Stöd för att motverka våld i ungas relationer
Interpellation 2023/24:664 av Annika Strandhäll (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-04-02
- Överlämnad
- 2024-04-03
- Anmäld
- 2024-04-04
- Svarsdatum
- 2024-04-12
- Besvarad
- 2024-04-12
- Sista svarsdatum
- 2024-04-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
I en analys från Brå 2018 framkom att mer än en femtedel av unga tjejer och kvinnor mellan 16 och 24 år uppger att de utsatts för brott av en nuvarande eller tidigare partner. En helt ny studie från stiftelsen Allmänna barnhuset visar att 38 procent av flickor i årskurs 9 som haft en relation har varit utsatta för våld.
Stödlinjen ungarelationer.se bedriver sedan fem år tillbaka ett livsviktigt arbete för att motverka killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer. Stödlinjen är en ungdomsanpassad motsvarighet till både Kvinnofridslinjen och Välj att sluta-linjen. Utöver att vara ett stöd för tjejer och killar agerar ungarelationer.se också som utvecklingshubb för det lokala och regionala arbetet för att motverka våld i ungas relationer runt om i landet. I en kommunkartläggning som ungarelationer.se genomfört uppger mer än 60 procent att de använder sig av ungarelationer.se i sitt arbete.
Trots att behovet av stöd till unga som utsätts för våld i nära relationer fortsatt är stort och att ungarelationer.se varit avgörande i att driva utvecklingen framåt när det gäller killars våld mot tjejer har stödplattformen inte fått tillräcklig finansiering för 2024. Tidigare år har stödlinjen varit finansierad genom regeringsuppdrag och direkta medel. Om inte finansieringen löses kommer ungarelationer.se inte att ha möjlighet att hålla stödlinjen öppen. Att inte säkra finansieringen för den nationella stödlinjen ungarelationer.se ter sig oerhört kontraproduktivt. Vi behöver växla upp arbetet mot killars våld mot tjejer – inte dra ned satsningarna.
Min fråga till statsrådet Paulina Brandberg är:
- Kommer statsrådet och regeringen att återställa finansieringen till ungarelationer.se så att plattformen kan fortsätta att bedriva sin verksamhet?
- Om inte, hur avser statsrådet att säkerställa ett fortsatt aktivt arbete för att stötta den nämnda målgruppen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:664
Webb-tv: Stöd för att motverka våld i ungas relationer
Dokument från debatten
- Fredag den 12 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:97
- Protokoll 2023/24:97 Fredagen den 12 aprilProtokoll 2023/24:97 Svar på interpellation 2023/24:664 om stöd för att motverka våld i ungas relationer
Protokoll från debatten
Anf. 59 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen kommer att återställa finansieringen till ungarelationer.se så att plattformen kan fortsätta att bedriva sin verksamhet samt, om inte, hur jag avser att säkerställa ett fortsatt aktivt arbete för att stötta den nämnda målgruppen.
Jag vill börja med att tacka interpellanten för hennes engagemang i denna viktiga fråga.
Att stötta unga som är utsatta för våld i en nära relation är en central och viktig del av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har därför gett flera myndigheter i uppdrag att förstärka det arbetet.
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga och sprida information om våld i ungas parrelationer samt att stödja våldsförebyggande insatser riktade till unga i parrelationer. Statens skolverk har fått i uppdrag att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Socialstyrelsen har prövat och beviljat bidrag till Stiftelsen 1000 Möjligheter, som driver stödlinjen ungarelationer.se, enligt förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet. Socialstyrelsens beslut innefattar ett ställningstagande i ett ärende som rör myndighetsutövning i ett enskilt fall som jag som minister inte kan uttala mig om.
Avslutningsvis vill jag säga att för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor på kort och lång sikt är det avgörande att stoppa våldet i ungas parrelationer.
Anf. 60 Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Tack till jämställdhetsministern för vår möjlighet att ha den här debatten i dag. I någon mån blir den nu en upprepning av den tidigare debatten som precis ägde rum med Helena Vilhelmsson. Men jag hoppas att ändå kunna tillföra en del andra perspektiv.
Få studier har belyst ungas våldsutsatthet i parrelationer i Sverige. Ungdomar, och särskilt unga vuxna, tycks dock utifrån tidigare forskning vara mer utsatta jämfört med äldre vuxna.
Den senaste svenska studien om omfattningen av ungas relationsvåld visade att 56 procent av tjejerna utsatts för psykiskt våld via digitala medier och 46 procent för psykiskt våld ansikte mot ansikte av en nuvarande eller en tidigare partner. Bland tjejerna hade 20 procent utsatts för fysiskt våld och 44 procent för sexuellt våld.
Bland killarna hade 42 procent utsatts för psykiskt våld via digitala medier och 34 procent för psykiskt våld ansikte mot ansikte. Av killarna hade 13 procent utsatts för fysiskt våld och 10 procent för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner.
Internationell forskning visar på både en hög grad av utsatthet och en hög grad av våldsutövning bland unga och i vissa studier också en högre grad av självrapporterad våldsutövning bland tjejer än bland killar. Samma forskning visar också en överlappning mellan att själv utsättas våld och att våld utövas i ungas parrelationer.
Ungarelationer.se fyllde fem år den 1 februari. På det firandet deltog bland annat jag, tillsammans med jämställdhetsministern. Vi lyfte då fram vikten av den verksamhet som bedrivs via unga.relationer.se, precis som jämställdhetsministern gjorde i ett tidigare inlägg i den tidigare interpellationsdebatten.
Efter de fem första åren kan vi konstatera att behovet av ungarelationer.se definitivt kvarstår samt att de som har fått stödet utvärderar det med ett väldigt gott resultat. Som sades här tidigare har stödlinjen hittills tagit emot över 15 000 chattar, och ungarelationer.se har haft nästan 1,4 miljoner sidvisningar.
Stödlinjen startades under vår tidigare regeringstid. Efter starten finansierade vi verksamheten genom ett regeringsuppdrag till Jämställdhetsmyndigheten där vi också explicit pekade ut Stiftelsen 1000 Möjligheter. Det var ett uppdrag inom ramen för januariavtalet och alltså något som S, L, C och MP var överens om.
År 2022 fortsatte regeringsuppdraget, och därmed kunde vi också fortsätta att finansiera denna verksamhet, som är så viktig. Jag uppfattade ändå att ett positivt besked var på väg, och jämställdhetsministern talade om närtid. Vad menas med närtid?
Anf. 61 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Detta är en debatt som väldigt mycket liknar den förra. Jag avser inte att upprepa det som jag sa då.
Jag kan återigen betona att ungarelationer.se är en viktig verksamhet som arbetar med detta prioriterade område, våld i unga relationer. Vi arbetar inom regeringen med att se hur vi kan säkerställa en finansiering till civilsamhällesorganisationer som arbetar specifikt med detta. Jag kan här inte säga när ett besked kan komma att lämnas.
Jag ska som sagt inte upprepa vad jag sa i den föregående debatten. Jag ska däremot berätta lite om regeringens arbete i ett annat avseende när det gäller just våld i ungas relationer, nämligen de åtgärder som vi vidtar inom rättspolitiken.
Fru talman! Svensk rättspolitik har alldeles för länge präglats av ett alldeles för ensidigt förövarperspektiv. Det blir extra tydligt när vi ser just på våld i ungas relationer, för den brottslighet som äger rum mellan unga är också den brottslighet där de allra mest utsatta brottsoffren finns.
I min tidigare roll som åklagare hade jag exempelvis fall med gruppvåldtäkter där både offer och alla gärningsmän var under 18 år. Det var brutala gruppvåldtäkter - den typ av brott som förstör återstoden av de utsattas liv.
När jag har hanterat dessa brott i min roll som åklagare har jag känt en nästan outhärdlig frustration över vår oförmåga att ta ett brottsofferperspektiv. Vi har ett brottsoffer som kanske är 16 år och tre förövare, som har utsatt brottsoffret för en gruppvåldtäkt, som också är 16 år. Samtidigt har vi ett system som säger att vi inte ska häkta barn. Nej, det är klart att det inte är önskvärt. Men vad är alternativet? Vad är alternativet om vi inte ingriper mot de, också unga, personer som utsätter en annan ungdom för grov brottslighet?
Detta är att fullständigt svika brottsoffret, och det har vi gjort i Sverige i så många år. Min frustration över detta är en av de huvudsakliga anledningarna till att jag över huvud taget gav mig in i politiken. Jag står inte ut med att vi har det på det sättet.
Därför är jag så glad att företräda en regering som äntligen genomför det skifte som borde ha skett för länge sedan. Regeringen ser exempelvis över straffen för vålds- och sexualbrott. Framför allt menar vi att återfall måste få en mycket större betydelse än det har i dag. Om man gång på gång utsätter en annan människa för brott måste konsekvenserna bli skarpare. Även om personen är ung måste vi kunna vidta åtgärder som leder till skarpa konsekvenser, för annars lämnar vi brottsoffren i sticket.
Regeringen ser också över kontaktförbudssystemet. Vi tycker att vi måste skydda de utsatta på ett mycket bättre sätt än vi gör i dag. Därför ser vi över kontaktförbuden. Vi vill ha fler kontaktförbud, vi vill att de ska avse större geografiska områden och vi vill att fler kontaktförbud ska förenas med fotboja.
Vi vill helt enkelt att brottsoffrets perspektiv äntligen ska ses på ett mycket tydligare sätt än vad som görs i dag. Det ska vara förövarna som får sin frihet begränsad snarare än brottsoffren.
Anf. 62 Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Tack, jämställdhetsministern, för det engagerade inlägget om brottsoffer!
Jag vill dock passa på att återkomma till den fråga som jag lyfte i mitt tidigare inlägg. Vi befinner oss nämligen i april 2024, och om den verksamhet som vi har talat så engagerat om från talarstolen inte får besked om medel före halvårsskiftet måste den läggas ned.
Jag är därför explicit i mitt inlägg i talarstolen i dag: Det behövs en stabilitet och en tydlighet. Med tanke på den korta tidsrymden är det till exempel inte möjligt att kasta in organisationen i någon ny typ av ansökningsförfarande. Det har varit en osäker finansiering för verksamheten även under 2023, men jag ser fram emot och hoppas att vi i samband med vårändringsbudgeten kommer att kunna få ett besked. I så fall blir det redan på måndag. Jag vill skicka med jämställdhetsministern detta.
Med tanke på brottsofferperspektivet, som jämställdhetsministern lyfte, skulle jag också vilja skicka med en fråga. Inför 2024 fanns en förhoppning om att stödlinjens verksamhet skulle kunna finansieras genom statsbidraget till kvinno- och tjejjourer, liksom andra ideella organisationer inom brottsofferområdet. Men i och med besluten för 2024 och 2025 blev det tydligt att så inte var fallet.
Det som gjorde mig lite fundersam utifrån ministerns inlägg är att man kunde konstatera att kretsen av organisationer som kan få stöd har breddats. Men exempelvis har 30 olika jourverksamheter utöver ungarelationer.se fått sänkta bidrag jämfört med tidigare år. Det är någonting som rimmar ganska illa med ministerns engagemang. Vi kan också konstatera att även just Brottsofferjourernas Riksförbund har drabbats hårt av detta och fått kraftigt sänkta anslag. Det är kanske någonting som ministern skulle kunna kommentera.
Vi har på olika sätt mötts i debatt om regeringens prioriteringar inom kvinnofridsområdet. Jag har varit väldigt kritisk till en del av de prioriteringar som regeringen har gjort på området. Sveriges kommuner får till exempel inte längre några utvecklingsmedel till kvinnofridsarbetet, vilket har inneburit att förutsättningarna för kommunerna att bedriva sin verksamhet kommer att påverkas i ganska eller mycket stor utsträckning. Detta uppger sju av tio kommuner i en undersökning som Unizon har gjort. Det här är bara ett exempel på det som vi från Socialdemokraterna uppfattar som en nedprioritering av kvinnofridsarbetet från regeringens sida.
Anf. 63 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Det är spännande att stå här i talarstolen, för allting handlar om hur man vinklar olika saker.
Som jag sa i mitt tidigare inlägg har regeringen avsatt mer pengar i sin budget än den tidigare regeringen gjorde, nämligen 600 miljoner kronor för 2024 till det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Vi har genom detta stärkt satsningen på området. Sedan är det klart att pengarna kan fördelas olika under olika år. Här är det som sagt Socialstyrelsen som fattar myndighetsbesluten om vilka organisationer som ska få vilka pengar när det gäller just bidragen till civilsamhället. Men generellt har regeringen satsat mer pengar på detta arbete än vad den tidigare regeringen gjorde, och det gjorde vi även 2023.
Jag kan inte uttala mig om enskilda myndighetsbeslut, men om det är fler som kan söka statsbidrag blir det självklart en mindre del av kakan per sökande. Så är det naturligtvis.
Jag menar att vi behöver kunna ha ett välkomnande synsätt. Vi behöver ha många civilsamhällesorganisationer. Vi behöver många aktörer som på olika sätt engagerar sig i arbetet. Det tycker jag är någonting positivt och någonting som vi ska uppmuntra. Olika civilsamhällesorganisationer arbetar med de här frågorna från delvis olika infallsvinklar, och jag är övertygad om att vi behöver angripa problematiken på flera olika sätt.
Med det sagt finns det givetvis ett stort behov för organisationer av att ha framförhållning och kunna förutse sin finansiering och planera sin verksamhet.
Våld i unga relationer är ett särskilt prioriterat område för regeringen. Det är av den anledningen vi just nu tittar på hur vi på ett tydligare sätt kan rikta finansiering mot just detta viktiga arbete.
På det stora hela vill jag återigen trycka på att vi satsar mer pengar på detta. Vi växlar upp arbetet. Att påstå att vi växlar ned det är inte förenligt med sanningen.
Anf. 64 Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Jag ska utnyttja mina återstående två minuter talartid väl.
Jag konstaterar att man uppenbarligen kan uttrycka sig väldigt olika. Jag vill komma tillbaka till det jämställdhetsministern sa om sin vurm för brottsoffer. Hon brukar framföra att man vill göra ett skifte från förövare till brottsoffer, men verkligheten är att Brottsofferjouren larmar om att man fått neddragna medel med motsvarande 66 procent. Där kan inte ministern gömma sig bakom myndigheterna. Regeringen styr. Om man använder de verktyg en regering har för att styra vart man vill att resurserna ska gå går de också dit - det är bara ett tips.
När det handlar om prioriteringen av kvinnofridsarbetet är det så att ni efter 17 år har strypt finansieringen till kommunernas kvinnofridsarbete. De får inte längre några utvecklingsmedel. Sju av tio kommuner uppger att de uteblivna medlen kommer att påverka förutsättningarna att arbeta mot våld i nära relationer i ganska stor eller mycket stor utsträckning.
Ni har också lagt ned den kvinnofridssatsning som bedrivits via Sveriges Kommuner och Regioner och som har varit avgörande för att stötta verksamheter över hela landet.
Pengarna som ni avsatt för att genomföra reformer med skyddat boende räcker inte. De motsvarar 6 procent av vad som krävs för att leva upp till lagen.
Vi har en situation där kvinnojourer hotas av tillståndsplikt för skyddat boende. Många kvinnojourer menar att de kommer att ha svårt att leva upp till kraven i den nya lagen om tillståndsplikt, och ni saknar en plan för detta.
Det finns färdiga lagförslag om mäns våld mot kvinnor i justitieministerns byrålåda - jag debatterade med honom i morse - som han inte har lagt fram på 18 månader. Mer behöver göras!
Anf. 65 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Till att börja med vill jag säga att även Brottsofferjouren får sina medel via Socialstyrelsen. Återigen är detta ett myndighetsbeslut som jag som minister inte kan gripa in i, vilket jag tror att interpellanten väl känner till.
Detta är ett arbete som är otroligt viktigt och samtidigt väldigt komplext. Om vi på riktigt ska vända utvecklingen behöver vi arbeta från flera olika håll med finansiering och skarpa åtgärder.
När vi pratar om finansieringen får vi inte heller glömma finansieringen till rättsväsendet. Jag tror att få har missat att den här regeringen gör historiskt stora satsningar på just rättsväsendet, och det är viktigt. År 2022 hade vi samma antal poliser i förhållande till befolkningsmängden som vi hade 2012, trots att vi haft en fullständigt skenande brottslighet i vårt land.
Underfinansieringen av rättsväsendet har gjort att vårt rättsväsen inte har mäktat med. Man kan varken hantera gängbrottsligheten eller någon annan form av brottslighet. Vi ser resultatet i en omfattande straffrihet för denna typ av brottslighet. Ska vi prata brottsofferperspektiv är det också helt avgörande att vi har ett rättsväsen som kan möta de enorma behov som finns.
Jag är glad att vara jämställdhetsminister i en regering som tar ett helhetsgrepp om de här frågorna, som ser till finansieringen av det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, som ser till finansieringen av vårt rättsväsen och som ser till konkreta åtgärder som på riktigt kan göra skillnad för att vända utvecklingen - som bara måste vändas.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.