svampangrepp på tallskog

Interpellation 2001/02:282 av Johansson, Kenneth (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-28
Anmäld: 2002-03-04
Besvarad: 2002-03-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 februari
Interpellation 2001/02:282
av Kenneth Johansson (c) till statsrådet Ulrica Messing om svampangrepp på tallskog

De senaste åren har tallskogen i bl.a. mellersta Sverige drabbats av svampangrepp till följd av förra årets kalla och blöta sommar i kombination med en varm och blöt höst. Svampsjukdomen gremmeniella har slagit till på bred front. I Dalarna har svampen fått fäste från Ludvika till Lima. Ett annat område som drabbats är norra delen av Falu kommun och även betydande områden i Hälsingland. Stora ytor kan behöva avverkas i förtid. Enligt riksskogstaxeringen har ca 330 000 hektar skog skadats i landet. Forskare varnar att detta bara är en början.

Främst är det träd i åldern 30@50 år som drabbas, vilket innebär att utbudet av massaved kommer att öka när dessa träd avverkas med låga priser som följd. I kombination med senaste tidens stormfällningar ökar utbudet ytterligare. Svampangreppen riskerar leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Åtgärder behöver vidtas för att stödja de värst drabbade skogsägarna, bl.a. genom ersättning för kostnader för återbeskogning.

Dessutom måste det finnas resurser hos Skogsstyrelsen för extraordinära åtgärder som behövs för att vidta åtgärder, såsom kartläggningsarbeten, rådgivning och anvisning, för att kort- och långsiktigt bekämpa gremmeniella-hotet. För att öka forskningen om svampen, vilket är nödvändigt för att förebygga kommande problem, krävs ytterligare resurser till SLU. Enligt uppgifter är ledande gremmeniella-forskare vid SLU i Uppsala och i Umeå på väg att sägas upp på grund av att det inte finns pengar till forskningen. Är dessa uppgifter riktiga, måste åtgärder omedelbart vidtas!

Jag önskar svar av statsrådet Ulrica Messing, på följande frågor:

Vilka åtgärder kommer att vidtas för att stödja enskilda skogsägare som drabbas ekonomiskt av gremmeniella-angreppen?

Kommer Skogsstyrelsen att erhålla ekonomiska medel för extraordinära åtgärder som behövs för att bekämpa en befarad gremmeniella-epidemi?

Vad avser statsrådet att göra för att säkra befintlig forskning och därutöver intensifiera forskningen om svampangrepp i skogen?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:282

Webb-tv: svampangrepp på tallskog

Protokoll från debatten

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 18 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Med anledning av omfattande an- grepp av svampen gremmeniella på tallskog i främst södra och mellersta Sverige har Kenneth Johansson ställt följande tre frågor till mig: · Vilka åtgärder kommer att vidtas för att stödja enskilda skogsägare som drabbas ekonomiskt av gremmeniellaangreppen? · Kommer Skogsstyrelsen att erhålla ekonomiska medel för extraordinära åtgärder som behövs för att bekämpa en befarad gremmeniellaepidemi? · Vad avser jag att göra för att säkra befintlig forsk- ning och därutöver intensifiera forskningen om svampangreppen i skogen? Kenneth Johansson efterlyser stöd till drabbade skogsägare, bl.a. genom ersättning för kostnader för återbeskogning. Jag fick samma fråga av Kenneth Johansson i juni 2001. Jag påminde redan då om att merparten av statsbidragen till skogsbruket, inklusive bidragen vid omfattande insektsskador på skog, av- skaffades genom 1993 års skogspolitiska beslut. Be- slutet var ett led i den ökade frihet för företagande som genomfördes genom minskade regleringar, sänkta skatter och slopade avgifter. 1993 års skogspolitiska beslut följs regelbundet upp, och i samband med 1998 års uppföljning avvisa- de riksdagen förslag om införande av en form av ekonomiskt stöd vid omfattande skador på skog. Den senaste utvärderingen av skogspolitikens effekter, som presenterades av Skogsstyrelsen i januari 2002, är för närvarande ute på remiss, och regeringen avser att återkomma till riksdagen med eventuella förslag till åtgärder i början på nästa mandatperiod. Men någon utvidgning av det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket planeras inte. Stöd till skogsägarna kan bestå av flera delar så- som information om skadeutvecklingen och råd om hur man ska agera. Sådan information och hjälp kan fås från både Skogsvårdsorganisationen och Sveriges lantbruksuniversitet. Det finns också en möjlighet för skogsägarna att teckna en skogsförsäkring som delvis kan omfatta sådana skador som vi nu ser. Kenneth Johanssons andra fråga var om Skogssty- relsen kommer att få ekonomiska medel för extraor- dinära åtgärder som behövs för att bekämpa en befa- rad gremmeniellaepidemi. Som jag nämnde tidigare kommer regeringen att återkomma till riksdagen i början av nästa mandatperiod med anledning av den senaste skogspolitiska utvärderingen. Vi kommer då att lämna förslag på eventuella åtgärder. Samtidigt kommer vi att redovisa vilka medel vi anser att Skogsstyrelsen bör ha. Den tredje frågan gällde vad jag avser att göra för att säkra och intensifiera forskningen om svampan- grepp i skogen. Kenneth Johansson anser att Sveriges lantbruksuniversitet behöver ytterligare resurser för detta. Ledande gremmeniellaforskare riskerar annars uppsägning. Jag delar naturligtvis uppfattningen att det är angeläget att den skogliga forskningen får till- räckliga resurser. Större gremmeniellaangrepp är något som åter- kommer med jämna mellanrum. Därför är det nöd- vändigt att denna forskning kan bedrivas långsiktigt. Som statsråd kan jag inte styra hur Sveriges lant- bruksuniversitet ska fördela sina resurser. Det är frågor som måste hanteras av Lantbruksuniversitetets styrelse och fakultetsledning. Men jag vet att Lant- bruksuniversitetet redan under 2001 avdelade extra resurser för att klargöra gremmeniellaangreppens omfattning och för att informera skogsägare om an- greppens orsaker och följder.

Kenneth Johansson (C)

Anf. 19 Kenneth Johansson (C)

Fru talman! De senaste åren har tallskogen drab- bats av svampen gremmeniella. I Dalarna har svam- pen fått fäste från Ludvika till Lima. Ett annat område som har drabbats är norra delen av Falu kommun. Stora ytor kan behöva avverkas i förtid. Forskare varnar för att detta bara är början. Svampangreppen riskerar att leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Jag har helt riktigt tidigare frågat statsrådet Mes- sing om regeringen är beredd att hjälpa de drabbade genom ersättning för återbeskogning. Nu, liksom vid förra tillfället, hänvisar statsrådet till avregleringen och marknaden, som ska sköta detta. Information kan möjligen samhället bistå med. Sedan hänvisas till skogsförsäkringen. Jag tycker uppriktigt sagt att det här är att hantera de drabbade privata skogsägarna, som riskerar att förlora hundratusentals kronor, med kyla och bristan- de insikt om problemets omfattning. Det är, tycker jag, rimligt att staten hjälper till med kostnaden för att sätta ny skog. Det finns ju inga försäkringar som gäller för skog över 1,3 meter, dvs. över brösthöjd. Avreglering av marknaden brukar anföras när det passar. Jag vill erinra om att det fortfarande finns en reglering, enligt skogsvårdslagen 5 § punkt 1, om skyldighet att anlägga ny skog "om markens vir- kesproducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt". Ministerns argument mot de drabbade skogsägar- na tycker jag är hårda och dessutom tunna. Min följd- fråga är om inte statsrådet och regeringen har någon- ting utöver information att ge enskilda drabbade skogsägare som besked. Jag framhöll också i min interpellation att Skogs- styrelsen bör ha medel för extraordinära insatser som kartläggningsarbete, rådgivning och anvisning för att på kort och lång sikt bekämpa gremmeniellahotet. Regeringen återkommer med svaret nästa mandatpe- riod. Har Skogsstyrelsen resurser att klara sina upp- gifter då? är min fråga till ministern. Beträffande skogsforskningen svarar inte minis- tern på annat sätt än i allmänna ordalag. Efter vad jag har erfarit och läst är ledande gremmeniellaforskare på väg att sägas upp. Min fråga är då: Är det verkli- gen på detta sätt ministern anser att vi ska bedriva långsiktig forskning när det gäller det här området?

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 20 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Det lät väldigt negativt när Kenneth Johansson sade att det var bara information som sta- ten kan bistå med via politiker och via den skogssty- relse och de skogsvårdsorganisationer som finns. Det är naturligtvis inte sant. Men information om angrep- pen - kunskap om hur angreppen sprider sig, var riskerna för att angreppen ska få fäste är som störst och vad vi kan göra för att minska de riskerna - är en viktig utgångspunkt i vårt arbete för att minska den här typen av angrepp och för att kunna möta de svängningar som finns i naturen. Det är kopplat till väderlek och mycket annat, som vi vet påverkar just svampangreppen. Vi bistår med kunskap, information, åtgärder som är effektiva och självklart hela den skogsvårdsorgani- sation som finns på plats runtom i vårt land och som har en hög kunskap och en god insikt både om vad enskilda skogsägare råkar ut för och om vad de kan få hjälp med. Det kan gälla både svampangrepp och andra frågor. Vi har en stor myndighet till vårt förfo- gande som har en otroligt hög servicenivå när det gäller att informera och att samarbeta med enskilda skogsägare. Det är inte sant att det skulle vara bara en liten del som staten kan bidra med. Men ändå har det varje gång riktlinjerna för skogspolitiken har utvärderats här i riksdagen rått bred politisk enighet om att vi inte ska tillbaka till den tid av regleringar och statsstöd som rådde före 1993. Mot bakgrund av de frågor jag får här i riksdagen och utanför riksdagen har jag ing- en anledning att tro att något politiskt parti har ändrat uppfattning i den frågan. Utan att gå tillbaka till en tid av mer regleringar och statsstöd, men ändå utan att på något sätt neglige- ra de problem och de angrepp som vi ser, har jag naturligtvis för avsikt att agera i den här frågan på ett trovärdigt sätt. När vi nu utvärderar skogspolitiken och tittar på de problem som Skogsstyrelsen själv har pekat på - de oroväckande tecken man ser och som handlar om återväxten och röjningen i vissa områden - ska vi naturligtvis se på den oro som finns med anledning av svampangreppen. När vi summerar vilka starkare verktyg vi vill att Skogsstyrelsen och våra skogsvårdsorganisationer ska ha och vilka ytterligare uppdrag vi ska lägga på dem, måste vi naturligtvis ställa detta i proportion till hur mycket pengar vi är beredda att ge som förvaltnings- anslag till Skogsstyrelsen. Där har vi nu en dialog, och jag är beredd att fortsätta den. Men jag börjar inte med att se på vilka resurser Skogsstyrelsen ska ha, utan jag börjar i andra änden och ser på vad utvärde- ringen har lärt oss. Jag tittar på vilka ambitioner vi ska ha med skogspolitiken och hur bred uppslutning finns det om att fortsätta på vår nuvarande väg av frivillighet och information och om att inte gå tillbaka tillbaka till tvång och regleringar, som vi hade tidiga- re. Där är jag optimist.

Kenneth Johansson (C)

Anf. 21 Kenneth Johansson (C)

Fru talman! Information är helt klart nödvändig. Jag har inget att erinra om när det gäller det. Men det räcker inte. Det krävs mycket andra åtgärder. Den skogsbonde som förlorar hundratusentals kronor kan få hur mycket information som helst utan att det täcker den förlust som han har gjort. Informa- tionen kan vara ett bidrag till att öka kunskapen om hur man ska hantera situationen, men det täcker inte förlusten. Jag tycker fortfarande att statsrådet inte riktigt verkar inse omfattningen och allvaret i det som gremmeniellan är på väg att ställa till med. Som sagt, marknaden är avreglerad i vissa avse- enden, men att följa skogsvårdslagen innebär ändå ett ingrepp i marknaden. Jag läste i en tidskrift om en skogsbonde som hette Kent Hansson och bor utanför Järvsö. Han sade: Plötsligt försvann min pensionsförsäkring. Han hade fått 100 av sina 500 hektar angripna av skadesvam- pen. Så ser det ut på många håll. Jag vill nämna några exempel från min hembygd på hur det kan slå. 15-20-årig skog, fem till sju meter hög, innehåller inget gagnvirke utan blir uteslutande flisved. Kostnaderna för det här 20 år gamla bestån- det har varit omfattande. Det rör sig om markbered- ning, plantor, sättning, röjning, fällning, samman- forsling av det skadade virket, utforsling av flisveden, markberedning för ny skog samt plantor och sättning. Det innebär en kostnad om 19 000 kr per hektar, 20 års förlorad tillväxt och tappad känsla och framtidstro samt sned åldersfördelning. Det är exempel på effek- ter. Förlusten blir hundratusentals kronor för en skogsägare som äger t.ex. 60 hektar, varav fem hektar drabbas. Information, säger ministern. Ersättning för åter- beskogning är ett komplement och en viktig åtgärd, säger jag. Jag fick ingen kommentar till detta med försäk- ringen. Jag vill påstå att för de allra flesta är det icke möjligt att utnyttja den. När det gäller resurser till Skogsstyrelsen håller jag med om att man först ska se till behovet. Men enligt de signaler som jag har fått saknar man redan i nuläget resurser för att kunna vidta de åtgärder som krävs. Jag läste i tidningen Land att ledande gremmeni- ellaforskare är varslade från den 1 juli och att de kan komma att sägas upp. I rådande läge är detta ofatt- bart. Ministern pratar om långsiktighet, och det ska ställas mot att ledande forskare på detta område är på väg att sägas upp. Jag tycker att man nästan får ta sig för pannan.

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 22 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Det hjälper inte om Kenneth Johans- son tar sig för pannan. Vi har ändå den principen att ett statsråd inte kan gå in och agera när det gäller beslut som har fattats av Lantbruksuniversitetets styrelse. Jag kan tycka att det är ett dåligt beslut eller att man skulle ha fattat ett annat beslut, men jag har stor respekt för den demokratiska process som har varit inför styrelsens beslut och för de befogenheter som vi har gett styrelsen. Det är klart att vi måste ge styrelsen utrymme att agera utifrån detta. Om Kenneth Johansson är orolig över de gene- rella prioriteringarna för det arbete som sker på uni- versitetet vill jag rekommendera Kenneth Johansson att framställa en interpellation till ansvarigt statsråd, till Margareta Winberg. Kenneth Johansson och jag har inga delade me- ningar om att forskning och utbildning är viktigt, vilket också Skogsstyrelsen pekar på i sin rapport. Man pekar också på ett annat problem som finns i dag, nämligen att mycket av den forskning som sker är uppbunden under väldigt lång tid. Det har därför ibland uppstått problem när det gäller att agera på kort sikt. Det var ju ett stort tallmätarangrepp i Hökensås för en tid sedan, och då var det svårt att få hjälp av forskar- och utbildningsvärlden eftersom man var knuten till långvariga projekt och hade långvariga åtaganden. Det är alldeles för få forskare som har möjlighet att agera snabbt när det inträffar ett svam- pangrepp. Låt oss också diskutera vad vi kan göra gemensamt både för att säkra långsiktigheten och för att kunna agera väldigt snabbt och kortsiktigt. De försäkringsfrågor som Kenneth Johansson lyfter fram är ett stort och generellt problem. Det finns inga försäkringar för någon företagare eller för någon enskild person som täcker en förlorad vinst. I den mån som man kan utnyttja en försäkring vid t.ex. svampangrepp täcker den bara den skada som har uppkommit vid det tillfället. Jag är också medveten om att det kan vara svårt att få hjälp genom försäkringar. Det finns dock en möjlighet, men en försäkring kan aldrig täcka en framtida vinst. Det är ändå positivt att det är långt ifrån alla skogsägare som har drabbats av angrepp i hela sitt bestånd. Jag tycker att den bild som Kenneth Johansson målade upp verkade väl mörk, även om jag på intet sätt vill negligera de problem som vi ser, de angrepp som har skett. Men det är ytterst få skogsägare som har råkat så illa ut att de har fått avverka hela sitt bestånd så att de därmed har förlorat alla möjligheter till återväxt och annan planering som alla skogsägare är beroende av i sin verksamhet. Det är alltså flera som har varit tvungna att avver- ka delar av sitt bestånd, men många har också fått hjälp med besprutning för att komma till rätta med problemen. Ingen försäkring i världen täcker ändå beräknad förlust av inkomst i framtiden, och det tror jag inte att vi kan ändra på.

Kenneth Johansson (C)

Anf. 23 Kenneth Johansson (C)

Fru talman! Nej, tack och lov blir inte alla drab- bade. Men för dem som drabbas är den bild som jag har tecknat inte mörk, utan den är en ren realitet. Jag har i den här interpellationsdebatten ansträngt mig för att påvisa att gremmeniellan är ett stort hot. Den "röda djävulen" har spritt sig över hela landet, står det beskrivet i en tidskrift. Jag anser att enskilda skogsägare bör få ersättning åtminstone för åter- beskogning. Där skiljer sig min och statsrådets upp- fattningar, det är helt klart. Jag anser också att Skogsstyrelsen snarast bör er- hålla medel för extraordinära insatser. Enligt de sig- naler som jag har fått är det behovet akut. Också där skiljer sig min och statsrådets uppfattningar. Jag anser att forskningen bör intensifieras och räddas. Jag fick inget besked från ministern på den punkten, men jag tog till mig tipset om att vända mig till jordbruksministern. Ska vi klara av att lösa det här är jag övertygad om att vi måste satsa mycket mera på forskning. Jag hade hoppats att skogsministern skulle ha visat ett större engagemang för dessa frågor eftersom proble- met är av en sådan dignitet. Jag påstår att den ambi- tionen och det engagemanget finns hos mig och Cen- terpartiet.

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 24 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Jag tror att det engagemanget kom- mer att finnas kvar när den demokratiska processen är slutförd. Jag tror inte att Centerpartiet skulle upp- skatta om regeringen inte tillät alla parter och aktörer att vara med och tycka om den utvärdering som riks- dagen själv har fattat beslut om. Vi följer ett demokratiskt fattat beslut. Vi ska ut- värdera målen för skogspolitiken en gång per man- datperiod. Skogsstyrelsen har alldeles nyss gjort en utvärdering. Det är min skyldighet som statsråd att se till att vi följer de beslut som riksdagen har fattat och ger alla en chans att vara med och tycka när det gäller balans- gången mellan miljömål och produktionsmål. Det finns också en balansgång mellan frivillighet och tvång som hela skogspolitiken bygger på. Över tiden ser vi att många frågor kommer tillba- ka. En sådan fråga är just problemen med svampan- greppen. Vi tar dessa på allvar, men vi kommer inte att lösa dem kortsiktigt. Också här krävs det en lång- siktig strategi för alltifrån forskning på längre sikt till möjligheten att agera när det dyker upp ett akut an- grepp, och vi har en beredskap för detta. Jag avser att återkomma med förslag om en ny balansgång och en ny ambition i den skogspolitik som ska föras under nästa mandatperiod. Då ska vi naturligtvis se till att Skogsstyrelsen och skogsvårds- organisationerna också är rustade så att de kan leva upp till de ambitioner som vi har.

Intressenter

Frågeställare

Johansson, Kenneth (c) Centerpartiet

Besvarad av

statsrådet Ulrica Messing Socialdemokraterna