Striktare EU-direktiv för körkort för tunga fordon
Interpellation 2019/20:45 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-10-11
- Överlämnad
- 2019-10-12
- Anmäld
- 2019-10-15
- Sista svarsdatum
- 2019-10-26
- Svarsdatum
- 2019-12-06
- Besvarad
- 2019-12-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
För att få lov att ta och behålla körkort i Sverige måste den enskilde uppfylla krav om medicinsk lämplighet. Kraven ställs för att säkra en god trafiksäkerhet och handlar bland annat om syn, hörsel och andra hälsoaspekter som är viktiga i trafiken. Särskilt höga krav ställs för att få körkortsbehörighet för tyngre fordon och för fordon som framförs i yrkestrafik.
Det är naturligtvis oerhört viktigt att värna trafiksäkerheten, och därför är körkortslagens bestämmelse om att körkortstillstånd får meddelas endast till den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon central. I dag finns dock problem med hur denna bestämmelse tillämpas av ansvariga myndigheter.
Transportstyrelsens föreskrifter är delvis förlegade och schablonmässigt utformade och ger i vissa fall lite eller inget utrymme för individuella bedömningar av den enskildes lämplighet. Detta finns det många exempel på, varav ett uppmärksammat fall gäller en yrkeschaufför i Åre med eget åkeri. Denna person har fått sitt körkort indragit av Transportstyrelsen på grund av sin sjukdomshistoria gällande epilepsi. Tidigare sa reglerna att yrkesförare skulle ha varit anfallsfria i fem år. Om de åt medicin eller ej spelade ingen roll. År 2017 beslutade Transportstyrelsen att EU-direktiven ska följas och de är betydligt striktare, vilket också ministern hänvisade till vid en frågestund i september 2019. Nu ska yrkesförare ha varit anfallsfria i tio år och under dessa tio år får de heller inte ha tagit mediciner.
I det fall jag nämnt ovan har personen bara haft några få anfall i sömnen på nittiotalet och fick medicinering efter det. Trots massor av läkarundersökningar som påvisat att hans värden ser bra ut har de valt att fortsätta medicinering för säkerhets skull. De anfall han hade i tonåren, som alltså var i sömnen, räknas av Transportstyrelsen som förmildrande omständigheter. Trots att personen i fråga hänvisat till andra fall inom EU och att Transportstyrelsen ansett honom som lämplig i över 20 år, med en oförändrad prognos, blir beslutet nu att dra in hans körkort med omedelbar verkan.
Vi har nu ett förändrat regelverk som implementerats utan övergångsregler. Men vi har också ett regelverk som enligt bilaga 12.14 faktiskt tillåter nationella myndigheter att kunna ge förare, med förutsättningar för en god prognos, tillåtelse att framföra sina tunga motorfordon, men där myndigheten inte verkar ge undantag.
Jag är väl medveten om att statsrådet inte kan uttala sig i enskilda fall men efter att jag vid ett tidigare tillfälle ställt frågor till ministern om denna problematik har många drabbade hört av sig till mig. Jag är övertygad om att problematiken i fråga kommer att beröra fler och fler inom vår yrkeschaufförskår de närmsta åren.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
- Tycker inte ministern att det borde ha funnits och borde finnas någon form av övergångsreglemente som möjliggör för innehavare av körkortsbehörighet för tyngre fordon att följa regelverket inom rimlig tid?
- Ministern har tidigare sagt att ärendet ska följas; menar ministern att detta problem för Sveriges yrkeschaufförer ska lösas genom att följa frågan?
- Avser ministern att agera för att det ska vara tydligt för svenska myndigheter att undantag kan ges till förare med god prognos?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:45
Webb-tv: Striktare EU-direktiv för körkort för tunga fordon
Dokument från debatten
- Fredag den 6 december 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:46
- Protokoll 2019/20:46 Fredagen den 6 decemberProtokoll 2019/20:46 Svar på interpellation 2019/20:45 om striktare EU-direktiv för körkort för tunga fordon
Protokoll från debatten
Anf. 45 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har ställt ett antal frågor till mig om de medicinska kraven för att ha körkort med högre behörigheter.
Säkra förare är en viktig del av arbetet för att uppnå nollvisionen. Därför finns det gemensamma minimikrav för förares medicinska lämplighet i EU:s körkortsdirektiv. De medicinska kraven för körkort vid epilepsi är högre för yrkesförare än för andra förare. I ett överträdelseärende mot Sverige har EU-kommissionen klargjort att de medicinska minimikraven för körkort alltid ska vara uppfyllda. Enligt körkortsdirektivet krävs för tunga behörigheter tio års anfallsfrihet utan medicinering. För förare med god prognos kan denna tid kortas. Bedömningen görs i de enskilda fallen av Transportstyrelsen.
Det innebär att nationella myndigheter kan bevilja undantag från kravet på den anfallsfria tiden om tio år efter en individuell bedömning, men inte från kravet att vara medicinfri. Transportstyrelsens tillämpning av undantagsmöjligheten i förhållande till direktivet har prövats och fått stöd bland annat i en dom från kammarrätten.
Inom ramen för EU:s arbete med körkortsdirektivet ses de medicinska kraven över löpande för att kunna uppdateras i takt med den medicinska utvecklingen. Sverige är aktivt i detta arbete.
Anf. 46 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Till er åhörare, både här på läktaren och i tv och radio, vill jag säga att detta handlar om att Transportstyrelsen har implementerat ett striktare EU-direktiv för körkort för tunga fordon utan några egentliga övergångsregler. Det innebär rent krasst att vi i dag har förare av tunga fordon som kört tung trafik i nästan hela sitt liv men nu helt plötsligt inte får köra, inte får utöva sitt yrke, inte ha sin inkomstkälla och inte heller får inneha sitt drömyrke. Detta har alltså skett för att det har implementerats ett EU-direktiv med striktare krav utan några som helst övergångsregler. Vem har informerat dessa förare?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! För att få lov att ta och behålla körkort i Sverige måste den enskilde uppfylla krav på medicinsk lämplighet. Kraven ställs för att säkra en god trafiksäkerhet och handlar om bland annat syn, hörsel och andra hälsoaspekter som är viktiga i trafiken. Särskilt höga krav ställs för att få körkortsbehörighet för tyngre fordon och för fordon som framförs i yrkestrafik. Det är naturligtvis oerhört viktigt att värna trafiksäkerheten. Det är nog alla här inne överens om.
Men detta direktivs implementering, fru talman, ställer till en hel del problem. Dessa problem finns det ganska många exempel på. Vi har till exempel Roland uppe på läktaren. Vi har ett annat uppmärksammat fall i Åre - Patrik med eget åkeri. Det finns ganska många fler exempel, och ganska många fler kommer att hamna i denna situation. Det är yrkeschaufförer som har fått sina körkort indragna av Transportstyrelsen på grund av sin sjukdomshistoria gällande epilepsi, inte för att deras epilepsi på något sätt har eskalerat utan för att reglerna hux flux har ändrats utan någon som helst information.
Tidigare sa reglerna att yrkesförare skulle ha varit anfallsfria i fem år. Om de åt medicin eller inte spelade ingen roll. Men 2017 beslutade Transportstyrelsen att EU-direktiven ska följas, och de är betydligt striktare. Detta har ministern och jag talat om tidigare vid en frågestund. Nu ska yrkesförare ha varit anfallsfria i tio år, och under dessa tio år får de inte heller ha tagit mediciner.
Med anledning av detta ställde jag min första fråga i interpellationen: Tycker inte ministern att det borde ha funnits och borde finnas någon form av övergångsreglemente som möjliggör för innehavare av körkortsbehörighet för tyngre fordon att följa regelverket inom rimlig tid?
Fru talman! Jag upplever inte att detta fanns med i något svar från ministern. Jag undrar om jag ska tolka det som att ministern inte har något svar.
Jag är ekonom, och jag gillar att räkna. Framför allt vill man då i slutändan att ekvationen ska gå ihop. Men det gör den inte här hur man än räknar.
Transportstyrelsen väljer att implementera ett EU-direktiv 2017 som kräver att yrkesförare har varit anfallsfria i tio år och inte har tagit mediciner. Många har varit medicinerade just in case och inte fått någon information om att detta skulle ändras. De har hamnat i denna fålla att man ska har varit medicinfri i tio år. Men de har ändå tidigare fått sitt fortsatta körkortsinnehav beviljat av Transportstyrelsen, trots att Transportstyrelsen kände till medicineringen.
Hur tänkte regeringen när detta implementerades, och vad säger ministern till alla dessa åkare som nu inte kan utöva sitt yrke?
Anf. 47 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för detta. Hon är inte bara ekonom utan också riksdagsledamot. Och som riksdagsledamot vet man att vi också är medlemmar i Europeiska unionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det handlar om ett överträdelseärende mot Sverige när vi är medlemmar är vi skyldiga att följa detta direktiv. När man tydligt säger att det inte heller finns möjligheter till övergångsbestämmelser enligt de så kallade farfarsprinciperna är det också någonting som Sverige måste följa.
Det finns dessutom möjlighet för individer att överklaga. När det sedan prövas i förvaltningsrätt och det visar sig att förvaltningsrätten, i detta fall kammarrätten, säger att det är rätt bedömning är det en svensk domstol som har slagit fast en praxis.
Som riksdagsledamot bör man ändå vara ganska bekant med hur processen ser till att vi ska följa EU-direktivet, eftersom det var ett överträdelseärende, och dessutom rimligtvis följa de svenska domstolarna.
Jag måste därför ställa följande fråga till Alexandra Anstrell: Tycker hon att vi inte ska följa EU-direktivet, att vi i strid med EU ska låta bli att implementera direktiv, att vi ska bryta mot principerna när det gäller implementeringen av övergångsregler eller att vi ska strunta i de domstolsbeslut som nu har fattats när det gäller tolkningen? Jag hoppas och tror inte det.
Jag tycker själv att det enda rimliga hade varit övergångsregler och tid för detta. Det tror jag att många tänker. Men det är uppenbarligen så att när EU har valt att implementera detta direktiv, och Sverige inte likt andra medlemsstater gjort en strikt implementering från början, inledde man en process med ett överträdelseärende. Då är den gången att svenska myndigheter har att följa detta. Det ankommer inte på mig som statsråd eller på Alexandra Anstrell som riksdagsledamot att i enskilda ärenden göra någon annan särskild bedömning, utan det får prövas av ansvarig myndighet. Det kan sedan överklagas. Och när det överklagas har man rätten att få det prövat förvaltningsrättsligt. Det är så gången är.
Sedan tycker jag, och det tror jag att alla tycker, att det är otroligt viktigt att tillgodogöra sig all den erfarenhet och den kunskap som personer både med epilepsi och andra sjukdomar har och att säkerställa att de i så stor utsträckning som möjligt kan använda sin gedigna yrkeskunskap.
Men bakgrunden till direktivet är det faktum att just yrkesförare framför fordon i 50-60-tonsklassen. Därför ställer man särskilda krav på att dessa personer ska vara medicinfria. Det är det handlingsutrymme som finns.
Det som vi kan och ska göra är att följa den medicinska utvecklingen och att följa hur praxis utvecklas. Återigen: Det är kanske inte vare sig jag som statsråd eller Alexandra Anstrell som riksdagsledamot som ska göra denna bedömning, utan det är läkarvetenskapen tillsammans med berörda myndigheter som ska göra denna bedömning. Jag kommer att följa detta noga eftersom det är viktigt att vi använder alla tillgängliga resurser som finns när det gäller att ha chaufförer inom yrkestrafiken. Där finns det nämligen en brist. Vi behöver därför använda så stor kunskap som möjligt.
Därför är det bra att det också finns möjligheter till undantag. Vissa lättnader kan medges när det gäller den anfallsfria tiden för den som har en god prognos och en låg anfallsrisk. Det är denna bedömning som både domstolar och Transportstyrelsen kan göra enligt det direktiv som vi som EU-medlemmar nu har skyldighet att implementera.
Anf. 48 Alexandra Anstrell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tycker egentligen att allt det här är ganska konstigt. Jag kan inte tro att man på en statlig myndighet implementerar ett regelverk och inte informerar ett antal duktiga åkare. Någonstans måste det ju ha blivit ett systemfel - någon måste ha glömt bort någonting.
Jag tänker också att jag som riksdagsledamot är med och stiftar lagar, vilket betyder att man även kan ändra lagar. Vi kan inte skylla på ett EU någonstans långt bort; vi är ju en del av EU, och då får man vara med och påverka i EU. Så tänker jag.
Ministern har sagt tidigare och sa också i dag att ärendet ska följas. Jag undrar hur ministern menar att det här problemet för Sveriges yrkeschaufförer ska lösas genom att man följer frågan. Vore det inte bättre att någonstans försöka ta tag i frågan - förändra den och lösa den?
Vi kan jämföra den här frågan med någonting annat. Vi har alltså ett antal personer som har haft körkort för tung trafik och som någon gång i sitt liv har haft epilepsi men sedan fått medicinering. Sedan dess har det inte varit några problem, utan Transportstyrelsen har beviljat fortsatt innehav trots kännedom om medicineringen. Detta kan sättas i relation till att vi kanske har 700 000 bilister som kör omkring med olagligt dålig syn. För att få körkort i dag krävs ett syntest, men det krävs inte sedan när man förnyar körkortet. Det kan få till följd att mer än 1 av 10 bilister kör runt med en syn som ligger under Transportstyrelsens gränskrav. Ni hör ju precis som jag att detta låter lite konstigt, fru talman.
Nu ska yrkesförare ha varit anfallsfria under tio år, och under de tio åren får de heller inte ha tagit mediciner. Jag tycker verkligen precis som ministern att trafiksäkerheten är jätteviktig, men någonstans måste det finnas rim och reson i regelverket. Churchill lär ha sagt att det inte är något fel med förändring, bara den går i rätt riktning. Därför återkommer jag till detta med övergångsregler eller undantag. Det måste nämligen finnas möjligheter.
Självklart ska de som är olämpliga inte få körkort, och där har vi redan ett regelverk med hänvisning till medicinska och personliga förhållanden - man ska vara lämplig och så vidare. Tidigare innebar reglerna att man skulle ha varit anfallsfri i fem år, och om man åt medicin eller inte spelade ingen roll. Sedan beslutade Transportstyrelsen 2007 att EU-direktiven skulle följas, och de är betydligt striktare: tio års anfallsfrihet och tio år utan mediciner.
Det jag tänker, fru talman, är att man inte kan gå från ett regelverk till ett helt annat regelverk utan att ge någon som helst information. Någon måste ju ha haft kännedom om detta. Eller har det helt enkelt fallit mellan stolarna? Sådant kan hända, fru talman, och även solen har sina fläckar - eller hur? Frågan är alltså varför dessa personer inte har fått information om detta. Vad gör regeringen åt problemet?
Anf. 49 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag konstaterar att Alexandra Anstrell inte har några förslag om att vi ska bryta mot EU:s regelverk. Det innebär också att förutsättningarna för Sverige att införa övergångsregler inte finns.
Däremot pågår det kontinuerligt en revidering av de medicinska kriterier som finns i körkortsdirektivet. Där finns möjligheter att följa utvecklingen och se om man gör en annan bedömning. Det finns också möjligheter att i kommande revidering av körkortsdirektivet lyfta fram frågor. Men, som sagt: Med den ordning vi har i dag är det ändå så att det finns möjlighet att få behålla körkortet om prognosen är god och anfallsrisken låg. Det finns även en rättslig ordning där du faktiskt kan överklaga Transportstyrelsens beslut, ta det till förvaltningsrätten och låta svenska domstolar avgöra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi är dock medlemmar av Europeiska unionen, och vi bör följa det gemensamma regelverket. Det är klart att det finns möjligheter att göra andra undantag, men då har vi i så fall en lång resa framför oss för att ändra körkortsdirektivet. Alexandra Anstrell skulle, tillsammans med andra i riksdagen, kunna föra en diskussion om vilka undantag vi i så fall ska ha. Men låt oss vara överens om att vi inte ska äventyra trafiksäkerheten! Vi ska inte hamna i ett läge där trafiksäkerheten på våra vägar äventyras - särskilt inte inom yrkestrafiken.
Återigen: Ingen tycker mer än jag att vi ska använda den kompetens vi har när det gäller yrkesförare. Det behövs; vi har brist på yrkesförare i dag, och vi behöver fler som kan använda sin gedigna kunskap för att utföra det viktiga jobb det innebär att vara yrkeschaufför. Men vi har också ett regelverk som varken jag eller Alexandra Anstrell i vår utövning kan bedöma, utan det är läkare som utformar de medicinska kriterierna och Transportstyrelsen som myndighet som avgör. Det finns en rättslig ordning.
Handlingsutrymmet är alltså begränsat. Jag inser målkonflikten och tycker att Alexandra Anstrell gör det lite för enkelt för sig när hon, trots att hon är ledamot i Sveriges riksdag, tycker att man borde hitta på något slags övergångsregler. Nu är det ändå så att EU, i ett överträdelseärende där man rättsligt har drivit detta mot Sverige, säger att vi inte kan införa övergångsregler eftersom det finns en farfarsprincip just när det gäller yrkeschaufförer. Det är det handlingsutrymme som finns.
Anf. 50 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag blev politiker för att jag ville förbättra Sverige. Jag tror fortfarande att man kan göra det, men då måste det finnas en vilja. Man kan inte bara lämna ett problem åt sitt öde. Jag har lärt mig att det krävs mycket hårt arbete för att få saker att hända.
Fru talman! Jag är bekymrad eftersom jag i det här fallet inte ser något intresse av eller något hårt arbete för att lösa en problematik som kanske har uppstått av misstag. Jag undrar - och många med mig, tror jag - om ministern avser att agera eller om ministern bara kommer att följa utvecklingen. Avser ministern att agera för att lösa en problematik som kanske aldrig borde ha uppstått? Det kan vara lätt att skylla på EU-direktiv, men som jag sa tidigare är vi faktiskt en del av EU. Det betyder att vi också kan påverka inom EU, men frågan är om viljan finns.
Fru talman! Transportstyrelsens beslut om att inte medge förlängning av behörigheter gäller omedelbart, oavsett om det överklagas. Man tar alltså lappen på en gång. Hur ska dessa människor fixa sin försörjning? De har haft detta som sitt levebröd under många år, och det är ett drömjobb för många. Vad säger ministern till alla dessa drabbade chaufförer? Är det bara att gå till Arbetsförmedlingen, utan att passera gå?
Anf. 51 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tror att Alexandra Anstrell och jag är överens om att det finns skäl att titta på förändringar för att vi ska kunna tillgodogöra oss den kompetens som finns. Vi behöver fler yrkesförare, och vi behöver se till att använda den kompetensen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror dock att Alexandra Anstrell även är medveten om att jag som statsråd inte kan frångå eller kommentera vare sig enskilda ärenden eller den rättsordning som vi enligt EU är skyldiga att följa. Det är det jag tycker att jag behöver använda tiden här i talarstolen för att klargöra. Vi är medlemmar i Europeiska unionen, och det finns ett överträdelseärende därför att Sverige inte har implementerat direktivet som andra medlemsstater. Nu gör Transportstyrelsen detta. En prövning görs, och det finns vissa undantagsmöjligheter. Det kan överklagas, och det prövas då i svenska domstolar.
Därutöver måste vi göra väldigt mycket mer för att säkerställa att den kompetens som finns - säkert även här på läktaren - kan användas i så stor utsträckning som möjligt. Vi behöver nämligen fler med den kunskapen inom hela transportbranschen. Här har inte minst arbetsgivare och andra ett ansvar att säkerställa att man kan tillgodogöra sig den kompetensen. Vi behöver nog gemensamt arbeta för att det fortsatt ska vara attraktivt att jobba - och köra säkert - som lastbilschaufför i Sverige, för det behöver vi fler som gör.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.