tjetjener som väntar på asylbesked

Interpellation 2003/04:293 av Fridolin, Gustav (mp)

den 12 februari

Interpellation 2003/04:293

av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Barbro Holmberg om tjetjener som väntar på asylbesked

Regeringen har låtit meddela att väntetiderna är ett stort problem i asylprocessen. I stället för att utifrån detta snabba på arbetet för en ny och rättssäker asylprocess samt en human asylpolitik har man valt att till riksdagen lägga fram förslag som ytterligare riskerar urholka rättssäkerheten i asylhanteringen. I den offentliga debatten låter regeringen inte sällan påskina att det är flyktingarnas eget fel, och inte de svenska myndigheternas, att vänte- och handläggningstiderna blir så långa.

Den som närmare studerar svensk flyktingpolitik får sig en annan bild till livs. Inte ens regeringen själv klarar av att inom rimlig tid handlägga asylärenden. Ett par ärenden med asylsökande tjetjener är överlämnade av Utlänningsnämnden till regeringen för ett beslut som också kan verka prejudicerande för andra asylsökande tjetjener i landet. Ärendena är överlämnade med hänvisning till att "nämndens bedömning [är att] ärendet [har] sådan betydelse för rikets förhållande till främmande makt att regeringen bör pröva det". Många av de asylsökande tjetjenerna i landet har väntat i flera år på besked och många kan vittna om hur dåligt man mår av de långa väntetiderna. Att ärendena brådskar kan det därför inte råda någon som helst tvekan om. Ändå har regeringen dröjt med beslut, trots att ärendena (enligt den offentliga ärendeförteckningen) varit uppe på ett flertal regeringssammanträden.

Den utdragna handläggningstiden kan inte bero på oklarheter kring huruvida asylsökande tjetjener i landet saknar asylskäl. I ett överlämnande beslut till regeringen från Utlänningsnämnden daterat den 28 februari 2003 är nämnden mycket tydlig med att det finns starka skäl för asyl. Om en asylsökande familj anför man i dessa handlingar att: "De arbetade som sjukvårdare på ett sjukhus i Tjetjenien. De hjälpte människor som hade skadats i kriget. Från och med september 1999 hjälpte de även skadade personer i sitt hem. Det var personer av olika nationaliteter som de vårdade. De riskerar förföljelse i hemlandet av ryssarna som kan uppfatta NN som terrorist och från de tjetjenska nationalisterna för att han inte ställt upp på deras sida i kriget."

Vidare anförs om situationen i Tjetjenien följande: "Det senaste Tjetjenienkriget, som startade i oktober 1999, har inneburit stora påfrestningar för civilbefolkningen. Stora delar av infrastrukturen har förstörts. Många har blivit hemlösa efter att ha fått fly från sina hem. Läget för civilbefolkningen i Tjetjenien är osäkert. Den ryska armén gör sig skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna. Övergrepp har skett i samband med upprensningsaktioner och många människor har försvunnit. Därtill kommer att det finns en överhängande risk för civilbefolkningen att även komma i konflikt med rebellgrupper som söker värva medlemmar till sina arméer. Många kan därvid hamna i en konfliktsituation i striden mellan rebellgrupper och ryska trupper. Situationen har lett till att 160 000 tjetjener befinner sig som internflyktingar i Tjetjenien. Mer än 35 000 personer har flytt från republiken, varav huvuddelen flytt till Ingushetien. 30 000 har flytt till andra delar av den ryska federationen. I Centralasien finns ca 10 000 tjetjener som söker skydd. Många har också sökt sin tillflykt till Öst- och Västeuropa. I Västeuropa rör det sig om mellan 15 000 och 20 000 personer. I Sverige kan antalet personer från Tjetjenien som söker skydd uppskattas till ca 200. I så gott som samtliga länder i Västeuropa har de som sökt skydd och som kunnat påvisa asylskäl blivit ansedda som flyktingar. För dem som inte bedömts ha asylskäl är läget annorlunda. De har i de flesta länder ansetts kunna uppehålla sig i andra delar av Ryska federationen än Tjetjenien. Verkställighet synes dock ha skett i få fall."

Under rubriken "bedömning" fortsätter nämnden i sin skrivelse till regeringen från den 28 februari 2003: "Att de tjetjener som lämnat Tjetjenien på grund av de pågående krigshandlingarna där, inte nu kan förutsättas återvända dit och därför är i behov av skydd torde stå klart. Civilbefolkningen utsätts inte endast för krigshandlingar och allvarliga övergrepp från de ryska trupperna utan även hot och övergrepp från rebellsidan. Någon ändring av situationen i en nära framtid kan knappast förutses. [...] Sammanfattningsvis anser nämnden att tjetjener som flytt från Tjetjenien till följd av konflikten där omfattas av skyddsbestämmelsen i 3 kap. 3 § första stycket 2 UtlL. Nämnden bedömer vidare, mot bakgrund av vad som förut sagts, att situationen för de tjetjener som har flytt från republiken inte är sådan i övriga delar av Ryska Federationen, att det normalt kan krävas att de söker skydd där." Om det särskilda fallet klargör nämnden att deras bedömning är att överklagandena i fråga om avvisning, uppehålls- och arbetstillstånd bör bifallas.

Statsrådet Holmberg har från riksdagen vid tidigare tillfällen blivit påmind om de asylsökande tjetjenerna. I ett frågesvar daterat till den 17 december 2003 meddelar ministern riksdagen att "Regeringen planerar att fatta beslut i ärendena inom kort". Det har nu nästan gått ett år sedan berört ärende överlämnades till regeringen, vilket innebär att flera av de asylsökande i landet har väntat i uppemot fyra år. Regeringen har på detta sätt själva dragit ut på handläggnings- och väntetiden samtidigt som man i den offentliga debatten ondgjort sig över just de långa tidsutdräkterna i dessa avseenden.

Jag önskar mot bakgrund av detta svar från migrationsministern på följande frågeställningar:

Vilket är statsrådets ansvar för att regeringen dröjt så länge med att fatta beslut rörande de från Utlänningsnämnden avlämnade ärendena rörande asylsökande från Tjetjenien?

Hur avser statsrådet att verka för att det ovan beskrivna inte ska skada regeringens trovärdighet då den uttalar sig kritisk till de långa handläggnings- och väntetiderna i asylärenden?

Avser statsrådet att verka för beslut i de från Utlänningsnämnden avlämnade ärendena rörande asylsökande från Tjetjenien och, i så fall när kommer besluten?

Kan statsrådet klargöra för riksdagen hur det kommer sig att ärendena flera gånger varit uppe på regeringens offentliga ärendeförteckningar inför regeringssammanträden utan att beslut har fattats?