med. När det gäller de pågående rättegångarna har vi till exempel frågan om det kurdiska språket. Där kräver nämligen de åtalade att få möjlighet att försvara sig på sitt eget språk kurdiska, men det har hittills förvägrats de åtalade. Frågan har hänskjutits till Högsta domstolen, och vi får se hur de kommer att svara nu när rättegången öppnar igen i januari, strax efter nyår. Jag vill också specifikt fråga utrikesministern vad regeringen avser att göra för att få Turkiet att ändra sin antiterrorlagstiftning. Ministern refererar också i sitt svar till den konferens om yttrandefrihet som planeras med kandidatländerna under nästa vår. Det är också positivt och kan ge en anledning att ta upp den kurdiska tv-kanalen Roj-TV som nu hotas av stängning i Danmark. Jag skulle vilja höra hur utrikesministern ser på den frågan.
Carl Bildt (M)
Anf. 31 Carl Bildt (M)
Herr talman! Låt mig bara kort i det senare fallet säga att vi har fullt förtroende för det danska rättssystemet. Det finns sedan länge anklagelser mot denna tv-station för att ha uppmuntrat till terrorism. Detta leder självfallet till olika typer av rättsliga åtgärder från de danska myndigheterna, och jag har fullt förtroende för att den rättegången kommer att ske på ett sätt som uppfyller alla rimliga krav. Terrorism kan icke, får icke och ska icke tolereras, självfallet heller icke aktivt propagerande för terrorism. Jacob Johnson och jag är säkert alldeles eniga om det. Låt mig sedan klargöra att det inte bara är Cypern som har blockerat kapitel. Även Frankrike har på grunder som är synnerligen arbiträra och icke förenliga med EU:s regelverk blockerat fem kapitel. Det är alltså två länder som blockerar ett större antal kapitel. Detta är absolut inget skäl - bara för att klargöra det, lätt missuppfattning - för att vi inte ska driva de grundläggande reformkraven gentemot Turkiet på det sätt som bland annat granskningsrapporter mycket tydligt går igenom och ger detaljer om vad vi tycker att reformerna borde inriktas på. Men det innebär självfallet att EU:s kraft något minskar. Det vi säger till Turkiet är ju att de här sakerna bör ni göra, dels i ert eget intresse för att bli ett bättre land, dels för att komma med i Europeiska unionen. Om det då samtidigt uttrycks tvivelsmål om huruvida de över huvud taget kommer att komma med i Europeiska unionen säger det sig självt att kraften i vår stämma bli väsentligt mycket svagare. Nu är vi i Sveriges riksdag, med undantag för ett nytillkommet parti som är emot det mesta, eniga om att ge stöd till anslutningsprocessen. Vi är eniga om att det vore bra om Turkiet kom med av en lång rad olika skäl, inte minst för Turkiet självt, men också för Europeiska unionen. Men det innebär också att vi måste vara mycket tydliga i dialogen med turkiska företrädare vad gäller det som vi anser är nödvändigt för att uppfylla de grundläggande kraven. Vi har en nära och bra relation med den turkiska regeringen och brett med det turkiska samhällslivet. Det är en relation som regeringen har, men det är också en relation som olika riksdagspartier har. Detta utnyttjar vi också för att försöka föra denna process framåt. Där är riksdagens stöd och medverkan självfallet viktig.
Jacob Johnson (V)
Anf. 32 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Sverige har bra relationer både med Turkiet och till exempel med olika kurdiska företrädare. Jag tycker att Sverige på ett tydligare sätt skulle kunna utnyttja de här goda kontakterna för att stödja den fredliga dialog och lösning på den kurdiska frågan som förr eller senare måste komma. Vi lyfte upp denna fråga också under det svenska ordförandeskapet i EU, men den bollen kunde då regeringen inte riktigt ta emot. Vänsterpartiet välkomnar naturligtvis också Turkiet som medlem i EU den dag EU:s krav är uppfyllda. Det gäller dock inte minst de politiska kriterier som EU redan har sagt att är erforderligt uppfyllda men där det finns allvarliga brister. Utrikesministern kommenterade inte mitt inlägg om Turkiets antiterrorlagar som jag tycker är en av de allvarligare bristerna. Man har alltså en gummiparagraf där allt som inte är bekvämt för den turkiska staten mer eller mindre kan betraktas som terrorism. Det kan vara att man vill ändra vissa grundläggande saker i den turkiska staten, till exempel vad gäller kurdernas rättigheter. Att argumentera för det kan betraktas som en terrorhandling, och det används av och till från den turkiska statens sida. Det är naturligtvis alldeles oacceptabelt, och det måste Sverige och EU på ett tydligare sätt påpeka för Turkiet och få en ändring som en grundläggande del i den fredliga lösningen av den kurdiska frågan och i demokratiseringen av Turkiet så att Turkiet kan bli fullvärdig medlem av Europeiska unionen.
Carl Bildt (M)
Anf. 33 Carl Bildt (M)
Herr talman! Låt mig bara i den senare delen hänvisa till vad som skrivs i granskningsrapporten från Europeiska kommissionen. Det är där vi tar upp i detalj de olika saker som vi tycker behöver åtgärdas. Till slut vill jag säga att vi är eniga om det mesta. Det viktiga är att vi är eniga om att stödja den turkiska fortsatta reformprocessen. Det inkluderar det demokratiska initiativet och den europeiska anslutningsprocess som är viktig för att ge denna demokratiska reformprocess inom Turkiet den kraft som krävs för att övervinna de hinder som förvisso också finns i det turkiska samhället.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.