Sysselsättningseffekter av begränsning av uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt
Interpellation 2014/15:78 av Jan Ericson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-28
- Överlämnad
- 2014-10-29
- Anmäld
- 2014-11-04
- Svarsdatum
- 2014-11-18
- Sista svarsdatum
- 2014-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I regeringsförklaringen skriver regeringen att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka. Som ett led i att uppnå detta föreslår regeringen en begränsning av uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt.
Alliansregeringens jobbskapande politik bidrog till att 340 000 nya jobb skapades i Sverige. Fler människor i arbete och fler arbetade timmar skapar bättre tillväxt och ger skatteintäkter som finansierar god kvalitet i vård, skola och omsorg. Det måste vi fortsätta värna.
Det är därför oroväckande att regeringen avser att genom fördelningspolitik göra det mindre lönsamt att arbeta. Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skulle med oförändrade regler betalas av ca 1,1 miljoner individer 2015. Regeringens förslag innebär att antalet personer som betalar statlig inkomstskatt beräknas öka med över 70 000 personer och omfatta personer som tjänar ca 36 000 kronor i månaden.
Detta kan innebära att utbytet av att jobba fler timmar eller ta ett större ansvar på en arbetsplats minskar. På sikt kan även viljan att utbilda sig och att utveckla sin kompetens minska. Det är oroande då allt detta får negativa konsekvenser för landets ekonomi och välfärd.
Jag har följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Vilka sysselsättningseffekter bidrar en begränsning av uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt till enligt finansministerns bedömning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:78
Webb-tv: Sysselsättningseffekter av begränsning av uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt
Protokoll från debatten
Anf. 75 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jan Ericson har frågat mig vilka sysselsättningseffekter jag bedömer att avtrappningen av jobbskatteavdraget samt den begränsade uppräkningen av skiktgränsen kommer att få.
Efter den borgerliga regeringens mandatperioder har Sverige nu ett strukturellt underskott på 1 procent av bnp samt en hög arbetslöshet. De stora skattesänkningar som genomfördes i syfte att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten har helt enkelt inte fått avsedd effekt. Regeringen tror på andra jobbskapande åtgärder än sänkta skatter. Högre skatter för personer med relativt hög inkomst har både en god fördelningsprofil och ger nödvändiga skatteintäkter. Det är skatteintäkter som kommer att bidra till finansieringen av angelägna satsningar för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.
Det råder osäkerhet kring beteendeeffekter av de föreslagna åtgärderna. Konjunkturinstitutet skriver dock i sitt remissvar att effekten på sysselsättningen av åtgärderna är försumbar.
Vidare måste politiken bedömas i sin helhet. De satsningar som regeringen gör på exempelvis högre kvalitet i äldreomsorg och förskola, klimat, utbildningskontrakt, 90-dagarsgarantin och extratjänster i välfärden bedöms bidra till en lägre arbetslöshet och en varaktigt högre sysselsättning.
Anf. 76 Jan Ericson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi har debatterat tidigare i dag, och en del av det här blir kanske en upprepning. Men den här gången är det lite mer fokus på skatter.
Jag upprepar det jag sade förut, nämligen att det i svaren från finansministern är mycket svartmålning av Sverige.
Finansministern säger att sysselsättningen i Sverige har minskat men verkar ha missat att det är över 340 000 fler människor som arbetar i dag än 2006. Sverige har högst sysselsättningsgrad i hela EU. Trots den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet ligger sysselsättningsgraden högre än 2006, vilket jag visade finansministern tidigare i dag. Detta påpekades också från Riksbanken i dag när finansutskottet hade sin utfrågning. Riksbankschefen Stefan Ingves konstaterade faktiskt att Sverige har stärkt sin ställning gentemot andra länder sedan 2006 och dragit ifrån USA, Storbritannien och resten av EU när det gäller sysselsättningsgrad. Det är väl en ganska bra prestation under en djup lågkonjunktur? Att säga att sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken inte har lyckats tycker jag, för att vara försiktig, därför är en rejäl överdrift.
I debatten påstår Socialdemokraterna ofta att utanförskapet har ökat. Men när Alliansen tillträdde 2006 var det lite drygt en miljon människor som försörjdes genom sociala ersättningar eller bidrag. År 2012 var det ca 800 000. Enligt SCB ligger nivåerna de senaste tre åren som lägst sedan mätningarna började göras 1990.
Man påstår också ofta att fler människor har osäkra anställningar och deltidsjobb. Det berörde vi tidigare. Men, som sagt, här finns det en rapport från riksdagens utredningstjänst som faktiskt visar att andelen anställda på arbetsmarknaden med tidsbegränsad anställning eller deltidsanställning inte har ökat under Alliansens regeringstid. Det är faktiskt de riktiga fasta jobben som är huvuddelen av de 340 000 nya jobben.
Finansministern hävdar att Alliansen har sänkt skatterna för mycket och att detta har urholkat statsfinanserna. Men det är inte en korrekt bild. Hon borde veta att trots stora skattesänkningar har, som sagt, stat, kommuner och landsting fått kraftigt ökade skatteintäkter.
Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar i en rapport att välfärden aldrig har haft så stora resurser som i dag, även om man räknar bort ökade priser, stigande löner och ökande behov till följd av den demografiska utvecklingen.
Finansministern säger också att Alliansen har skapat underskott i statens finanser. Men, som jag har sagt tidigare, Sverige är det enda landet i EU som väntas minska sin statsskuld som andel av bnp mellan 2006 och 2014, och vi ligger bland de bästa i EU när det gäller starka statsfinanser. Problemet är att Magdalena Anderssons egen regering överger överskottsmålet och försvagar Sveriges ekonomi.
Jag upprepar det som jag har sagt tidigare under debatterna. Före valet sade Socialdemokraterna en sak, och efter valet gör de en annan sak. Före valet hette det att man inför varje beslut skulle kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om ett beslut innebär fler jobb eller inte. Efter valet försvann denna linje snabbt, och redan i regeringsförklaringen var det storstilade löftet borta.
Faktum kvarstår: Sverige har en stark ekonomisk ställning efter åtta år med Alliansen. 340 000 fler arbetar tack vare våra reformer. Att den nya regeringen förstör en del av dessa jobbskapande reformer utan att ens räkna på sysselsättningseffekterna är ytterst allvarligt.
Anf. 77 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kan konstatera att Jan Ericson är mycket nöjd med läget i Sverige. Han är mycket nöjd med hur allting är.
Jag ser däremot en hel del problem i Sverige som jag vill åtgärda. Jag vill åtgärda de fallande skolresultaten. Skolresultaten har fallit åtta år i rad. Andelen ungdomar som slutar grundskolan med tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet har minskat. När det gäller skolresultat faller vi snabbast av alla jämförbara länder. Vi ligger under snittet bland jämförbara länder när det gäller alla de ämnen som mäts i PISA. Det är ett problem som jag vill åtgärda.
Vi har en tredubblad långtidsarbetslöshet bland ungdomar. Alldeles för många ungdomar går arbetslösa månad efter månad. Arbetslösheten har ökat särskilt bland ungdomar som inte har gymnasieutbildning. Det vill jag göra någonting åt. Därför vill vi införa utbildningskontrakt.
Jag ser många kvinnor som går på knäna i äldreomsorgen därför att de har det för stressigt. Samtidigt får vi rapporter om att mer än 100 000 personer, i huvudsak kvinnor, säger att de går ned i arbetstid därför att äldreomsorgen inte håller tillräckligt hög kvalitet.
Jag ser hur antalet personer som har varit arbetslösa i mer än två år har gått från 26 000 före krisen till att vara uppe i över 70 000 i dag.
Detta är problem som jag ser i Sverige och som jag gärna vill göra någonting åt. Jag vill göra det samtidigt som vi har ett underskott på 90 miljarder kronor, och vi lånar nu 10 miljoner i timmen för att finansiera de moderata och borgerliga skattesänkningarna.
För att kunna göra detta måste vi hitta finansiering för reformerna, och det är precis det regeringen gör i budgeten. Vi tar ett stort ansvar för de offentliga finanserna, vi halverar underskottet och lägger den stramaste budgeten sedan budgetsaneringen. Samtidigt gör vi viktiga investeringar för att komma till rätta med de problem vi ser i Sverige. Vi satsar pengar på skolan så att barnen ska kunna få det stöd de behöver för att klara sig i skolan. Det råder numera politisk enighet om detta, och jag tycker att det är oerhört positivt att även de borgerliga partierna nu vill satsa på skolan.
Därutöver vill vi satsa på ungdomar, så att varje ungdom får möjlighet att avsluta sin gymnasieutbildning utifrån de behov den ungdomen har. En del kan gå på folkhögskola, och andra kanske behöver kombinera arbete med utbildning. Det tycker jag är viktigt och bra.
Långtidsarbetslösa ungdomar ska få möjlighet att jobba inom välfärdssektorn för att få arbetslivserfarenhet och kunna påbörja en yrkesutbildning. Vi tycker inte att långtidsarbetslösa ska sitta inlåsta i fas 3 utan i stället få möjlighet att utföra arbete inom välfärden.
Vi vill satsa extra resurser på att anställa fler i äldreomsorgen, inte bara för att förbättra arbetssituationen för dem som jobbar i äldreomsorgen utan även för att möjliggöra för fler kvinnor att arbeta där. Något som också är oerhört viktigt är att möjliggöra för fler av alla de ungdomar som vill läsa en högre utbildning att få göra det.
Därutöver gör vi viktiga investeringar i klimat, miljö och infrastruktur.
Detta gör vi för att vi ser problem i Sverige. Här har vi lite olika syn. Jan Ericson är väldigt nöjd, och jag ser att det finns mycket som är positivt och bra i Sverige - men jag ser också problem. Det är dem vi försöker åtgärda i den här budgeten, men för att kunna göra det behöver vi finansiera våra reformer. Därför föreslår vi en del höjda skatter.
Anf. 78 Jan Ericson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Nja, om vi hade haft kvar alliansregeringen hade jag kanske varit hyfsat nöjd. Jag känner dock att nöjdheten har avtagit något de senaste veckorna.
När det gäller fallande skolresultat har vi haft det i Sverige, men inte i 8 år utan i 20 år. Faktum är att de skolsatsningar Magdalena Andersson nämner att regeringen vill göra är ungefär samma skolsatsningar som Alliansen aviserade före valet. Det är alltså inget konstigt med det. Däremot satsar vi lite mer pengar på skolan än vad regeringen gör, och vi klarar det utan att göra skattehöjningar. Vi gör det nämligen genom att föra en ansvarsfull politik.
Det var dessutom Alliansen som en gång startade de utbildningar Magdalena Andersson nämner, alltså motivationsutbildningar på folkhögskola för att hjälpa ungdomar tillbaka till gymnasieskolan. Det var Alliansen som satte igång det.
Jag nämnde tidigare i dag att antalet utbildningsplatser i Sverige inte har minskat utan ökat. De har ökat så mycket att andelen vuxna som studerar är större i dag än den var 2006. Det spelar ingen roll om man räknar 16-64 år eller 18-64 år; det är en större andel av befolkningen som är i studier. Det gäller både vuxenutbildning och andra eftergymnasiala utbildningar, som yrkeshögskola och högskoleplatser. Vi har också 20 000 fler högskoleplatser.
Påståendet att Alliansen skulle ha rustat ned utbildningssystemet är alltså helt fel. Vi har satsat mycket mer pengar på det än vad den socialdemokratiska regeringen fram till 2006 gjorde.
Jag vill tala lite om tanken att vi ska flytta människor från fas 3 till välfärdsarbeten. Det är ett förslag som har väckt oerhört hård kritik, inte minst från de fackliga organisationerna. När man pratar med människor som arbetar i välfärden - skolan, äldreomsorgen och sjukvården - säger de att de har varken tid eller möjlighet att ta hand om människor som helt saknar utbildning inom yrket. De människorna ska alltså in och arbeta i äldreomsorgen och skolan. De saknar utbildning, och ändå ska de ha kollektivavtalsenlig lön.
Människor som i dag har gått långa utbildningar och arbetar i vården och skolan tycker att det är snarast förnedrande för dem att människor som helt saknar utbildning bara ska komma rakt in och utföra samma arbetsuppgifter. Det här är inte seriöst, och det är därför de fackliga organisationerna har protesterat högljutt mot detta.
Jag skulle vilja höra lite hur Magdalena Andersson ser på det här med utbildning. Ni pratar så mycket om att det är viktigt med utbildning, men när det sedan kommer till kritan och utbildningen ska värderas visar det sig helt plötsligt att det inte spelar någon roll om man har utbildning. Man kan nämligen utföra samma arbete i alla fall.
Anf. 79 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Andelen högskoleplatser per 1 000 unga har sjunkit rejält från 2006 till 2014, om du tittar på andelen ungdomar. Andelen av dem som är unga i dag och som har möjlighet att börja på en högskoleutbildning har sjunkit radikalt från 2006 till i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Däremot byggde regeringen ut komvux- och yrkesvuxplatserna under krisen, och en del av de platserna ligger kvar. Andra har skurits bort. En del skulle ha skurits bort från den 1 januari 2015, och vi föreslår att de ska finnas kvar. Att man byggde ut komvux och yrkesvux under krisen tycker jag var bra, på samma sätt som att det är bra politik att ha studiemotiverande kurser på folkhögskolan.
Hur ser jag på utbildning? Tanken med både välfärdstjänsterna och traineejobben är att man ska kombinera arbete med utbildning. Man ska kunna arbeta i extratjänster - gå parallellt med någon som är utbildad och arbetar där - och sedan kunna kombinera det med utbildning. Vi är övertygade om att det är ett betydligt effektivare sätt att komma bort från arbetslöshet än som i dag, där hela idén med fas 3 är att man inte ska få utföra några riktiga arbetsuppgifter. Det är bättre att kunna utföra arbetsuppgifter och få lön, men naturligtvis kombinera det med utbildning så att man sedan kan stå på egna ben.
Vad gäller traineejobben är tanken att använda de avtal som finns mellan Kommunal och SKL för just yrkesintroduktionsanställningar. För att få fart på detta ökar vi dock subventionsgraden från staten. Det är tänkt att också traineejobben ska kombineras med utbildning.
När det gäller hemtjänsten kan man tänka sig följande: I stället för att en ur hemtjänstpersonalen ska duscha, städa, handla och - om man hinner - fika kan den personalen komma tillsammans med en traineejobbare. Då kan traineejobbaren kanske städa och handla medan den ordinarie hemtjänstpersonalen duschar den äldre och har lite längre tid till att sätta sig ned, ta en fika och prata om hur dagen har varit.
Det höjer naturligtvis kvaliteten för den äldre, och det gör arbetslivet bättre för den ordinarie personalen i hemtjänsten. Det ger också den unga personen ett första kliv in på arbetsmarknaden - en första referens och en möjlighet att börja en utbildning som till exempel undersköterska. Sedan kan man ta klivet ut och vara ordinarie personal.
Anf. 80 Jan Ericson (M)
Fru talman! Om man vet lite hur det ser ut i högskolevärlden vet man att vi inte har en stor brist på högskoleplatser. Vi har i stället ett problem med att vissa utbildningar är väldigt attraktiva, och där är det höga antagningspoäng. Sedan har vi många utbildningar där det är lågt söktryck.
Det är inget problem för den som vill komma in på högskolan att hitta lediga utbildningsplatser; det finns väldigt många utan att vi bygger ut högskolan. Däremot är det som sagt brist på platser på en del mycket attraktiva utbildningar. Det krävs dock väldigt goda förkunskaper för att man ska kunna tillgodogöra sig de utbildningarna. Jag är inte säker på att vi är redo att utbilda hur många läkare, jurister och veterinärer som helst, utan det måste ändå finnas någon matchning mellan arbetsmarknadens behov och hur många platser vi har. Däremot finns det som sagt en massa andra utbildningar där det finns gott om platser.
När det gäller tillfälliga satsningar på utbildningar satsar vi extra på ytterligare högskoleplatser, utöver de 20 000. Vi satsade mer på en del andra områden inom yrkeshögskolan och så vidare under krisåren. Det är riktigt att det fasas ut. Jag tror faktiskt att även Magdalena Andersson vill ha möjligheten att sätta in tillfälliga åtgärder om Sverige skulle hamna i ett krisläge, och sedan kunna fasa ut de åtgärderna utan att bli beskylld för att rusta ned. En tillfällig åtgärd är en tillfällig åtgärd. Om vi ska ha en sådan här strid varje gång vi drar in en tillfällig åtgärd kommer ingen finansminister att våga satsa på det. Jag tycker att Magdalena Andersson ska fundera lite över det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till slut, om extratjänsterna: Hur ska den personal vi i dag har ute på våra äldreboenden och i hemtjänsten, som knappt hinner ta paus på dagen, dessutom hinna släpa på en person till som de ska handleda under hela dagen? De fackliga organisationerna säger att det är helt orimligt att klara av det. Hur kan man lägga fram ett sådant förslag?
Anf. 81 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag tycker att jag beskrev just hur det skulle kunna gå till i praktiken. Vi har fört diskussioner med Kommunal. De tycker att det här är ett bra förslag. Och jag har varit runt på många äldreboenden under valrörelsen, och personalen där är väldigt entusiastisk över att få in ungdomar. De ser att det finns arbetsuppgifter som ungdomar skulle kunna utföra, så att den ordinarie personalen kan ägna sig åt de mer kvalificerade arbetsuppgifterna, som att dela ut medicin och ge mer omvårdnad, medan de enklare arbetsuppgifterna, till exempel städning och handling, är något som ungdomar skulle kunna utföra. Det gör naturligtvis också jobbet lite mer stimulerande och roligare för den ordinarie personalen. De har varit väldigt entusiastiska.
Självklart ska man kunna ha tillfälliga satsningar. Däremot ser jag stora behov av både komvux och yrkesvux. Det är därför vi också föreslår större volymer i budgeten, för det vi har sett efter krisen är att arbetslösheten har bitit sig fast i de grupper som inte har gymnasieutbildning.
I de grupper som har gymnasieutbildning eller högre utbildning är arbetslöshetsnivåerna tillbaka till de som rådde före krisen. Det är enbart i gruppen personer som inte har gymnasieutbildning som arbetslösheten biter sig fast. Därför drar regeringen slutsatsen att vi behöver låta fler människor få möjligheten att få en gymnasieutbildning. Det gäller ungdomarna, som vi föreslår via utbildningskontraktet. Därutöver vill vi ha kvar ett stort antal platser på både komvux och yrkesvux, ett nytt kunskapslyft, så att människor får den utbildning som i dag tycks vara en vattendelare på arbetsmarknaden.
Vi är beredda att höja skatten för att kunna finansiera detta, och jag är övertygad om att det är en långsiktigt välavvägd investering för samhället.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.