Sveriges klimatpolitik

Interpellation 2004/05:585 av Wahlgren, Marie (fp)

den 12 maj

Interpellation 2004/05:585

av Marie Wahlgren (fp) till statsrådet Lena Sommestad om Sveriges klimatpolitik

Jordens medeltemperatur har ökat under det senaste seklet. Även om det finns en vetenskaplig diskussion om vad som är orsaken till temperaturökningen anser flertalet forskare att människans påverkan via utsläpp av så kallade växthusgaser varit en starkt bidragande faktor. Det finns flera olika ämnen som bidrar till växthuseffekten, men det största problemet är utsläppen av koldioxid. Detta beror på att utsläppen av koldioxid är långt större jämfört med andra växthusgaser.

I årets vårproposition presenteras också så kallade gröna nyckeltal. Nyckeltalen visar på om miljöarbetet går på rätt håll. De nyckeltalen som presenteras vad avser koldioxidutsläpp är oroande. I stället för att ligga på en minskning jämfört med 1990 ses en ökning. Siffrorna som presenteras i vårpropositionen är enligt nedan:

1990          2000           2002           2003

59 841      59 124        60 548        63 083

Vad som är än mer oroande är att Kontrollstation 2004 - Naturvårdsverkets och Energimyndighetens underlag till utvärderingen av Sveriges klimatstrategi - pekar mycket på att Sverige inte kommer att uppnå det av riksdagen fastslagna målet om 4 % minskning av växthusgaserna. Dessutom ökar utsläppen efter 2010. Det är oroande att mycket pekar på att Sverige inte lyckas med sin måluppfyllnad, detta särskilt med tanke på att de faktiska behoven av minskning av koldioxidutsläppen på medellång sikt antagligen ligger närmare 30 %. När man granskar siffrorna ser man att det är trafiken och den handlande sektorn som står för ökningen av utsläppen medan utsläppen från bostäder, jordbruk och avfallshantering minskar.

Folkpartiet krävde i samband med besluten kring handelssystemet med utsläppsrättigheter att regeringen skulle återkomma med en uppfattning kring bördefördelningen mellan olika utsläppsområden. Detta för att man på ett bättre sätt ska kunna värdera vilka åtgärder som krävs, till exempel storleken på den handlande sektorn. Detta har inte skett. Däremot har det höjts röster för att till exempel gå ifrån målet att trafiken inte ska öka sina utsläpp. Besluten kring den handlande sektorn innebar att man också här fick en ökning av utsläppsrätten. Det är troligen så att det krävs en samlad välförankrad politik för att kunna ge de långsiktiga regelverk som behövs för att ta tag i klimatpolitiken.

Mina frågor till statsrådet blir därför:

Vad är statsrådets analys av att utsläppen inte minskar, utan tvärtom ökar, under den innevarande perioden?

Kommer statsrådet att ge mål för hur koldioxidminskningen ska ske i de olika sektorerna?

Vilka åtgärder kommer statsrådet att genomföra för att minska utsläppen från trafiken?

På vilket sätt kommer statsrådet att verka för att man får nationell samling kring klimatpolitiken?+