Tidigareläggning av Ostlänkens öppnande
Interpellation 2012/13:283 av Lillemets, Annika (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-02-20
- Anmäld
- 2013-02-20
- Besvarad
- 2013-03-12
- Sista svarsdatum
- 2013-03-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 februari
Interpellation
2012/13:283 Tidigareläggning av Ostlänkens öppnande
av Annika Lillemets (MP)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Att Ostlänken nu finns i regeringens planer gör att planeringsarbetet tar ny fart. Det är positivt och glädjande att en så strategiskt viktig investering kommer att bli verklighet.
Från och med den dag som Ostlänken öppnas kommer möjligheterna att resa snabbt och bekvämt mellan Stockholm och Linköping eller Norrköping att förbättras radikalt. Pendeltågsresenärer i Östergötland kommer att få snabbare och bättre resor i sin vardag när Södra stambanan frigörs från de snabba fjärrtågen.
Eftersom sträckan mellan Norrköping och Linköping är den mest belastade längs Ostlänkens dragning anser vi att det är särskilt angeläget att påskynda bygget av just den delen så att den kan öppnas tidigare än den återstående delen.
Eftersom vinsterna med Ostlänken är så stora ställer vi oss frågande till att regeringen tänkt sig en lång byggprocess på drygt tio år, med ett öppnande av banan planerad till senast 2028. Enligt uppgifter från KTH:s järnvägsgrupp kan det gå att bygga Ostlänken snabbare, till exempel genom parallella byggprocesser. Dessutom har planeringsprocessen redan kommit ganska långt. Järnvägsutredningen är redan klar och Trafikverket har pekat ut en korridor för banan.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga:
Hur avser statsrådet att agera för att Ostlänken ska bli färdig tidigare än 2028?
Hur avser statsrådet att agera för att tidigarelägga öppnandet av den etapp av Ostlänken som sträcker sig mellan Norrköping och Linköping?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:283
Webb-tv: Tidigareläggning av Ostlänkens öppnande
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:76 Tisdagen den 12 marsProtokoll 2012/13:76 17 § Svar på interpellation 2012/13:283 om tidigareläggning av Ostlänkens öppnande
Protokoll från debatten
Anf. 71 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Annika Lillemets har frågat mig hur jag avser att agera för att Ostlänken ska bli färdig tidigare än 2028 och hur jag avser att agera för att tidigarelägga öppnandet av den etapp av Ostlänken som sträcker sig mellan Norrköping och Linköping.
Regeringen har hela tiden målmedvetet arbetat för att effektivisera och förkorta ledtiderna för den fysiska planeringen av infrastruktur. Som ett led i detta inför nu regeringen det nya planeringssystem som presenterades i en proposition våren 2012. Samtidigt förändras även den ekonomiska planeringen delvis, där en modell införs för att knyta planeringen av infrastruktur fastare till den statliga budgetprocessen genom årliga beslut. Allt detta sjösätts nu i den planeringsomgång där regeringen den 20 december 2012 gav Trafikverket och länsplaneupprättarna i uppdrag att ta fram förslag till ny nationell plan för utveckling av transportsystemet och länsplaner för perioden 2014-2025. I detta arbete kommer nya projekt att utredas, analyseras och förankras, däribland Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping.
I uppdraget till Trafikverket framgår också att verket bland annat ska utreda utformningen av dubbelspåret mellan Järna och Linköping, dess tidsmässiga genomförande samt utföra fördjupade kostnadsberäkningar. Trafikverket ska presentera ett förslag till ny nationell plan för perioden 2014-2025 till regeringen senast den 13 juni i år. I förslaget ska det fördjupade materialet om Ostlänken redovisas. Jag förutsätter att Trafikverket i detta arbete planerar för ett effektivt genomförande av projektet avseende såväl kostnad som tid och skapar förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem.
Anf. 72 Annika Lillemets (MP)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret och hoppas att statsrådet vill utveckla sin och regeringens ståndpunkt här i dag.
En viktig fråga för många resenärer och för Sveriges näringsliv är när tågen ska börja rulla på Ostlänken. Hur regeringen agerar har stor betydelse för om Ostlänken ska stå klar kanske i bästa fall 2023, eller 2028 som regeringen talar om, eller om vi rent av ska tvingas vänta ännu längre. Trängseln på Södra stambanan är redan akut, särskilt på sträckan mellan Linköping och Norrköping. Det blir allt värre, och det enda som verkligen hjälper är fler spår. Ju förr den nya banan är färdig desto bättre såväl för dem som reser med pendeltåg och fjärrtåg som för dem som transporterar gods. Det är inget nytt, men det förtjänar att upprepas.
Det är naturligtvis glädjande att regeringen beslutat att Ostlänken ska byggas, men det är synd att regeringen inte agerar kraftfullt för att den ska bli färdig så snart som möjligt utan i stället på olika sätt drar ut på processen. "Så snart som möjligt" är definitivt långt tidigare än 2028.
Järnvägsutredningen för Ostlänken var färdig våren 2010, men i brist på klartecken från regeringen tvingades Trafikverket avbryta planeringsarbetet. Till tre förlorade år i väntan på regeringens beslut att satsa läggs nu ytterligare tid när regeringen valt att låta Trafikverket fortsätta att utreda alternativ för godstrafik och olika hastigheter i stället för att gå vidare med järnvägsplanen utifrån den befintliga Järnvägsutredningen. Vilken ytterligare information är regeringen ute efter? Vad i Trafikverkets utredning saknar man som motiverar ytterligare försening av detta angelägna bygge?
Låt mig ta upp frågan om hastigheten. Om Ostlänken ska byggas för att klara hastigheter upp till 320 kilometer i timmen, som föreslås i Järnvägsutredningen, eller 250 kilometer i timmen är en fråga som troligtvis skulle kunna hanteras inom fortsatt planering. Om Ostlänken ska byggas även för godstrafik krävs däremot en ny, tidsödande utredning.
Vad gäller godstrafiken är frågan vilket problem man vill lösa. Att det är viktigt att separera snabba och långsamma tåg för att så många som möjligt ska få plats på spåren råder det inga tvivel om. Det har Catharina Elmsäter-Svärd själv konstaterat många gånger, inte minst i kammaren. Det handlar alltså om att köra snabba tåg på Ostlänken och tunga och långsamma tåg på Södra stambanan. Riktigt tungt gods transporteras för övrigt över Bergslagen, och lättare gods kan fraktas på Ostlänken även om den byggs utifrån den befintliga Järnvägsutredningen.
Problemet för tunga godståg är branta lutningar, men i nödfall kan man köra tunga godståg även på banor som inte byggts för tunga godstransporter. Till exempel körde man under stormen Gudrun godståg förbi Helsingborg och ned mot Landskrona där de inte annars brukar köras eftersom banan lutar för mycket. Det var tekniskt möjligt om än oekonomiskt. Om det är vad regeringen är ute efter, om regeringen vill att Ostlänken ska byggas så att det tekniskt är möjligt att i undantagsfall köra godståg på den, är det rimligen en helt annan sak än att bygga Ostlänken så att den dimensioneras för frekvent godstrafik. Därför undrar jag om regeringen frågat Trafikverket om det i undantagsfall skulle gå att köra tunga godståg på en ostlänk byggd enligt den järnvägsutredning som gjorts eller vad som krävs för att det ska vara möjligt. Jag skulle uppskatta att få ett klargörande på den punkten.
Eftersom banan inte kan ha alltför branta lutningar om det ska gå tung godstrafik på den skulle det enligt Trafikverket bli betydligt dyrare att bygga Ostlänken så att den klarar det i den i Järnvägsutredningen valda korridoren. Vi vet redan att det är en dyrare, långsammare och sämre lösning. Det behöver vi ingen ny utredning för. Vi förlorar flera år ytterligare innan Ostlänken är färdig. Priset för att fortsätta att utreda är alltså högt. Vilken är nyttan?
Jag upprepar därför den fråga jag ställde i interpellationen: Vad avser ministern att göra för att Ostlänken ska bli färdig tidigare än 2028?
Anf. 73 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Tack återigen, Annika Lillemets, för interpellationen! Jag har tidigare ganska grundligt gått igenom vilken fart som ska gälla på spåret. Jag tolkar nu interpellation utifrån vilken fart spåret som sådant ska komma på plats. De kan förvisso hänga samman.
Men man ska också komma ihåg att vi står i en brytpunkt. När vi hittills har planerat för infrastruktur, oavsett om det varit för väg eller järnväg, har det egentligen varit beslut i flera olika steg. Man börjar med en förstudie. Sedan kommer en utredning. Därefter är man färdig för att gå vidare och göra en järnvägsplan, vilket är fallet med Ostlänken. Nu har den här kammaren på förslag från regeringen beslutat om ett nytt plansystem, vilket egentligen handlar om att vi förkortar, förenklar och har en mer sammanhållen process. Syftet är att vinna tid.
Nu är situationen sådan att nästa steg för Ostlänken är järnvägsplanen. Som Annika Lillemets säger har det gjorts en järnvägsutredning. Men sedan kommer nästa steg, som handlar om detaljerna. Trafikverket fick ett tydligt uppdrag att också titta på alternativet med höghastighetståg. Det finns tre olika klasser enligt EU. Man har tittat på tåg som går snabbare än 320 kilometer i timmen. Nu gäller det att också göra en jämförelse för hastigheter från 250 upp till 320.
Herr talman! Jag ska svara på Annika Lillemets fråga om vad man skulle kunna göra för att tidigarelägga öppnandet. Det rent extrema sättet att få en betydligt kortare byggtid är att enbart fokusera på Ostlänken. Då får alla andra objekt i övriga landet stå tillbaka. Det tror jag inte att någon egentligen tycker är riktigt gångbart. Det andra rent teoretiska sättet att kunna tidigarelägga öppnandet är att införa en ny ordning. Egentligen är det meningen att det ska ske en samrådsprocess, inte minst inklusive miljökonsekvensbeskrivningar, under den tid som nu kommer. Det ska i demokratisk anda finnas en möjlighet för människor att säga om de tycker att någonting är rätt eller fel. Jag tror inte att Annika Lillemets vill att vi ska hoppa över de stegen. Men det är det som teoretiskt skulle vara möjligt.
Herr talman! Jag tror att det som är allra viktigast just nu är att regeringen har pekat ut att Ostlänken ska byggas. Det är bra att det inte finns något parti som är emot. Det ökar förutsättningarna. Nu är fokus på att Trafikverket tittar på vad som kan göras och när man kan göra det. Annika Lillemets andra fråga gäller etappen mellan Norrköping och Linköping, som vi har identifierat som den riktiga flaskhalsen på hela denna sträckning. Trafikverket kan titta på i vilken ordning och från vilket håll man ska börja. Man tar det etappvis. När Trafikverket väl har kommit med sitt förslag till oss i juni, om inte tidigare, tar vi det som utgångspunkt för att se om det finns någon annan ordning eller någonting annat som skulle kunna göras och som inte ens Trafikverket med all sin kompetens har kommit fram till. Då blir det mer relevant och gynnar frågan betydligt mer. Men just nu är fokus på att få Ostlänken på plats så snart som det bara är möjligt i den ordning som sträckan bäst förtjänar.
Anf. 74 Annika Lillemets (MP)
Herr talman! Låt mig vara tydlig med att det naturligtvis är nödvändigt att den fortsatta planeringen får ta den tid som krävs för en korrekt och grundlig process, inte minst ur miljö- och demokratisynpunkt. Men det är viktigt att regeringen prioriterar tillåtlighetsprövningen, så att den inte drar ut på tiden utan görs så snabbt och snart som möjligt, givetvis med hänsyn till att det är en viktig demokratisk kontrollfunktion. Historiskt sett har tillåtlighetsprövningar ofta tagit både ett och två år, och jag hoppas att det är möjligt att hantera det snabbare för Ostlänken, så att ärendet inte blir liggande.
När planeringsprocessen, inklusive hantering av överklaganden, tillåtlighetsprövning och allting, väl är färdig är det äntligen dags att bygga. Regeringen har antagit att det ska ta ända till 2028 innan tågen börjar rulla på Ostlänken. Men det tycker jag och många med mig är alldeles för pessimistiskt. Det finns all anledning och även goda möjligheter att snabba upp arbetet. Jag hoppas därför att infrastrukturministern vill agera för att korta ned byggtiden.
Det allra viktigaste är att regeringen vågar satsa tillräckligt, i rätt tid och långsiktigt i budgeten. Det finns vad jag förstår inga tekniska hinder för att bygga flera delar av Ostlänken parallellt, men det krävs politisk vilja och satsning. Det har visat sig att framförhållning lönar sig i sådana här projekt. Det finns goda exempel på att en målmedveten och välplanerad satsning inte bara kan korta byggtiderna. Slutnotan kan även bli lägre än beräknat. På sträckan Trönninge-Båstad kortades byggtiden med ett år, och kostnaden blev 650 miljoner kronor i stället för 750. Ett annat exempel är Citytunneln i Malmö. Byggtiden kortades ned med ett halvår, och bygget blev uppemot 700-800 miljoner kronor billigare.
En förklaring är att det med god framförhållning är lättare att få till stånd fördelaktiga kontrakt. Det kostar också att hålla en projektorganisation länge. Naturligtvis är det även viktigt att ta med de samhällsekonomiska vinsterna i beräkningen, även om de kanske inte alltid är så lätta att uppskatta. Folk förlorar tid när tågen är försenade. Företagen får svårt att exportera varor. Miljön skadas när varor och människor tvingas ut på vägarna i stället för att färdas miljövänligt med tåg. Att skjuta kostnader framför sig i budgeten kan alltså bli en dålig affär i längden för staten, medborgarna, näringslivet och miljön. Det är naturligtvis viktigt att det satsas, så att man kan bygga både Ostlänken och andra viktiga järnvägar.
Det finns all anledning att planera för en så komprimerad tidsplan som möjligt för Ostlänksbygget. Enligt uppgifter från KTH och Trafikverket bör det kunna gå betydligt snabbare än elva år att bygga när planeringen väl är färdig med alla prövningar och tillstånd. Jag undrar därför vad infrastrukturministern och regeringen tänker om detta och varför regeringen talar om en så lång byggtid. Vad kommer infrastrukturministern att göra, om något, för att den ska kortas ned? Det tycker jag är väldigt angeläget.
Som sagt hoppas jag verkligen att regeringen ser vikten av att satsa på att börja bygga så snart som möjligt där behovet och nyttan av fler spår är som allra störst. Sträckan mellan Norrköping och Linköping är den mest belastade där Ostlänken ska gå fram. Det är också förmodligen vid Norrköping som den tekniskt mest komplicerade delen av byggprojektet kommer att vara. Det är ännu ett skäl att sätta i gång med det arbetet tidigt. Jag hoppas som sagt att infrastrukturministern kommer att hålla ögonen på detta och agera aktivt för att man ska bygga först på den hårdast belastade sträckan.
Anf. 75 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Jag skulle vilja vara lite extra tydlig med hur vi håller isär de olika roller vi är satta att ha och vad regeringen gör och inte gör. Regeringen har varit oerhört tydlig med att vi behöver se till att utveckla hela vårt transportsystem, oavsett trafikslag, så att det blir robust och tillförlitligt. Vi har särskilt bett vår myndighet Trafikverket att identifiera var vi har flaskhalsar eller kapacitetsbrister. Sådana har mycket tydligt definierats finnas till exempel på sträckan mellan Linköping och Norrköping.
Regeringen har sedan talat om vad som behöver göras. Vi har sagt att det behöver göras en ny byggnation för en stambana. Det vi kallar Ostlänken ska påbörjas. Men vad gäller hur det ska gå till får vi trots allt förlita oss på dem som verkligen har kompetensen. Det är inte heller regeringen som personligen bygger den, vilket jag tror att Annika Lillemets är medveten om.
Vad gör då regeringen för att underlätta? Det nya planeringssystemet innebär att det ska bli mer flexibelt. Vi ska kunna få fram bättre beslutsunderlag. Vi ska ha mindre av förseningar och fördyringar.
Annika Lillemets säger att regeringen talar om att byggtiden är si eller så lång. Men det är ingenting som regeringen säger. Vi bygger på de underlag som vi får. Hittills har det mest handlat om antaganden och vad man skulle kunna tro. Det är därför det är så viktigt med det arbete som Trafikverket gör just nu för att i nästa steg i detalj kunna tala om sträckningen, dimensionen, lutningen, energiåtgången, driftskostnaderna och alla sådana saker, så att vi får med det i vårt underlag. Regeringen vill ingenting hellre än att detta ska komma på plats. Men man kanske ändå ska ha respekt för tiden, även om det ibland känns lite knepigt.
Det har också talats om att enbart den järnvägsplan som behöver tas fram för en förvisso redan ganska känd sträcka kan beräknas ta tre år. Vi vet att kostnaden är någonstans uppemot 2 miljarder. För detta har regeringen också avsatt resurser. Är det så att man kan komma fram till den sista delen snabbare är det mycket bättre.
Det fanns en frågeställning som Annika Lillemets tog upp och som jag bara passerade, men jag kom på den igen. Det är frågan om gods eller inte. Det har vi talat om tidigare. Den viktigaste delen är att separera trafik i det som går något snabbare och det som går något långsammare. Det är egentligen den fina vitsen med det.
Trafikverket tittar nu på de olika lösningarna för att komma fram till det förslag som är det mest effektiva och det bästa. Det kan också redovisa när man kan börja och hur detta ska göras.
Som en tanke har jag i dag ägnat större delen av tiden åt det vi kallar för FIA-dagen, det vill säga förnyelse i anläggningsbranschen. Branschen gemensamt tittar mycket på hur och på vilket sätt man skulle kunna jobba mer effektivt och produktivt. Det behövs verkligen också i den här branschen.
Det handlar om att hitta andra innovativa lösningar som till exempel mer standardisering eller industrialiserade processer och typer av byggnationer. Det är mycket möjligt att det också skulle passa väl in på objekt som till exempel Ostlänken.
Herr talman! Det jag skulle kunna säga är att vi från regeringens sida nu ökar förutsättningarna för att det regelmässiga ska kunna förkortas och förenklas. Jag vet att anläggningsbranschen i sig jobbar mer i samma syfte att kunna förkorta och förenkla. Detta leder Trafikverket vidare även för Ostlänken.
Anf. 76 Annika Lillemets (MP)
Herr talman! Tack så mycket för svaret. Tyvärr är jag inte så väldigt mycket klokare på vad infrastrukturministern kommer att göra helt konkret till exempel vad gäller att satsa på parallell utbyggnad. Jag skulle vara väldigt glad för ett mer klart besked om det och om det är någonting som infrastrukturministern ser är rimligt och möjligt framöver.
Faktum kvarstår att experterna säger att det inte skulle behöva ta så lång tid som elva år att bygga när väl planeringen är klar. Det är gott och väl med en effektivare och snabbare planeringsprocess. Men elva år är lång tid för att bygga. Jag hoppas att den tiden blir kortare.
Jag hoppas också att vi kan utgå från att planen på att blanda långsam godstrafik med snabbare trafik på Ostlänken inte är något som infrastrukturministern är intresserad av. Det framgår också tydligt i de utredningar som har gjorts att det inte är någon bra idé.
Om Ostlänken ska vara dimensionerad även för tungt gods talar vi sannolikt om en ny järnvägsutredning, och då talar vi kanske om tre år till. Det är verkligen någonting vi vill undvika.
Ostlänken är för viktig att dras i långbänk. Vi är många som väntar otåligt. Jag vill verkligen vädja till Catharina Elmsäter-Svärd att göra allt hon kan och prioritera att snabba på processen.
Anf. 77 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Jag kan till Annika Lillemets säga att jag gör vad jag kan för att få Ostlänken på plats. Det första steget är att vi nu har uttalat att Ostlänken ska byggas. Den har också fått en finansiering. Det kan vara en liten bagatell i sammanhanget, men det är en fördel om det finns finansiering. Det är inte alltid det har varit på det sättet.
På frågan om vad jag kan göra för att till exempel jobba med eller föreslå parallell byggnation är mitt svar: Jag är för alla olika goda lösningar som gör att man på mest effektiva sätt kan komma fram till att få Ostlänken på plats.
Det är just en sådan värdering som Trafikverket nu gör för att titta på vad man kan göra, hur man börjar, var man går in, från vilket håll och vilka processer det handlar om. Det är det underlaget som vi ska få fram.
Finns det möjligheter och Trafikverket föreslår det är jag inte emot detta. Jag är öppen för allt som går att göra så att det fungerar på ett bra sätt att få Ostlänken på plats.
Det talades om att blanda långsamma och snabba godståg. Det har aldrig riktigt varit tanken. Det viktigaste är snarare att få snabbare persontrafik. Vi vet att det finns ett problem om man har för många olika typer av gods. Det gäller inte minst längden, tyngden och hastigheten.
Fokus ska vara att kunna knyta ihop hela Östergötland och dess regionpendling med det som berör hela Sverige - Stockholm, Mälardalen, Uppsala och hela resan vidare. Det handlar om de flaskhalsar som är identifierade. Just därför behöver det påbyggas en ny stambana, och där är Ostlänken av de utpekade sträckorna.
När de första tågen kan vara på plats för att börja köra tror jag inte någon av oss har ett svar på i dag. Det är bra att Trafikverket nu satt fokus på att se hur och på vilket sätt det ska genomföras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.