Tonnageskatt för sjöfarten

Interpellation 2007/08:621 av Olovsson, Fredrik (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-04-24
Anmäld
2008-04-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-05-08
Sista svarsdatum
2008-05-15
Besvarad
2008-05-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 april

Interpellation

2007/08:621 Tonnageskatt för sjöfarten

av Fredrik Olovsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

En enig riksdag beställde under riksdagsåret 2003/04 en utredning om att införa en tonnagebaserad beskattning av sjöfarten. Frågan har därefter utretts, utredningen har remissbehandlats och frågan ligger på finansministerns bord sedan ganska lång tid tillbaka.

Det är den ökade internationella konkurrensen på sjöfartsområdet som är orsaken till intresset för tonnageskatt. Vissa stater erbjuder redare att registrera sina fartyg i öppna register och segla under så kallad bekvämlighetsflagg. Flertalet sjöfartsnationer i Europeiska unionen (EU) har, i syfte att stödja sina sjöfartsnäringar och förmå redare att återregistrera fartyg under nationell flagg, infört system med tonnageskatt. Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet, vilket anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Att införa ett tonnagebaserat system för sjöfarten skulle göra att den svenska näringen fick likartade villkor som sina konkurrenter och att verksamhet och arbetstillfällen därför kan utvecklas i Sverige. Mina frågor till finansministern är därför:

1. Avser finansministern att under året lägga förslag om tonnageskatt till riksdagen, eller när kan ett sådant förslag annars väntas?

2. Vilka överväganden gör finansministern när det gäller en övergång till ett tonnagebaserat skatteuttag för rederinäringen?

3. Vilka ställningstaganden i fråga om den svenska rederinäringens långsiktiga konkurrenssituation i skattehänseende har finansministern gjort och avser att göra?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:621, Tonnageskatt för sjöfarten

Interpellationsdebatt 2007/08:621

Webb-tv: Tonnageskatt för sjöfarten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 46 Anders Borg (M)
Fru talman! Fredrik Olovsson har ställt några frågor om tonnageskatt, bland annat om jag under året avser att lägga fram förslag om tonnageskatt till riksdagen. Jag har tidigare i svar på frågor och i en interpellationsdebatt med Olovsson framhållit att jag anser att det är angeläget att det råder likvärdiga konkurrensvillkor mellan den svenska handelsflottan och andra handelsflottor. Jag har också förklarat att frågan om tonnageskatt bereds inom Regeringskansliet och att många synpunkter kommit fram på utredningens förslag. Vi måste bland annat få en klarare bild av de offentligfinansiella effekterna av ett tonnageskattesystem i Sverige. Vi måste även få en bättre uppfattning av det samlade stödet till sjöfarten och vad det innebär på en i övrigt avreglerad marknad, till exempel för andra näringar och ekonomins funktionssätt. Redan i dag är sjöfartsnäringen en skattemässigt gynnad bransch. Rederinäringen erhåller ett omfattande sjöfartsstöd, som innebär att branschen får tillbaka både inkomstskatt och socialavgifter trots att de ombordanställda tjänar in pension och andra sociala förmåner i Sverige. Avskrivningsreglerna gör att branschen byggt upp stora latenta skatteskulder avseende överavskrivningar på fartyg. Som vi båda framhöll när vi förra året diskuterade tonnageskatt här i riksdagen är utredningens förslag alltför generöst för rederinäringen, särskilt när det gäller behandlingen av de latenta skatteskulderna. Ska vi ha ett system med tonnageskatt måste utredningens förslag arbetas om i väsentliga delar. Det gäller bland annat förslaget om avskrivning av latenta skatteskulder. Den samlade effekten av sjöfartsstödet och de skattevillkor som gäller för sjöfarten får inte heller utformas så att andra branscher missgynnas. Jag är medveten om att riksdagen i fjol beslutade om ett tillkännagivande enligt vilket arbetet med frågan om tonnageskatt skulle påskyndas. Regeringen och riksdagen har prioriterat många skattefrågor. Jag förstår riksdagens beslut som så att frågan om tonnageskatt ska beredas vidare så skyndsamt som möjligt men utan att inkräkta på de viktiga skattefrågor vi tidigare har prioriterat. Arbetet inom Regeringskansliet är därför inriktat på en fortsatt beredning. Jag kan därför inte nu ge besked om när ett förslag om tonnageskatt kan komma att läggas fram.

Anf. 47 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Runt om på haven stävar svenska fartyg fram med last från svenska exportföretag eller med varor som behövs i svenskt näringsliv eller i de svenska hushållen. Det sker i blåst och dimma eller på stilla hav i solsken. Vi är alla beroende av de här transporterna och vi borde eftersträva att de i så stor utsträckning som möjligt sker med fartyg med svensk flagg. Sverige har varit en framstående sjöfartsnation under lång tid, även om min halvportugisiska fru inte är så imponerad. Sedan början av 2000-talet har vi återigen kunnat se en positiv utveckling i rederinäringen. Det hänger samman med det sjöfartsstöd som infördes av den socialdemokratiska regeringen 2001. Det ledde till en inflaggning i de svenska registren och till att svenska rederier beställde nya båtar. Man fick ny framtidstro. I dag har den svenska sjöfarten inte konkurrensneutrala villkor med de viktigaste konkurrentländerna. Det är något som riksdagen och flera regeringar har slagit fast att man ska ha. En stor del av den svenska exporten och importen går ju på sjön. Ett stort sjöfartskunnande är viktigt när man ska samarbeta om miljöfrågor och sjösäkerhet. Utan egen näring och kunskaper ställs man utanför i det internationella arbetet. I dag kräver likvärdiga konkurrensvillkor med våra närmaste konkurrentländer ett tonnageskattesystem. Systemet finns i olika varianter hos alla viktigare konkurrenter. Tonnageskatt är, som sagt, något som riksdagen i enighet har krävt att regeringen ska ta fram ett förslag om, men det går väldigt långsamt. Det väcker också frågor om hur regeringen ser på den svenska rederinäringen. Det finns en färdig utredning. Den är remissbehandlad. Även om finansministern tycker sig behöva göra förändringar känns det som att man drar på frågan väl långt. Sedan Anders Borg och jag debatterade tonnageskatt för drygt ett år sedan har uppenbarligen ingenting hänt. Det är lätt att dra slutsatsen att regeringen inte är särskilt intresserad. Regeringen valde dessutom att helt utebli från branschens stora samling, Rederiföreningens årsmöte. Det fanns inte ett statsråd eller en statssekreterare att uppbringa när branschen efterfrågade regeringens syn på näringens utveckling och tonnageskattefrågan. Då är det lätt att dra slutsatsen att regeringen kanske inte är alltför intresserad. Några som verkligen undrar vad som pågår är Svensk Sjöfarts Tidning. Man tycker att det minsta man kan begära är att regeringen är ärlig. Gillar man inte sjöfart och tonnageskatt ska man väl säga det. På ledarplats skriver man: Finansminister Anders Borgs ständiga svar på frågan om vart tonnageskatten tog vägen - att frågan bereds inom Regeringskansliet - är oärligt och oförskämt mot en svensk näring och mot de svenskar som arbetar inom den och har definitivt fått ett löjets skimmer över sig. Samma svar - frågan bereds inom Regeringskansliet - har jag fått här i dag. Jag vill trots allt tacka finansministern för det svaret. Det ska man göra i den svenska riksdagen. Men man börjar ändå undra över vad Anders Borg egentligen tycker om tonnageskatten och den svenska sjöfarten.

Anf. 48 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag vill tacka Fredrik Olovsson för hans fråga och för hans inlägg. Han har ju här väldigt väl beskrivit fördelarna med en tonnageskatt. Det är naturligtvis positivt att Socialdemokraterna efter att under lång tid i regering inte ha gjort något åt den här frågan nu anser att det finns argument för att byta fot och i stället förorda en tonnageskatt och därmed ansluta sig till en linje som har drivits av de borgerliga partierna. Jag vill ändå ge en viss bakgrundsbild här. Fredrik Olovsson ger intryck av att svensk sjöfart är en näring som verkar under väldigt tuffa villkor. Då kanske man ska komma ihåg att på en normal industriarbetarlön på 20 000 kronor tar vi ut sammantaget ungefär 12 000 kronor i skatt. På en sjömans lön på 20 000 kronor tar vi ut noll kronor i motsvarande skatt därför att vi betalar tillbaka detta via sjöfartsstödet. En näring som sjöfarten omsätter strax under 40 miljarder per år. Det är en betydande summa. Den är jämförbar med ett antal andra branscher, till exempel lädervaruindustrin. Den är ungefär lika omfattande i verksamhet. Men när vi sedan tittar på skattebetalningar landar vi i att bolagsskatten från rederinäringen uppgår till 62 miljoner. På en vinst på 1,8 miljarder har man alltså en bolagsskatt på 62 miljoner. Skälet till det är att man har ackumulerade överavskrivningar på över 9 miljarder som gör att man inte betalar någon bolagsskatt. Det är svårt att hitta någon annan bransch som har ett liknande förhållande mellan vinst och skatt som rederinäringen. Skälet till att vi har problem med denna fråga är att den utredning som Fredrik Olovsson hänvisar till inte hanterar frågan om hur vi ska få in skattepengarna från dessa överavskrivningar. Den hanterar egentligen inte heller den frågeställning som ligger i Fredrik Olovssons fråga: Hur ska vi behålla den svenska sjöfarten i Sverige? Att man hanterar överavskrivningarna fel är det som gör att vi i dag får fartyg i svensk sjöfartsnäring, alltså att man har en skatteskuld som man inte vill betala och att man därför investerar i nya fartyg som gör att man får göra nya avskrivningar. Därför finns det kvar båtar i Sverige. Övergår man till ett system där avskrivningarna inte spelar samma roll, då finns det en betydande risk att effekten blir en utflaggning av fartyg. Det är därför som det är viktigt att denna fråga hanteras på ett bra sätt. Låt oss därför konstatera att den svenska sjöfartsnäringen jämfört med nästan alla andra näringar har väldigt gynnsamma förhållanden. Man får tillbaka sina arbetsgivaravgifter. Vi har en särskild beskattning av sjömän. Vi har möjligheter till avskrivningar som är extremt lönsamma för denna bransch. Jag ska göra en jämförelse. Fastighetsbranschen betalar 23 miljarder i bolagsskatt. Detta kan man jämföra med 62 miljoner för denna näring. Näringar med liknande omsättning betalar skatt på helt andra nivåer. Man kan tycka att det är rimligt eller inte, men det är där som vi står. Sjöfartsnäringen har jämfört med de flesta andra näringar utomordentligt gynnsamma villkor. Vi ska också komma ihåg att om vi övergår till en tonnageskatt är det väldigt viktigt att det sker på ett sådant sätt att vi kan få in våra skatteskulder och att vi också kan se till att resultatet av förslaget inte blir att rederierna flaggar ut sina fartyg eftersom de inte längre är beroende av de svenska avskrivningsreglerna.

Anf. 49 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! När det gäller regeringens senfärdighet är det inte bara vi socialdemokrater eller rederinäringen som kritiserar utan det är ett enigt skatteutskott som i ett utlåtande skriver att man i den här frågan anser att det skulle ha varit motiverat att få ett tydligare besked om beredningsläget i ärendet. Det betyder i praktiken att ett enigt utskott är missnöjt med hur den här frågan sköts. Vi har begärt att få ett förslag från regeringen. Vi har begärt att få det skyndsamt. Men vi får fortsätta att vänta. Finansministern påpekar att sjöfarten är gynnad skattemässigt. Så är det. När jag lyssnar på finansministern får jag också intrycket av att eftersom den är det kanske man inte är så intresserad av att ta några nya steg. Men finansministern vill åtminstone inte erkänna att läget är sådant. Finansministern skriver i interpellationssvaret: "Vi måste även få en bättre uppfattning av det samlade stödet till sjöfarten och vad det innebär på en i övrigt avreglerad marknad, till exempel för andra näringar och ekonomins funktionssätt." Jag måste ändå fråga om finansministern menar att han inte har greppet. Har han inte en samlad bild av stödet till sjöfarten? Vilka näringar är det som man nu ska titta närmare på? Är ni rädda för att vägtrafiken ska konkurreras ut av sjöfarten? Har läkemedelsindustrin problem med sjöfartsstödet - att det skulle snedvrida konkurrensen? Eller är detta bara ett svepskäl för att slippa genomföra det som riksdagen har beställt? Det råder nämligen ingen tvekan om att Anders Borg i grunden har en bild av att sjöfarten är extremt gynnad och att den kanske inte behöver internationellt konkurrenskraftiga villkor. Det såg vi här i riksdagen bland annat när de svenska sjömännen till en början inte fick något jobbskatteavdrag trots att de också har fått betala för sina egna skattesänkningar genom en höjning av a-kasseavgiften, ny skatt på trafikförsäkringen och sämre villkor i försäkringssystemen och välfärden. Då var motiveringen till en början också att sjöfarten var så gynnad skattemässigt att man inte skulle ha något avdrag. Om det är finansministerns utgångspunkt kan jag förstå att det inte går särskilt fort att få fram något förslag om tonnageskatt. Men i så fall håller jag med om det som skrevs i ledaren i Svensk Sjöfarts Tidning, och i så fall är det mycket bättre att vara ärlig och säga det. Men jag går tillbaka till de frågor som interpellationssvaret ger anledning att ställa. Saknar finansministern ett samlat grepp över läget i sjöfartsnäringen? Och vilka branscher är det som har problem med sjöfartsstödet?

Anf. 50 Anders Borg (M)
Fru talman! Fredrik Olovsson undrar hur det kommer sig att vi ännu inte har ett klart förslag om tonnageskatt. Skälet är att den utredning som den socialdemokratiska regering som Fredrik Olovsson så varmt stödde lade fram ett utredningsförslag som är ogenomförbart. Det är där som ansvaret ligger. Lägger man fram ett utredningsförslag som är av den karaktären att vi inte kan överblicka de statsfinansiella konsekvenserna, och där det inte är självklart att detta ens är ett förslag som kan genomföras med en bibehållen svensk sjöfartsnäring, då har vi naturligtvis anledning att vara lite försiktiga. Det är ett mycket komplicerat och mycket omfattande arbete som måste göras, och det är i allt väsentligt ogjort. Det är skälet till att detta har dröjt. Fredrik Olovsson har vid många tillfällen påpekat att vi ska vara noggranna i beredningar av skattefrågor. Jag är lite förvånad över hur lättvindigt han då kan avfärda de svårigheter som finns här. Detta är basfakta: Rederinäringen omsatte häromåret 37 miljarder. På det betalar man 62 miljoner i bolagsskatt samtidigt som man får tillbaka sina arbetsgivaravgifter och samtidigt som man får tillbaka sina inkomstskatter. Detta är en näring som ska jämföras till exempel med fastighetsbranschen som då har en bolagsskatteinbetalning på över 20 miljarder kronor. Det är klart att det är viktigt att vi har en stark rederinäring i Sverige. Det är viktigt att vi har rederijobb och sjöfartsjobb i Sverige. Men det är också viktigt att vi har industrijobb, att det finns metallarbetare, att vi har handelsanställda och att det finns anställda i hotell och restauranger och i en lång rad andra branscher där man bara skulle drömma om att på en omsättning på 37 miljarder kronor komma ned i en bolagsskatt på 62 miljoner kronor. Om jag minns siffrorna rätt är det väl en bolagsskatt som är i nivå med lädervaruindustrin när man tittar på dessa industrikoder. Det är lite grann en felaktig bild om man tror att det är av avgörande betydelse för svensk välfärd eller av avgörande betydelse för offentliga intäkter eller av avgörande betydelse för staten att vi har en fortsatt stark sådan näring. Det är nämligen en näring där jobben är mycket lågt beskattade och där vinsterna i allt väsentligt ligger hos bolagen och inte hos det offentliga, vilket gör att Fredrik Olovssons starka vurm för denna näring blir lite underlig givet hans partitillhörighet. Det väcker lite frågor om detta är den nya socialdemokratin på väg mot att alla branscher vid en omsättning på 37 miljarder ska betala en bolagsskatt på 62 miljoner. Det skulle naturligtvis vara en intressant utveckling. Men jag är lite osäker på om jag tycker att den är riktig. Vi ska bereda denna fråga vidare. Vi ska se till att det inte blir så att överavskrivningarna hanteras på ett sådant sätt att det nu blir utflaggningar från Sverige i ännu större utsträckning utan att vi har ett regelverk som är förenligt med goda konkurrensvillkor för sjöfarten som gör att vi har många anställda i den näringen och bra villkor. Finns det då en möjlighet att övergå till ett system med tonnageskatt ska man naturligtvis mycket noggrant överväga det. Men man ska överväga det mycket noggrant så att vi inte begår misstag här, vare sig det gäller offentliga medel, skattesystemet eller konkurrensneutraliteten mellan olika näringar.

Anf. 51 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Frågan om tonnageskatt ska naturligtvis behandlas seriöst, mer seriöst än många av de skatteförändringar som finansministern har kommit med till riksdagen. Det tycker jag är helt riktigt. Att klara ut hur övergångsbestämmelserna ska se ut så att vi behandlar frågorna om latenta skatteskulder på ett för folkhushållet rimligt och bra sätt - och, inte minst, rättvist - tycker vi naturligtvis också är viktigt. Vi vill inte att man ska kunna planera bort all sin skatt genom att vi byter system - självklart inte! Men vi ser också hur det internationella läget är - de flesta konkurrentländerna har ett sådant här system. När vi för ett år sedan debatterade de här frågorna var det just den latenta skatteskulden som var problemet. Uppenbarligen har man inte gjort någonting sedan dess. Det mesta är ogjort, säger ju finansministern. Nu sägs det dessutom att man måste se över hela stödet till näringen och dessutom fundera på hur det här påverkar andra branscher - vilka de nu är - och hela ekonomins funktionssätt. Det låter som att det i frågan faktiskt har tagits några steg tillbaka. Med Anders Borg som kapten på tonnageskatteskutan ska man kanske inte vara förvånad om alltihop till slut går på grund.

Anf. 52 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag välkomnar att Fredrik Olovsson har lyft fram den viktiga frågan om tonnageskatt. Det är centralt att vi kan ha skattevillkor som gör att vi har en produktion i Sverige. Det är centralt för industrin. Det är centralt för handeln. Det är centralt för hotell- och restaurangbranschen. Det är centralt för läkemedelsindustrin. Ja, det är centralt för väldigt många näringar, så också för sjöfartsindustrin. Vi vill att sjöfartsnäringen ska ha bra villkor. Då vill jag ändå påpeka att man i grund och botten har det. På en industriarbetarlön på 20 000 kronor utgår en arbetsgivaravgift på 6 400 kronor och en inkomstskatt på 5 300 kronor - sammantaget strax under 12 000 kronor. För en anställd sjöman utgår motsvarande skatter. Sedan återbetalas 9 227 kronor i sjöfartsstöd, vilket gör att skattebelastningen är påtagligt mycket lägre. Sett till vad bolagen de facto betalar i skatt är det så att man på en omsättning på 37 miljarder kronor betalar 62 miljoner kronor i bolagsskatt. Det är klart att man kan tycka att det är en förödande hög bolagsskatt som har dramatiska effekter för ekonomins funktionssätt. Jag ser fram emot ett socialdemokratiskt förslag om att den allmänna bolagsskatten i Sverige ska vara på en sådan nivå att industrin kan få vad Fredrik Olovsson beskriver som goda villkor. Men låt oss inte heller glömma bort svårighetsgraden och komplexiteten i frågan! Överavskrivningar på över 9 miljarder ligger här i botten. Det som gör att man också flaggar in fartyg och investerar i sjöfart i Sverige är i grund och botten att man har ett skattesystem med förmånliga villkor för investeringar. Den förmånen kan vi inte spela bort, för det riskerar att leda till att vi får helt motsatt effekt i förhållande till det som Fredrik Olovsson har avsett. Vi ska återkomma i den här frågan. Beredning pågår, och beredning kommer att pågå tills vi har ett bra och ett genomförbart förslag som också ger goda villkor för sjöfartsnäringen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.