Taxinäringen och tömningscentraler
Interpellation 2007/08:491 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-10
- Anmäld
- 2008-03-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-26
- Sista svarsdatum
- 2008-04-01
- Besvarad
- 2008-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 mars
Interpellation
2007/08:491 Taxinäringen och tömningscentraler
av Börje Vestlund (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
I en tidigare interpellationsdebatt har statsrådet Åsa Torstensson redovisat sin inställning till så kallade tömningscentraler. Redan före denna debatt och även efteråt har flera av branschens företrädare redovisat sin syn på tömningscentraler. Deras syn går i rakt motsatt riktning till statsrådet Torstenssons. Det är uppenbart att statsrådet inte är beredd att följa vad företagarna inom taxibranschen samt arbetstagarorganisationen gemensamt ställt sig bakom, nämligen att man vill ha tömningscentraler.
Vilka motiv statsrådet har för att försvara företagandet inom taxinäringen är svårt att förstå. Det enda uppenbara är att några få remissinstanser, däribland Datainspektionen, hade allvarliga invändningar mot de förslag utredaren redovisade i Taxiutredningen. De som varje dag arbetade med taxi ansåg att förslaget var bra men hade vissa invändningar i detaljer. Vilka remissinstanser ska man ha för att det slutliga lagförslaget ska bli så bra som möjligt?
Jag vill därför fråga statsrådet Åsa Torstensson:
Mot bakgrund av vad branschen har uttalat, kommer statsrådet att lägga fram förslag, om än i någon modifierad form, om tömningscentraler?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:491
Webb-tv: Taxinäringen och tömningscentraler
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:94 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2007/08:94 10 § Svar på interpellation 2007/08:491 om taxinäringen och tömningscentraler
Protokoll från debatten
Anf. 59 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig om jag kommer att lägga fram något förslag, om än i något modifierad form, om tömningscentraler i taxinäringen.
Vid sedvanlig beredning av ett förslag om redovisningscentraler, eller som Börje Vestlund skriver tömningscentraler, framkom det att förslaget var juridiskt väldigt komplicerat. Exempelvis var tanken att all information från taxametern skulle föras över. Det ligger ett kontrollvärde i att överföringen är fullständig. Detta skulle innebära att uppgifter om taxiresenärer kommer med, vilket inte ansågs vara förenligt med grundläggande dataskyddsprinciper eller den rätt till skydd för privatlivet som följer av artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Tekniska svårigheter uppmärksammades också, till exempel att taxameterns internminne normalt inte rymmer lagrad information för en hel månad. Vidare är det oklart vilka kostnader som uppstår till följd av den föreslagna regleringen och hur de förhåller sig till eventuella vinster som lagstiftaren önskar uppnå. Svenska Taxiförbundet räknade ut att ett införande av obligatoriska redovisningscentraler skulle medföra en merkostnad för taxibranschen på ca 172 miljoner kronor per år.
Jag förstår det som att Börje Vestlund förlitar sig på att ett system med redovisningscentraler skulle leda till att stora delar av taxifusket försvann. Jag delar inte denna uppfattning. Oavsett införandet av redovisningscentraler kvarstår det allra enklaste sättet att fuska, det vill säga att inte slå på taxametern. Det kan till och med antas att sådant fusk skulle öka om redovisningscentraler införs.
Regeringen har fastlagt ett mål om att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent till hösten år 2010. Detta innebär att förslag som syftar till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten måste vägas mot intresset av att minska företagens administrativa kostnader. Införandet av redovisningscentraler skulle i stället innebära regelförkrånglingar och dessutom höja de administrativa kostnaderna för privata småföretagare. För närvarande genomförs en rad åtgärder för att förbättra företagsklimatet. Som exempel på sådana insatser kan jag nämna det ambitiösa arbetet för att sänka företagens administrativa kostnader för de statliga regelverken med minst 25 procent till 2010, stärkning av kapitalförsörjningen genom slopad förmögenhetsskatt och höjt tak på Almis mikrolån till 100 000 kronor, förbättrade möjligheter att anställa genom jobbavdrag för näringsinkomster, nystartsjobb, medfinansieringen av sjukpenningen har slopats, och förutsättningarna för små företag att delta i offentlig upphandling ses över.
Jag vill än en gång understryka att politiska beslut inte löser alla problem. Även branschen måste ta sitt ansvar. Jag anser att det är viktigt att vi tillsammans med branschen verkar för att förutsättningarna att bedriva taxiverksamhet blir så goda som möjligt. Vi har inlett en dialog med taxibranschen om olika åtgärder som kan tänkas främja en sund och konkurrenskraftig taxinäring. Mot denna bakgrund avser jag inte att lägga fram något förslag om tömningscentraler.
Anf. 60 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Det här var ju verkligen ett svar som ger besked. Däremot delar jag naturligtvis inte statsrådets uppfattning. I mina kontakter har jag tagit del av att det är vad taxinäringen vill.
Jag tycker att det är beklämmande att vi har ett statsråd som inte vill göra något åt taxifusket. Jag tycker att det är mycket beklagligt. Det är allvarligt, och det gör inte att vi får ett seriöst företagande här i landet.
Statsrådet säger att det inte skulle vara förenligt med grundläggande dataskyddsprinciper. Det går väl att hitta en annan lösning på just det problemet. De seriösa företagen tömmer ju taxametrarna i dag. Det gör inte de andra företagen, eftersom det inte finns någon regel om det.
Sedan går Åsa Torstensson in i en mycket intressant diskussion och säger att det här skulle vara en aktivitet för att minska företagens regelbördor. Man vill i alla fall inte påföra mer. Det säger den regering som har påfört flest och avskaffat minst regler på väldigt länge.
Ni kan väl knappast slå er för bröstet och säga att ni har lyckats med den politiken.
Jag ska efter den här interpellationsdebatten på ett seminarium om regelförenklingar med Näringslivets regelnämnd. De har inga vackra ord att säga om det antal regler som den här regeringen har infört och avskaffat. Det här är bland de högsta nivåerna vi har haft på mycket länge. Jag behöver inte gå in särskilt mycket mer på mitt område i näringsutskottet, men det är faktum. Det har också redovisats från Näringslivets regelnämnd.
Jag ska inte dra in andra statsråd i detta, men jag hade en exakt likadan debatt i tisdags. Den handlade om kassaregister.
Jag kan bara konstatera att den här regeringen i så fall återigen måste ha rekord i att, i stället för att införa ordentliga regler som gör att seriösa företagare kan konkurrera på en sund marknad, underlätta för fuskare att klara sig fram i näringslivet. I stället avstår man från att införa de regler som inte jag har hittat på - om jag hade hittat på dem hade jag förstått om statsrådet hade varit emot dem - utan som branschen har efterfrågat under mycket lång tid. Detta vill statsrådet inte se. Jag tycker att det är beklämmande i den situation som vi befinner oss i, och när vi vet att taximarknaden är en av dem som det finns mest oseriösa företagare i. Vi vet genom mätningar från bland annat skattemyndigheten att det förekommer väldigt mycket fusk i denna bransch.
Men redskapen för detta verkar statsrådet över huvud taget inte vilja ta i. Uppenbarligen står statsrådet på fuskarnas sida.
Anf. 61 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! När avregleringen inom taxinäringen genomfördes 1990 fick den många negativa effekter. Det som var bra var att vi fick fler bilar. Det fanns bilar i stort sett överallt. Det var lätt att komma åt en taxibil, och detta med "taxi var god dröj" försvann. Men det blev andra effekter, bland annat ekonomisk brottslighet. Det blev farligt att åka taxi. Det blev oseriös verksamhet och otrygghet för kunderna. Detta är bara några exempel.
I dag medger så gott som samtliga inom taxibranschen att reformen var alltför långtgående och att näringen därefter utvecklades i negativ riktning för att sedan återigen försöka få bukt med verksamheten.
Vad lär vi oss av detta? Jag tycker att avregleringen av taxinäringen måste ses som ett dåligt exempel och som ett exempel på hur avreglering inte får ske. Man kan inte över en natt ta bort massor av regler och tro att det går att återupprätta saker och ting utan att ha ett regelverk. Regler har i regel kommit till av en anledning. Därför måste man se över hur detta sker.
Nu har man försökt att stävja oseriös verksamhet inom branschen och vidta en del åtgärder för att förbättra detta under resans gång. Det handlar bland annat om kravet på taxiförarlegitimation, utbildning och så vidare, även om mycket fortfarande pågår.
Det som man direkt såg var en jättestor fråga gällde hur man kunde differentiera och se var bilarna hörde hemma. Sedan handlade det om själva prisbildningen. Det var inte ovanligt att många människor blev ockrade. Vi vet att det också förekommer i dag.
Man har under en rad år försökt införa någon form av beställningscentraler för att komma åt internkontrollen och göra någonting. Branschsaneringskommittén, med Ulf Adelsohn i spetsen, hade med detta förslag. Man trodde att man skulle skapa goodwill när det gäller att vårda, att man skulle komma åt fusk och oegentligheter gentemot kunderna, åtminstone till en viss del, och att man även skulle se till att beivra oegentligheter mot anställda och samhälle genom beställningscentralerna.
Centralerna skulle också ta över mycket av den kontroll som belastar polisen och länsstyrelsen, som absolut inte hinner med det. Samhället skulle också avlastas stora kostnader för övrig övervakning och kontroll. Trafiken skulle kunna bli effektivare, fusket skulle kunna minska, lönsamheten skulle kunna öka, och branschens anseende skulle kunna återställas.
Nu vet vi att en hel del utredningar har gjorts när det gäller denna verksamhet och att en del förslag har kommit fram. Men det är lika viktigt i dag som tidigare att vidta dessa åtgärder. Då kom begreppet tömningscentraler. Det är något som ministern nu helt och hållet avfärdar från dagordningen, som jag ser det.
Då blir min fråga till Åsa Torstensson ganska självklar: Vad har ministern för synpunkter på åtgärder som skulle kunna vidtas för att man ska komma åt denna verksamhet, för att man ska förbättra taxibranschens anseende och för att man ska verka för att vi får en trygghet och rättvisa inom taxibranschen?
Anf. 62 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Eftersom vi talar om regler och lagstiftning här vill jag återigen säga att jag är för regler när man använder regler för att lösa ett problem men inte för att skjuta över ett mål så att problemet fortfarande kvarstår. Jag måste därför fråga om Börje Vestlund ställer sig bakom det underlag som jag har att ta ställning till utifrån den bedömning som gjordes med anledning av förslaget om tömningscentral - att det faktiskt skjuter över målet, att man inte når fuskarna och att man inte når svarttaxiverksamheten. Därmed är det en lagstiftning som måhända skulle tillfredsställa bara politiker. Det låter som att man har vidtagit kraftfulla åtgärder. Men man har inte vidtagit några åtgärder för att minska vare sig antalet svarttaxibilar eller den ekonomiska brottsligheten.
Jag vänder mig nu till Sylvia Lindgren. Ni som bodde i Stockholm även under den tid då taxibranschen var reglerad måste veta att det fanns svarttaxi även på den tiden, alltså innan det skedde en avreglering.
Jag tror att det är oerhört viktigt att se att de viktigaste redskapen är tillsyn och kontroll. Dessa redskap finns i dag. Man behöver inte en ny lagstiftning för att ansvariga myndigheter mycket tydligare ska samverka för att öka tillsynen och kontrollen. Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens senaste razzior mot taxinäringen har visat ett oerhört gott resultat. Det visar att det finns redskap redan i dag och att det är rätt väg att gå.
I höstas fick också Vägverket i uppdrag att tillsammans med Rikspolisstyrelsen lämna förslag till hur kontrollen av nyttotrafiken på väg kan förbättras och ytterligare effektiviseras, egentligen i linje med det som Sylvia Lindgren frågade om. Det uppdraget ska redovisas senast den 2 maj i år. Då får vi se vilka förslag som vi kan gå vidare med.
Departementet, både den politiska nivån och tjänstemannanivån, har haft flera möten med Taxiförbundet just av den anledningen att det är viktigt att man i samverkan med ansvarig bransch kan gå vidare för att vidta rätt åtgärder för att minska den ekonomiska brottsligheten och fusket inom taxibranschen.
Anf. 63 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Nej, man behöver inte ställa sig bakom alla underlag från en utredning eller det som finns på departementet. Om man inte gör det får man antingen fortsätta att utreda eller lägga fram egna förslag. Jag trodde att det var så det gick till. Men jag kanske är dåligt informerad. Jag kanske kan bli uppdaterad om det av Åsa Torstensson. Men jag har i alla fall uppfattat att lagstiftare i alla tider har hanterat lagförslag som har kommit in på det sättet.
Jag tycker att Åsa Torstensson ska läsa på inte minst Regelutredningen när det gäller vad regleringen av taxibranschen en gång i tiden handlade om och som vi har lämnat bakom oss. Det handlade inte om att kontrollera företagen ekonomiskt. Det handlade om att man hade ett visst antal tillstånd för att få köra taxi på en ort. Och man hade en trafikeringsplikt. Det handlade inte om kontrollen i sig. Avregleringen av taxibranschen tror jag inte har ett dugg att göra med om det fanns svarttaxi eller inte. Svarttaxi är för övrigt ett annat begrepp, det vill säga privatpersoner som utför samma uppgifter som taxi, och det är en helt annan sak som kräver en annan lagstiftning. En av de sista sakerna som vi gjorde var att se till att straffen blev hårdare, vilket jag tror har gett ett visst resultat. Men det är möjligt att jag inte har följt den frågan tillräckligt väl.
Jag har faktiskt inte sett Skatteverkets utvärderingar och kan inte kommentera dem. Jag hoppas verkligen att statsrådet har rätt, men oseriösa företag i taxibranschen är ett problem.
Om vi inte ska prata om den moraliska delen i att man ska betala skatt och sköta sig här i samhället kan vi åtminstone ta upp den situationen att det finns ett antal seriösa taxiägare som ska konkurrera på en oseriös marknad med oseriösa företag. Jag hade någonstans i min fantasi hoppats att konkurrensvillkor ska vara likadana för alla företag. Jag trodde verkligen att borgerliga partier agerade så. Men det är på grund av att några inte respekterar de här konkurrensvillkoren som vi i viss mån skärper konkurrenslagstiftningen och går vidare och tittar på hur man kan göra konkurrenssituationen bättre i Sverige, inte minst när det gäller offentlig upphandling som Åsa Torstensson själv nämnde i sitt svar.
Om nu det är viktigt, varför är det då inte viktigt att försöka lösa frågan för taxinäringen? Där har jag väldigt svårt att förstå Åsa Torstenssons svar. Där viftar hon bara bort det här och säger att Börje Vestlund vill införa nya regler. Nej, Börje Vestlund vill helst inte införa några regler alls, men det finns uppenbarligen ett behov av att införa nya regler för just detta med tömningscentraler, och detta har pekats på från flera håll. Sedan kanske tömningscentralerna inte behöver se ut exakt som utredningen har föreslagit. Taxiförbundet har självt gett ett förslag på vad man skulle kunna plocka ut ur de här tömningscentralerna för att få det här på ett vettigt sätt. Man skulle kanske ta Taxiförbundets förslag och göra om det och få en riktigt bra lagstiftning av detta. Det är klart att man ska lyssna på remissinstanserna.
Nej, Åsa Torstensson, efter den här debatten och efter att ha debatterat samma fråga med Åsa Torstensson förut kan jag konstatera att taxifuskarnas bästa vän är Åsa Torstensson. Jag kan inte dra någon annan slutsats av de här debatterna. Det finns ingen vilja att försöka reda ut de frågor som finns i de här sammanhangen.
Anf. 64 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! Jag blir något fundersam och känner mig frustrerad över Åsa Torstenssons svar när hon blandar in regelförenklingarna för företagen och att kostnaderna måste minska med 25 procent fram till hösten 2010. Hon tar det som en motvikt till att man ska få ordning och reda i taxinäringen. Det förekommer en oseriös verksamhet inom taxi. Det vet vi om. Vi vill slå vakt om de seriösa företagen för företagens skull och för konsumenternas och kundernas skull. Man ska kunna känna en trygghet i att åka taxi. Det är anledningen till att en rad åtgärder har varit nödvändiga att vidta efter avregleringen 1990.
Jag håller fullständigt med Börje Vestlund i hans resonemang om att jobba för tömningscentraler som en del i detta. Men det sågar Åsa Torstensson av jäms med fotknölarna i det här svaret.
Det finns naturligtvis flera olika delar som man måste bevaka. Kör- och vilotider inom taxiverksamheten är också viktiga frågor i det sammanhanget, liksom utbildning inom olika områden, och inte minst i den här regionen.
Fanns det någon svarttaxi före 1990? Det trodde Åsa Torstensson. Då hade vi en oerhört stark reglering. Man visste exakt när bilarna var ute. Det var silverrävar med silverband runt ärmarna på uniformerna som bevakade att det var rätt slutsiffra som var ute vid rätt tillfälle för att man skulle ha totalkontroll på det. Det var totalkontrollen som man valde att ta bort. Man tog bort allting på en gång, och det har gjort att vi har hamnat i den här situationen igen. Det gör mig frustrerad att Åsa Torstensson pratar om regelförenklingar i det sammanhanget och inte vill komma åt den ekonomiska brottsligheten och öka seriositeten.
Anf. 65 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Naturligtvis är ekonomisk brottslighet ett problem, Sylvia Lindgren och Börje Vestlund. Det är därför regeringen lägger kraft och resurser på att polisväsendet och rättsväsendet ska kunna ta sig an ekonomisk brottslighet. Men svaret är inte redovisningscentraler.
Låt mig ställa en fråga till Börje Vestlund och Sylvia Lindgren. Redovisningscentraler kräver att man slår på taxametern. Är det inte ganska logiskt att man inte slår på taxametern? Vad är då lösningen? Har vi löst problemet som ni tar upp? Ni dundrar på om att redovisningscentraler är den oerhört avgörande faktorn för att minska den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Svara på det! Det är inte min bedömning. Det lättaste och mest logiska om man vill komma undan är naturligtvis att inte slå på taxametern. Därför blir det ett slag i luften att inrätta en lagstiftning som inte når målet.
Det är avgörande att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten fortfarande har fokus på att göra razzior och får resurser för detta. De har uppenbarligen också lyckats att bekämpa den ekonomiska brottsligheten genom att samverka och göra de här razziorna. Det har gett ett bra resultat.
Vi går också vidare. Rikspolisstyrelsen och Vägverket har till uppgift att lämna förslag till hur vi ytterligare kan stärka och effektivisera kontrollen av nyttotrafiken för att nå bättre resultat. Det kommer att lämnas till regeringen om några veckor.
I de samtal som vi har haft med taxibranschen har de ringat in ett antal frågeställningar i ett tiopunktsprogram som de själva har tagit fram. Det gäller polisens tillsyn och kontroll. Man efterfrågar att rikspolischefen tar in polisens engagemang i de här frågorna i sin handlingsplan. Man efterfrågar att alla taxameterföreskrifter samlas i en central databas som administreras av Vägverket. Det handlar om förändringar av skattedeklarationen och så vidare. Det finns ett antal förslag som taxibranschen själv ansvarar för. En del återkommer i det underlag som Vägverket och Rikspolisstyrelsen kommer att lämna till regeringen i början av maj, och andra arbetar vi vidare med i departementet för att komma åt den svarta delen i taxibranschen tillsammans med taxibranschen. Vi vill minska den ekonomiska brottsligheten.
Det är så vi tydligt och konkret arbetar. Det handlar om andra förslag, befintlig lagstiftning och andra arbetssätt som kan stärka möjligheterna att komma åt taxifusket.
Fokus i interpellantens frågeställning låg på tömningscentralerna eller redovisningscentralerna. Mitt svar är att jag inte ser det som ett svar på hur vi kan minska fusket i taxibranschen.
Anf. 66 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det är naturligtvis inte det enda förslaget som jag har förespråkat heller, men det är ett av de medel som statsrådet har på sitt område att kunna reglera. Det är därför jag också har tagit upp det i det här sammanhanget.
Självklart är polisresurser viktiga för att klara det här. Det finns andra saker som man förmodligen också behöver göra - enklare skattedeklarationer med mera - men det är inte statsrådet som ansvarar för detta, och därför har jag valt att ställa frågor om de saker som statsrådet ansvarar för i den här interpellationen.
Med en dåres envishet hävdar Åsa Torstensson att det enkla sättet är att slå av taxametern. Ja, det är sant. Det är riktigt sant. Det är det enklaste sättet. Men problemet är att kassaregister som är riggade och taxametrar som inte läses av och som man inte kan fuska med har inneburit att vi som vanliga konsumenter kan tro att vi har gjort en korrekt affär, och sedan visar det sig att den i verkligheten är svart som natten. Det är ju det som är problemet.
Jag är helt övertygad om att det alltid på marginalen kommer att finnas sådana som åker taxi och betalar svarta pengar rent av, men då vet de i alla fall att det är svarta pengar. Det gör inte saken bättre, men det gör i alla fall att man åtminstone är medveten om det. Det är man inte alltid som det ser ut i dag.
Det är ju branschen som kräver det här. Det är inte bara jag.
Åsa Torstensson hänvisade bland annat till Ekobrottsmyndigheten. Även de har i sitt remissvar sagt att detta är någonting som man gärna ser som en lösning för taxibranschen. Men uppenbarligen är det så att Åsa Torstensson inte är intresserad av att lösa de här problemen på ett sätt som är bra för hela taxibranschen.
Anf. 67 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag tror att det är oerhört viktigt att vi har en gemensam syn i den grundläggande fråga som Börje Vestlund lyfter fram här. Det gäller att hitta och skapa möjligheter för att ta bort eller åtminstone minska fusket undan för undan inom taxibranschen. Det är ett arbete som pågår nu. Det pågår tillsammans med Rikspolisstyrelsen och med uppdrag till Vägverket, och det pågår i allra högsta grad i dialog med taxibranschen för att här skapa förutsättningar där det också delvis är olika departement som är ansvariga. Inte desto mindre är det oerhört viktigt att vi tillsammans med branschen ser vem som gör vad och att Taxiförbundet också naturligtvis har ett eget ansvar och intresse av att göra en självsanering här. Det arbetet kommer att fortgå.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.