Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tekniska högskolan i Jönköping

Interpellation 2007/08:728 av Attefall, Stefan (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-05-13
Inlämnad
2008-05-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2008-06-03
Svar fördröjt anmält
2008-06-03
Besvarad
2008-06-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 maj

Interpellation

2007/08:728 Tekniska högskolan i Jönköping

av Stefan Attefall (kd)

till statsrådet Lars Leijonborg (fp)

Många små och medelstora företag har svårt att satsa på egen forskning men är likväl i behov av stark kunskapsutveckling och ett nära samarbete med akademin. Sverige har också behov av kvalificerad undervisning för högskoleingenjörer och av framstående forskning inom produktionsteknikområdet.

Högskolan i Jönköping har genomfört en ambitiös satsning i detta syfte i nära samarbete med näringslivet, i synnerhet små och medelstora företag. Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) är landets tredje största utbildare av högskoleingenjörer. Forskningen som bedrivs på JTH är av hög kvalitet och fokuserad på produktionsteknik för små och medelstora företag. Inom vissa områden kan man också tala om att forskningen är världsledande.

Forskningen vid JTH bygger på extern finansiering om sammanlagt 140 miljoner kronor under en sjuårsperiod. Näringslivet och den offentliga sektorn har tillsammans gått in med dessa medel, utöver de egna medel som högskolan har avsatt, för att bygga upp en stark och fokuserad forskningsmiljö. Att forskningen har hög kvalitet intygas av Chalmers och KTH som JTH samarbetar med. JTH stöds därtill av många aktörer såsom Teknikföretagen, fackförbundet Metall och Vinnova. Tyska Fraunhofer-applikationscentrum, Gjuteriföreningens nationella center och Acreo är på plats.

Sverige har på detta sätt fått tillgång till en nationell resurs för samverkan med små och medelstora företag. Om forskningsverksamheten ska kunna utvecklas krävs nu att staten går in och stöder projektet. Eftersom den forskningsfond som byggts upp sträcker sig fram till och med 2009 krävs besked om statens insats redan under 2008. I annat fall kommer ambitionerna som finns inom JTH att dämpas och en neddragning ersätter den positiva utveckling som hittills gällt. Risken för att de bästa forskarna går vidare till andra miljöer är betydande, liksom att undervisningen tappar i kvalitet.

Frågan om den långsiktiga finansieringen för JTH måste lösas. Redan för två år sedan ansökte JTH om att få vetenskapsområdet Teknik, alternativt en del av vetenskapsområdet. Den dåvarande regeringen fattade inga beslut utan hänsköt denna fråga till Resursutredningen (SOU 2007:81) som blev klar för en tid sedan. Där föreslås att högskolor ska kunna få examinationsrätt på olika profilområden inom ett vetenskapsområde. Denna utredning ligger bland annat till grund för arbetet med den forskningspolitiska proposition som regeringen avser att lämna till riksdagen senare i höst.

Problemet är att statens medverkan i finansieringen av JTH måste klaras ut senast i samband med budgeten för 2009 för att skapa en rimlig planeringssituation och framförhållning. Redan har JTH-projektet fått vänta på besked om staten vill medverka, och ytterligare förseningar är inte möjliga utan allvarliga men för verksamheten.

En satsning på att stödja och fortsätta att utveckla JTH är helt i linje med såväl den forskningspolitik Kristdemokraterna lagt fast som den forskningsstrategi som den nuvarande regeringen arbetar utifrån. Med tanke på regeringens aviserade satsningar på forskning, i synnerhet inom området Teknik, vore det mycket märkligt om inte ett positivt besked kunde ges snarast.

Min fråga till statsrådet Lars Leijonborg är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att snarast kunna ge ett positivt besked om att ge Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) examinationsrätt inom hela eller delar av vetenskapsområdet Teknik?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:728, Tekniska högskolan i Jönköping

Interpellationsdebatt 2007/08:728

Webb-tv: Tekniska högskolan i Jönköping

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 1 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Stefan Attefall har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att snarast kunna ge ett positivt besked om att ge Tekniska högskolan i Jönköping, JTH, examinationsrätt inom hela eller delar av vetenskapsområdet Teknik. Universitet och högskolor står inför stora och viktiga utmaningar och behöver bli bättre rustade att möta dessa. Den svenska forskningspolitiken måste långsiktigt skapa förutsättningar som innebär att forskning av högsta möjliga kvalitet uppnås. Regeringen har redan under 2007 och 2008 tagit initiativ till ökade forskningsanslag. Jag räknar med att i den kommande forskningspropositionen kunna presentera förslag för att ytterligare stärka den svenska forskningen. De statliga resurserna för forskning behöver bland annat i ökad utsträckning fördelas utifrån en bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som utförs vid universitet och högskolor. Regeringens utgångspunkt är att forskningen i Sverige ska hålla högsta internationella kvalitet. Därför är det viktigt att forskningen granskas och att kvaliteten utvärderas. Ambitionen för forskningen vid Tekniska högskolan i Jönköping, liksom forskning vid andra lärosäten, är att den ska hålla en hög kvalitet och att Tekniska högskolan i Jönköping kommer att kunna hävda sig väl i konkurrensen om forskningsmedel, inte minst när forskningsresurserna ökar. Ett viktigt underlag för fördelningen av resurser till universitet och högskolor med utgångspunkt i att forskningen ska hålla en hög kvalitet utgörs av de förslag som lagts fram av Resursutredningen. I denna utredning tas bland annat frågan om examensrätt för högskolor upp. Utredningens betänkande har varit ute på remiss vid våra universitet och högskolor och andra berörda myndigheter. För närvarande pågår beredning av frågor inför framför allt en kommande forskningspolitisk proposition. Jag kan inte föregå de förslag som regeringen kommer att lägga fram i kommande propositioner. Jag vill dock poängtera att jag finner flera av Resursutredningens förslag intressanta. Det gäller inte minst utredningens förslag som innebär att en kommande resurstilldelning bör vara kvalitetsbaserad. Ett annat intressant förslag som utredaren kommer med är att även examensrätten på forskarnivå bör frikopplas från vetenskapsområdesindelning och att Högskoleverket får i uppdrag att bedöma, tilldela och återkalla examensrätt på forskarnivå. Även den senare frågan är föremål för fortsatt beredning. Jag räknar med att forskningspropositionen kommer att innebära att Högskolan i Jönköping, liksom övriga universitet och högskolor, får besked om framtida resurser för forskning.
Stefan Attefall (Kd)
Anf. 2 Stefan Attefall (Kd)
Fru talman! Tack statsrådet Lars Leijonborg för svaret! Högskolan i Jönköping har en mycket speciell historia. Det var den tidigare borgerliga regeringen som var med och skapade denna stiftelsehögskola. Det var Chalmers i Göteborg och Högskolan i Jönköping som fick den här friare formen av styrning. Det har varit en högskola som har vuxit kraftigt och haft en stark, positiv utveckling. Man har valt att starkt profilera sig mot vissa nischområden och jobbar mycket gentemot de små och medelstora företagen, mycket med fadderföretag och har mycket kontakter med det omgivande samhället. Man har en mycket internationell prägel, starkt forskningsfokus och också ett starkt samarbete med andra högskolor och universitet. Vi har där en ingenjörshögskola som är ett av de fyra ben vi står på. Den har vi försökt att utveckla i Jönköpingsregionen, framför allt när det gäller produktionsteknikforskning när det gäller små och medelstora företag. Ingenjörshögskolan, som har blivit en teknisk högskola i Jönköping tack vare ett samarbete med Chalmers och KTH, är landets tredje största utbildare av högskoleingenjörer. Vi har också byggt upp en stark forskningsmiljö helt på egen hand. 210 miljoner kronor har samlats in av högskolan själv, som avsatt vinstmedel, privata företag och stiftelser. Självklart har också offentlig sektor regionalt och lokalt varit med och stöttat detta. 140 av de här 210 miljonerna är externa medel. Det här är unikt i Sverige. Man har som sagt byggt upp detta i samarbete med andra. Bland annat har KTH och Chalmers varit intima samarbetspartner och även varit med och garanterat kvaliteten. Problemet för Lars Leijonborg är att han har en historia i den här frågan, inte personligen men genom Utbildningsdepartementet. Vi har under många år byggt upp den här forskningsmiljön, fått den erkänd av många inblandade aktörer och försökt säga så här: Detta initiativ är väl inte värt att stödja från regeringens sida. Vi har jobbat gentemot den förra socialdemokratiska regeringen, och hösten 2005 trodde vi att vi skulle kunna få något slags besked. Då väljer Leif Pagrotsky, dåvarande forskningsministern, att skjuta på alltihop i en ny utredning, den Brändströmska utredningen. Då lyckades vi med stora ansträngningar förlänga forskningsfonden ytterligare två år. Problemet är bara att nu är det inte möjligt att fortsätta detta. Pengarna kommer att ta slut under 2009. Vi vill självklart ha examinationsrätt för vetenskapsområdet Teknik eller delar av det. Vi är inte beroende av hela området. Vi väljer att fokusera och inte försöka vara bäst på allt. Jag inser att det finns många stora frågor som ska avhandlas i den stora forskningspropositionen. Jag inser också att det finns en uppenbar risk att många frågor drunknar i varandra. Problemet är att examinationsrättsfrågan har sin del i detta och sin process. Men det som är det akuta är att vi senast i budgetpropositionen för 2009 måste få ett besked. Finns det resurser för att från regeringens sida stötta forskningen vid Jönköpings tekniska högskola, den högskola som har byggts av frivilliga krafter och lokala aktörer? Finns det möjlighet att få stöd för detta arbete, för att fortsätta att utveckla denna forskningsmiljö, inte minst till gagn för små och medelstora företag? Kommer det inget besked om just finansieringsstöd från regeringens sida i budgetpropositionen kommer Högskolan i Jönköping och Jönköpings tekniska högskola, som är ett av de dotterbolag vi har, att tvingas börja montera ned den forskning som bedrivs i dag. Det är det som jag vill fråga statsrådet om. Är du beredd att här lova att åtminstone i budgetpropositionen ge besked om vilket ekonomiskt stöd som kan ges till forskningen vid Jönköpings tekniska högskola?
Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 3 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Jag var inblandad 1994 och åren dessförinnan i beslutet att ge Högskolan i Jönköping den friare särskilda ställning som den fick, och jag tycker att vi med en blick i backspegeln kan säga att det var ett klokt beslut. Jag har flera gånger besökt Jönköpings högskola och tycker att det är väldigt stimulerande och uppmuntrande att se hur utvecklingen har varit. Jag håller med Stefan Attefall om att det är ett synnerligen dynamiskt och nyskapande lärosäte, nyskapande kanske framför allt genom sina mycket väl utvecklade kontakter med det omgivande samhället, inte minst den omfattande småföretagsamheten och andra typer av företagsamhet i Jönköpings län och andra län i den delen av Sverige. Tack vare dels den något friare ställningen, dels det mycket skickliga sätt som högskolans ledning genom åren har utnyttjat den för att skapa allianser runt om i det omgivande samhället har Högskolan i Jönköping en stark ställning. Man har varit duktig på att attrahera externa medel och bygga upp kontakter i både vårt land och andra länder. Detta har gjort att resultaten har varit goda och intresset för att studera vid högskolan har varit stort. Själva utgångspunkten för det här samtalet är positiv. Jag noterar att frågeställaren talar om vi när han talar om högskolan. Han sitter med i styrelsen. Ni bör se ljust på framtiden. Det som nu är på gång i högskolepolitiken kommer förmodligen att gynna er. En tankegång är att högskolor som har visat sig duktiga på att attrahera forskningsinvesteringar från olika bidragsbeviljande myndigheter också ska premieras i det statliga systemet. Bara där kommer Jönköping att ha en fördel. Frågan i interpellationen handlar om examinationsrätten. Det är en svår fråga. Vi är överens om att det inte är ett idealiskt system om forskning sprids ut så till den grad att man tappar kraften och förlorar fokus. Jag tror att vi måste ha någon form av system där besluten om doktorsexamina är koncentrerade. Då är min principiella utgångspunkt - och det har jag sagt många gånger i den här talarstolen - att alla lärosäten ska mätas på samma sätt. Det är inte fråga om historia utan om aktuella resultat som ska vara utslagsgivande. Eftersom vi båda har en positiv syn på det som händer i Jönköping tycker jag att ni ska vara optimistiska. Exakt hur vi utformar detta regelverk är vi inte klara över. Bland annat av det skälet kan jag inte svara på den konkreta frågan.
Stefan Attefall (Kd)
Anf. 4 Stefan Attefall (Kd)
Fru talman! Tack Lars Leijonborg för de välvilliga orden om Högskolan i Jönköping. Att jag använder vi-begreppet beror på att jag är både företrädare för Jönköpings län i riksdagen och, som statsrådet själv påpekade, ledamot av styrelsen. Jag vet att jag talar här för hela regionen när jag säger att det är viktigt att regeringen också är med och stöder forskningen vid Jönköpings tekniska högskola. Det är ett av de fyra dotterbolagen i vår organisation. Jag vet att Lars Leijonborg och många andra har uttalat sig positivt om verksamheten vid Högskolan i Jönköping och vid Jönköpings tekniska högskola. Problemet är att högskolan har fått många klappar på axeln, men nu är vi i ett skarpt läge. Examinationsrätten har sin dynamik. Förslagen i Brändströms utredning är att inte ge examinationsrätt för hela vetenskapsområden. Man diskuterar också profilområden. Det är en positiv diskussion, och vi är beredda att ta den diskussionen. Det finns säkert grund att komma tillbaka till det. Diskussionen kan ha sin historia och tidsram. Det som inte kan ha en egen tidshorisont är själva budgetfrågorna. Problemet för Lars Leijonborg är att frågan inte är ny på bordet. Problemet är att frågan har funnits så länge på departementets bord. Frågan har skjutits fram av den förra socialdemokratiska regeringen, senast i det beslut som Leif Pagrotsky fattade om att tillsätta en ny utredning och skjuta på alla frågorna. Hela initiativet med att bygga upp forskningsfonden med näringsliv, stiftelser, lokala och regionala offentliga aktörer och högskolan själv har nått vägs ände. Då tvingas Lars Leijonborg och regeringen att välja. Ska vi vara med och stötta initiativet? Ska regeringen vara med och stötta forskning som har fått så gott renommé från många olika aktörer, Vinnova, Chalmers, KTH, Gjuteriföreningen med internationell spetsforskning och tyska Fraunhoferinstitutet? Eller ska ett icke-beslut komma i höstens budget - inget negativt utan bara ett icke-beslut? Det har tyvärr varit historien i den här frågan. Det innebär att dagen efter budgetpropositionen läggs fram tvingas man börja montera ned forskningen. Det är den reella verkligheten. Man kan inte fortsätta utan pengar. Då måste man också börja avveckla olika projekt. Det vi alla vet är att det blir en signal till forskare och andra samarbetspartner om att man måste se sig om efter andra samarbetspartner, andra forskningsmiljöer, andra organ att jobba med. Då börjar utvecklingen till en mindre kostym. Det blir konsekvensen. Det är därför jag är så orolig för att budgetfrågan, om staten ska vara med och stötta forskningen vid Jönköpings tekniska högskola, försvinner in i de stora viktiga frågorna vi håller på med nu. Jag delar helt uppfattningen att vi måste ha mer kvalitetsstyrning av forskningsanslagen, och vi måste ha mer av kvalitetsprövning av de möjligheter som ska finnas. Jag är helt övertygad om att i en sådan miljö kommer Högskolan i Jönköping som helhet och Jönköpings tekniska högskola att klara sig bra. Om vi inte klarar oss bra i den konkurrensen har vi inget mer att hämta. Får vi bara likadana spelregler som andra har vi inga problem med detta. Nu handlar det om initiativet för Jönköpings tekniska högskola. Ett icke-beslut i budgeten i höst kommer att innebära ett aktivt beslut från Jönköpings tekniska högskola att det är över, att det inte går att dra på frågan längre. Då får vi hitta en mindre kostym. Då sänker vi forskningen, som i dag är så framgångsrik, som alla hyllar, som alla säger är bra och positiv. Det är det problemet jag vill uppmärksamma statsrådet på.
Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 5 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Det kanske inte finns så mycket mer att tillägga. Hittills har Högskolan i Jönköping haft samma spelregler som alla andra. Det har ni utnyttjat på ett mycket framgångsrikt sätt. Jag tror att det är precis så det ska förbli. Ni ska ha samma goda möjligheter som andra lärosäten. Det ska ni utnyttja med all den småländska kreativitet som ni besitter. Då kommer ni framöver, liksom tillförne, att visa att ni utför ett utbildningsuppdrag från nationell och regional nivå på ett lika utomordentligt sätt som ni hittills har gjort. Se optimistiskt på framtiden. Det är inte alls så att de företag som ni har byggt upp så fina kontakter med behöver vara mindre generösa i framtiden än hittills. Den här frågan kommer inte på något sätt att slarvas bort i Regeringskansliet. Å andra sidan har vi en politik i Sverige att det inte är regeringen som avgör hur enskilda lärosäten ska utvecklas. Jag har läst en rapport som högskolans rektor har skrivit för Globaliseringsrådets räkning där en viktig princip är lärosätenas frihet gentemot statsmakterna. Jag ska inte peka ut det som händer i Jönköping som viktigare än det som händer i Växjö och så vidare. Här ska vi ha ett generellt system. Det som ska avgöra är framför allt vilken kvalitet man presterar. Det fina i kråksången för er del, som gör att den här diskussionen kan föras i ett sådant optimistiskt tonläge, är att ni har visat att ni har uppnått goda prestationer. För den som håller hög kvalitet, precis som jag sade i mitt svar, är framtiden ljus. Systemet riggas så att de som lyckas uppnå excellens, som man brukar säga i det här sammanhanget, kan räkna med fortsatt stöd från både staten och andra bidragsgivare. Det är mina huvudprinciper. Vi ska ha ett generellt system. Det ska vara kvalitetsbaserat. Jönköping ska tävla på lika villkor som andra. Av dessa tre förutsättningar kan man dra slutsatsen att Högskolan i Jönköping går en ljus framtid till mötes.
Stefan Attefall (Kd)
Anf. 6 Stefan Attefall (Kd)
Fru talman! Jag tackar för denna optimistiska prognos från Lars Leijonborgs sida. Jag upplever att det finns en stark positiv grundsyn på Högskolan i Jönköping och Jönköpings tekniska högskola. Problemet är att vi har en situation där vi har tagit initiativ i Jönköpingsregionen och byggt upp en kvalificerad forskning. Formellt sett har staten aldrig beställt den forskningsmiljö som har byggts upp i Jönköping. Formellt sett har regeringen ingen skyldighet att leverera några forskningsanslag i fasta former till Jönköpings tekniska högskola. Men regeringen har en skyldighet att ta ansvar för att vara med och stödja det som har byggts upp, det egna initiativet. De 210 miljoner vi har skapat under en sjuårsperiod tar nu slut. Vi har mjölkat den kon färdigt. I höstens budget står regeringen inför ett vägval: Ska man vara med och stötta projektet vidare med den basfinansiering som alltid krävs för att också kunna söka alla de projektmedel som finns på olika ställen och de forskningsmedel som finns att söka? Den frågan måste regeringen svara på, och svaret måste levereras så snart som i höstens budget. Annars tvingas Jönköpings tekniska högskola vidta drastiska åtgärder för att anpassa den ekonomiska kostymen till verkligheten. Om det skulle vara så är problemet att det kommer att vara den regering som har skapat förutsättningarna för detta som blir beskylld för att inte ha hjälpt till att fortsätta att odla den miljö som har skapats. Det är det jag inte vill att min regering ska vara med i. Jag vill understryka allvaret i tidsaspekten, för risken är bara att vi i välviljans tecken och med behovet att lösa många frågor samtidigt inte kan ge ett besked i höst. Kan inte regeringen ge ett besked i höst får det dramatiska konsekvenser. Det är det allvaret jag vill understryka för statsrådet.
Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 7 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Från Jönköpings sida försöker man här bygga upp en bild av att man på egen hand har samlat in stora medel och inlett en forskning men nu inte kan fortsätta om inte staten tar över finansieringsansvaret. Nej då, ni kommer att vara lika duktiga framöver som ni har varit hittills på att attrahera andra investerare i er forskningsverksamhet. Alla högskolor kommer att få ett basstöd till forskning - det är jag övertygad om - i det system vi ska introducera. Jönköping kommer inte att bli universitet - det har jag mycket svårt att tro. Men vi är medvetna om den profil som Jönköping har. Vi är väl medvetna om det behov av högskoleingenjörer som finns ute på marknaden, så vi ser mycket välvilligt på kvalificerad utbildning och forskningsanknuten utbildning på det området. Vi kommer inte att tappa bort Jönköping i någon behandling. Tvärtom är Jönköping ständigt i blickfånget för våra ansträngningar att bygga ett bättre akademiskt system i det här landet. Så långt kan Stefan Attefall vara mycket lugn. Vi återkommer i forskningspropositionen. Jag vidhåller att jag känner stor optimism för framtiden för Högskolan i Jönköping.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.