Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stockholmspolisens budgetunderskott

Interpellation 2008/09:430 av Ringholm, Bosse (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-03-25
Anmäld
2009-03-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2009-04-15
Sista svarsdatum
2009-04-15
Besvarad
2009-04-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 mars

Interpellation

2008/09:430 Stockholmspolisens budgetunderskott

av Bosse Ringholm (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Trots nedskärningar på 70 miljoner kronor räknar polisen i Stockholms län med att få ett underskott om 50 miljoner kronor för 2009.

Nedskärningarna innebär bland annat följande:

-      restriktivitet vid återbesättning av tjänster,

-      minskning av visstidspersonal,

-      man ersätter arrest- och ambassadbevakning med poliser,

-      minskning av övertid,

-      neddragning av driftsutgifter,

-      minskad investeringsram,

-      uppsägning av lokaler.

Samtidigt beräknas polisen i hela Sverige få ett miljardunderskott i sin budget. Rikspolisstyrelsen har inte kunnat lägga ut en slutlig budget i avvaktan på ett besked från regeringen.

Poliser, inte minst nyanställda, tvingas utföra arbetsuppgifter som civilanställda skulle ha utfört om de hade funnits i tillräcklig omfattning. Detta är naturligtvis en ineffektiv användning av personalresurserna, och det sänker produktiviteten.

Jag frågar därför justitieministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att ge Stockholmspolisen erforderliga ekonomiska resurser.

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:430, Stockholmspolisens budgetunderskott

Interpellationsdebatt 2008/09:430

Webb-tv: Stockholmspolisens budgetunderskott

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Beatrice Ask (M)
Anf. 54 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Bosse Ringholm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge Stockholmspolisen erforderliga ekonomiska resurser. En avgörande förutsättning för att polisen ska kunna bedriva en bra verksamhet är att den har tillräckliga resurser. Under 2007 och 2008 har polisen därför tillförts en sammanlagd varaktig anslagsökning om ca 1,3 miljarder kronor. Den resursförstärkningen möjliggör en kraftig ökning av antalet poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser. Regeringen ställer tydliga krav på att det ökade antalet poliser ska leda till ett bättre verksamhetsresultat. För att rättsväsendets myndigheter ska kunna svara upp mot regeringens högre krav kommer regeringen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2010 och närmare redovisa vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs. Regeringen kommer självklart att finansiera polisens verksamhet för 2009. Den utbyggnad av polisens kapacitet och den verksamhetsutveckling som pågår sedan några år tillbaka ska fortsätta som planerat. Dessutom pågår det ett omfattande effektiviseringsarbete eftersom vi vill försäkra oss om att de pengar regeringen tillför polisen används effektivt. Genom regeringens satsning har antalet poliser ökat med över 450 under 2008. Samtidigt har antalet civilanställda inom polisen ökat kraftigt under de senaste tre åren. I dag finns det närmare 600 fler civilanställda jämfört med 2006 då Socialdemokraterna hade makten. Att antalet civilanställda har minskat under det senaste året har inte inneburit att den polisiära synligheten har minskat. När det gäller fördelningen av såväl personella som ekonomiska resurstillskott har regeringen delegerat det ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna, i det här fallet till Polismyndigheten i Stockholms län. Det är Rikspolisstyrelsen som utvecklar och preciserar de mål för polisverksamheten som regering och riksdag har lagt fast. Polismyndigheterna beslutar i frågor om den lokala verksamheten.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 55 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! På min fråga om vilka resurser statsrådet tänker föreslå för att ge Stockholmspolisen erforderliga ekonomiska förutsättningar får jag till svar från ministern att hon inte kommer att ge några särskilda resurser till Stockholmspolisen. Jag tackar för svaret. Det är kanske inte det som Stockholmspolisen hade förväntat sig, men möjligtvis det jag hade förväntat mig eftersom vi efter tidigare debatter uppenbarligen inte får något besked om några nya resurser till Stockholmspolisen. Polisen i Stockholms län fortsätter att dras med stora underskott. Trots att man i budgeten för innevarande år har gjort nedskärningar på 70 miljoner kronor räknar man ändå med att det blir ett underskott på närmare 50 miljoner kronor. Det innebär att man kommer att vara oerhört restriktiv med återbesättning av tjänster i Stockholmspolisen under året. Man kommer att minska en del av visstidspersonalen. Man kommer att ersätta arrest- och ambassadbevakningen med poliser, det vill säga att man kommer att utnyttja poliserna på ett felaktigt och ineffektivt sätt. Man kommer att minska övertiden det år när Sverige ska ha ett EU-ordförandeskap. Under andra halvåret 2009 kommer övertiden alltså att minskas. Man kommer att tvingas att dra ned på driftsutgifter. Man får göra kortsiktiga besparingar på utbildning och på utrustning, vilket långsiktigt leder till högre kostnader på fordon och framför allt påverkar kompetensen hos personalen. Man får minska sin investeringsram. Man får omförhandla och säga upp en hel del lokaler. Det är naturligtvis en del av ett större problem att ambitionen från statsrådets och regeringens sida är att ha 20 000 poliser nästa år men inte att betala för dem. Det är 20 000 poliser på kredit i bästa fall eller med underskott. Rikspolisstyrelsen har ju i huvudsak fördelat pengar för första halvåret 2009. Det skulle vara intressant att veta hur beskedet nu är för resten av året eftersom det bara har varit en preliminär helårsbudget för innevarande år. Det är också en ganska kraftig kredit för innevarande år. Det skulle vara intressant att veta hur regeringen resonerar när det gäller krediten till polisen. Är det meningen att polisen ska landa i ett stort underskott, eller kommer krediten att också förstärkas under innevarande år? Bara Stockholmspolisen gör ett underskott på nära 50 miljoner kronor i år och räknar nästa år med att det ska vara ett ackumulerat underskott på över 400 miljoner kronor. Det kan ses i ljuset av att det nästan är ett miljardunderskott enligt prognoserna för polisen i dess helhet i landet, och det blir ackumulerade underskott på ett par tre miljarder åren framöver. "Gärna polis, men på kredit" tycks alltså vara regeringens motto. När jag läser i Polismyndigheten i Stockholms läns egen redovisning av situationen ser jag att de konstaterar att de har en mycket ansträngd ekonomi. De har under lång tid vidtagit omfattande åtgärder och sänkt utbildningsnivån betydligt. Och så skriver de så här: Därför är det särskilt svårt att genomföra ytterligare utgiftsminskningar utan att riskera att allvarligt skada verksamheten. Detta skriver man inför en höst då vi vet att ordförandeskapet i EU naturligtvis kommer att ytterligare fresta på polisverksamheten. Det innebär att man också kommer att få göra ytterligare neddragningar, exempelvis på den civila sidan, och att poliserna får överta uppgifter som normalt sett skulle utföras av civilanställd personal. Polisen skriver också: Att uppnå målet om 50 procents synlighet blir därmed mycket svårare. Därför kvarstår min fråga till statsrådet. Kommer Stockholmspolisen att få några nya och extra resurser under 2009 med tanke på det befarade underskottet, med tanke på krediterna och med tanke på EU-ordförandeskapet?
Raimo Pärssinen (S)
Anf. 56 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag tänkte att jag skulle passa på att ställa frågor även om jag egentligen är här för andra interpellationer. Jag känner till läget för Gävleborgspolisen. Jag vet också att justitieministern har besökt Gävleborgspolisen och tagit del av det fantastiska arbete man gör där. Man har en mycket duglig polisledning, skulle jag vilja säga. Men det finns stora problem och bekymmer, och det gäller ekonomin. Det visar sig att Gävleborgspolisen nu får ta emot ungefär 25 nya aspiranter. Det är bra och tacknämligt. Men det finns inte ens en svensk ettöring, om jag uttrycker mig så, till de här aspiranterna. Det betyder att vi kommer i ett läge i Gävleborg som innebär att vi har fler poliser, men förmodligen har vi färre i yttre tjänst - det kan låta konstigt, men det finns risk för det - eftersom regeringen inte tillskjuter pengar till polismyndigheten. Det betyder att de nya aspiranterna får börja sin karriär med till exempel att vara arrestantvakt. Det betyder också att myndigheten, som är satt under hårt ekonomiskt tryck, får hålla ned det mesta i utbildningsväg vilket i sig är bekymmersamt, därför att det här med kompetensutveckling inom alla de grenar som polisen har på sitt ansvarsområde är oerhört viktigt. Det betyder också att man får vara väldigt noga med materialanskaffning och förnyelse och hålla igen på det eller skjuta upp det till åren som kommer. Det betyder till och med att man sitter och diskuterar och resonerar om att dra in julkaffet. Jag menar: När man kommer in på sådana rubriker vet vi att det är in på bara skinnet, också för Polismyndigheten i Gävleborgs län. Vidare skriver man i en konsekvensanalys att man oroar sig över att gatuvåldet i en stad som till exempel Gävle inte kan beivras och bekämpas, utan man riskerar att fler kommer att utsättas för det därför att polisen, trots att man blir fler i antal, är upptagen med andra arbetsuppgifter, som man tidigare hade andra som gjorde. Det här är ingen bra situation. Det är till och med så, justitieministern - jag förmodar att justitieministern känner till detta faktum också - att det finns resonemang inom myndigheten som säger att man förmodligen får slå igen tre större polisstationer i Gävleborg, just för att klara ekonomin. De fyra mindre kommunerna i Gävleborg, Hofors, Ockelbo, Ovanåker och Nordanstig, ska bemannas, och man ska försöka få i gång så kallade kommunpoliser, två stycken i vardera kommunen. Det kommer då att krävas att kommunerna i sin tur ställer upp med resurser för att man tillsammans ska kunna lösa det här och ha bra service men även bemanning. Det här betyder att kommunerna är i en svår ekonomisk situation - det vet vi allihop - och polisen är i en ytterst svår situation. Tillsammans ska man försöka lösa det här. Därför blir min fråga också - jag har haft den funderingen tidigare till justitieministern - hur det blir med resurser till polisen. Förhoppningen är fortfarande att vi kan få ett positivt besked, för det här är inget bra läge för en polismyndighet som den i Gävleborg, som i sig gör bra ifrån sig och visar upp goda resultat men just nu står inför stora svårigheter.
Beatrice Ask (M)
Anf. 57 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Låt mig först bara när det gäller Gävleborg säga att jag delar uppfattningen att det är en fantastisk verksamhet som bedrivs där. Däremot har naturligtvis Gävleborg liksom andra polismyndigheter en rad frågeställningar att arbeta med. När det gäller eventuell stängning av ett par polisstationer handlar det också om att man genom att öppna medborgarkontor får en betydligt bättre service till allmänheten, vilket har tagits emot hyfsat bra. Det är det valet man står inför. På flera ställen där Socialdemokraterna har stängt polisstationer har man genom ett bättre samarbete och genom att använda sig av medborgarkontorslösningen fått en möjlighet för allmänheten att vända sig till polis på vardagar dagtid och annat, vilket man inte har haft tidigare. Sedan måste man ha en rörlig polisverksamhet i yttre tjänst. Men låt mig gå tillbaka till interpellationen. Jag vet inte om jag har dåligt minne, men jag har för mig att Bosse Ringholm har varit finansminister. Då är det väl känt att det inte är så att regeringen anslår medel direkt till Stockholmsmyndigheten eller Gävlemyndigheten, utan vi har en ordning där vi anslår resurser till polisverksamheten till Rikspolisstyrelsen, som utifrån de bedömningar och riktlinjer som har kommit från staten fördelar pengarna. Jag tycker att det är en väldigt bra ordning. Det är också så att för 2009 har det kommit 150 miljoner kronor till, och det kan man tycka är väldigt lite, men det är mycket pengar. I vilken utsträckning det kommer Stockholm till del vågar jag inte svara på. Men det är märkvärdigt om man säger att 1,3 miljarder kronor under två år i varaktig anslagsökning, det är inga resurser. Den här regeringen har den inställningen att när man höjer ambitionsnivån och lägger in så pass mycket resurser måste man samtidigt försäkra sig om effektivitet i organisationen. Därför har vi tillåtit och är medvetna om att man går med underskott under en begränsad tid. Man använder anslagskrediten därför att vi samtidigt gör en väldigt omfattande genomlysning av verksamheten. Jag kan säga att jag inte trodde att det fanns så mycket elände som det fanns i garderoberna efter tidigare styre, och då har jag ändå suttit i Rikspolisstyrelsens styrelse och varit engagerad i den här verksamheten. Det visar sig då att under det här året, från myndigheternas prognoser och Rikspolisstyrelsens prognoser som var väldigt olika, har man nu i det närmaste kommit överens. Det är en riktig lista som Bosse Ringholm drar om vad Stockholmsmyndigheten behöver göra för att hamna någorlunda rätt. Det handlar då om att minska övertidskostnader, att inte återbesätta vissa tjänster, att dra ned på utbildning och en del andra saker - sådant som naturligtvis aldrig är särskilt roligt. Men det är ändå på det sättet att man i det här arbetet också åstadkommer en ökad effektivisering. Vad vi säger är att vi ska ha fler poliser, och vi har utöver att vi ökar antalet poliser dessutom sett till att det finns ett mål om att fler av de poliser som finns ska arbeta ute bland medborgarna. 50 procent av resursarbetstiden ska så småningom användas i yttre tjänst. Det innebär att det blir fler poliser ute bland människor och färre på andra håll. Sedan är det en myt, det här att arrestbevakning inte skulle vara en polisiär uppgift. Det är ett polisansvar. Ibland är det fördelaktigt om man kan lägga ut det på någon annan än en polisutbildad, men det är inte så att det är meningslös verksamhet för en ny polis att se hur arrestantbevakning går till. Det finns situationer där det kan vara nödvändigt.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 58 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Min fråga är ställd mot bakgrund av att Stockholmspolisen under de senaste åren haft budgetunderskott och har betydande problem med sin ekonomi. Statsrådet säger att regeringen inte kan peka ut några särskilda pengar till just Stockholmspolisen. Men Stockholmspolisen är en del av ett större budgetproblem. Ett miljardunderskott i år befaras. Kanske står Stockholmspolisen för 50 miljoner kronor av det underskottet. Statsrådet har inte i sitt svar till mig nämnt - det gjorde hon dock nu i sin muntliga framställning - att regeringen i tilläggsbudgeten föreslår ett tillskott på 150 miljoner kronor. Men det finns ingen motivering om vad de pengarna ska användas till. Är anledningen att Stockholmspolisen eller polisen i andra delar av landet har stora underskott, eller handlar det om EU-ordförandeskapet? Vad är skälet? Normalt brukar regeringen kunna motivera varför man tycker att pengar behöver tillföras. Anledningen kan rimligen inte vara att man vill bli av med underskottet, för då är 150 miljoner i ljuset av miljardunderskottet naturligtvis ingenting att komma med. Kanske har man någon tanke om att pengarna ska användas till EU-ordförandeskapet exempelvis. Det där har regeringen i sin tilläggsbudget inte på något sätt nämnt något om. Jag blir något häpen när jag hör statsrådet säga: Regeringen är medveten om att polismyndigheten i Stockholm nu har stora underskott. Vi får låta dem hålla på med sina underskott ett tag till. Men om de i två och ett halvt år haft underskott och de har en prognos för tiden framöver som innebär att de, om statsrådet och den här regeringen får fortsätta, år 2010 kommer att ha ett underskott på över 400 miljoner kronor undrar jag hur länge statsrådet medvetet ska säga: Det är bra om de får fortsätta ett tag till med sina underskott. Vi får se om de på något sätt kan effektivisera sin verksamhet. Lite häpnadsväckande säger nu statsrådet att det tidigare har varit ett sådant elände i polisverksamheten i Stockholm. Ja, statsrådet har ju en partikamrat, Kristina Axén Olin, som under förra perioden exempelvis varit ordförande inom polisen. Jag vet inte vilket elände hon i så fall bidrog till, men statsrådet får väl göra upp om det med henne direkt eftersom ni råkar tillhöra samma politiska parti. Om en moderat bidragit med elände som den andra moderaten ska förvalta vore det väl bra om regeringen kanske tog itu med situationen och såg till att Stockholmspolisen fick bättre förutsättningar. Jag vill återge vad Stockholmspolisen konkret säger om sin situation: "- - - eftersom andelen civilanställda i myndigheten redan nu är den lägsta i Polisen. Med för stora neddragningar riskerar man att poliser måste överta uppgifter som nu görs av civila. Att uppnå målet om 50 procents synlighet blir därför mycket svårare." Statsrådet, som ändå har ansvaret för polisverksamheten, säger alltså: Låt dem fortsätta med underskott. Själva säger de: Det innebär att vi kanske inte ens kan synas på gator och torg. Framför oss ligger att polisen i Stockholm har ett omfattande arbete inte minst under EU-ordförandeskapet. Ändå kommer inget besked från regeringen om huruvida man får någon form av tillskott som handlar om EU-ordförandeskapet och inget besked från regeringen om huruvida man på sikt ska bli av med det här stora underskottet. I stället ska man gå in i år 2010 med ett ackumulerat underskott på ett par miljarder kronor för polisverksamheten i sin helhet och på över 400 miljoner kronor för Stockholmspolisen. Det är inte seriöst, Beatrice Ask, att säga: Vi kan hålla på med underskott ett tag till. Man måste faktiskt ta ansvar också för polisverksamheten i Stockholm. Naturligtvis kan resultatet inte bli annat än det som polisen själv beskriver, det vill säga att en hel del av de polisaspiranter, de nya poliser, som kommer ut i verksamheten får göra jobb som de inte har utbildats för. De får göra jobb som civilanställda kunde ha gjort bättre, effektivare och till en lägre kostnad. Det måste statsrådet någon gång ta ansvar för!
Raimo Pärssinen (S)
Anf. 59 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag har här försökt återge den beskrivning som jag fått från polismyndigheten i Gävleborg. Jag tror på den beskrivningen. Visst är detta med arrestantvakter en polisiär verksamhet. Men man har haft och har ordningen att hyra in folk - detta har fungerat väl - för att mer kunna vara ute för att till exempel beivra gatuvåld. Nu säger man själv från polismyndigheten att det kan bli besvärligt. Det är jättebra, som jag tidigare sagt, att man får nya aspiranter. Men inte en enda svensk ettöring följer med dem. Det betyder att man får knapra på andra ställen. Jag är rädd om polismyndigheten i Gävleborg som gör ett alldeles strålande jobb. När det gäller medborgarkontoren kan man väl säga: Ja, de är väl så där nöjda i Ockelbo. Men vad var alternativet, statsrådet? Ja, alternativet var att polisverksamheten helt skulle försvinna och att utgå från Gävle. Dessutom är det så att man gör det här i rent besparingssyfte, inte för att höja kvaliteten; så är det. Det är bra att statsrådet har målsättningen att vi ska ha fler poliser ute. Men jag ställde stillsamt en fråga här: På vilket sätt kan statsrådet tillse att polismyndigheten i Gävleborg på ett bättre sätt kan fullgöra sina uppgifter? Jag pratar inte om någon tidigare regering eller om någon annan som varit ansvarig, utan jag ställer en direkt fråga till justitieministern som ju också besökt Gävleborg. Man är i ett kritiskt läge och behöver hjälp. Ansvaret finns hos justitieministern. Jag hoppas verkligen att polisen i Gävleborg också i framtiden kan visa upp goda resultat. Men nu är det krisläge. Var snäll och ge ett svar om det och prata inte om annat!
Beatrice Ask (M)
Anf. 60 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag har ganska färska erfarenheter av att vara ordförande i polisnämnden i Stockholms city. Innan jag blev statsråd var jag ordförande där i nio år, så jag har ganska bra koll på Stockholmsmyndighetens resurser. Det är en myt att man gått med underskott under de senaste åren. Både 2007 och 2008 var det en positiv utgående balans. Däremot har vi i prognosen för 2009 en dipp, ett minus på 10 miljoner, vilket naturligtvis är väldigt illa. Inte heller jag tycker att det är bra. Men man ska inte svänga sig med retorik om att det varit underskott och jättelika problem. Det har faktiskt varit plus. Man måste läsa ordentligt vad som står i olika rapporter om ekonomin i myndigheten. När det gäller EU-ordförandeskapet och den typen av större händelser som är resurskrävande för Stockholmsmyndigheten kan jag säga att vi ganska nyligen har fått Rikspolisstyrelsens bedömning av kostnaderna för de planerade insatserna. Vi vet - i varje fall har det tidigare varit så - att det är sällan som det går att beräkna sådant här riktigt rätt. Därför har tidigare regeringar menat - vi har ungefär samma inställning - att man just när det gäller den typen av större aktiviteter i efterhand får göra justeringar eftersom det aldrig går att i förväg fullt ut reda ut hur det ska vara. Självklart måste vi betala för verksamheten. Jag har varit väldigt tydlig om vårt mål om 20 000 poliser, om en effektivisering av verksamheten och om att denna självklart ska finansieras. Vi har varit öppna om att vi använder anslagskrediten innevarande år eftersom vi samtidigt bedriver ett ganska ordentligt genomlysningsarbete. Naturligtvis avser vi att återkomma för att räta upp när det gäller siffrorna. Man kan ju inte hur länge som helst köra på rött; det vet alla. Den här metoden har tidigare använts av ministrar och fungerar väl. Eftersom Gävleborg kom in i debatten måste jag säga följande. Vilket stöd kan Gävleborg få? Ja, en sak är det väldigt viktigt att ha klart för sig: att Gävleborgs polismyndighet är en av de myndigheter där det i likhet med många andra varit ganska hög medelålder. Det innebär att man har svårt att få tillräckligt många i yttre tjänst. Det faktum att vi nu får in nya aspiranter och så att säga ändrar på strukturen innebär något lättade förutsättningar. Det jag fick klart för mig i Gävleborg, något som är väldigt bra, var att man kände att regeringens stora satsning på krafttag mot den grova organiserade brottsligheten samt möjligheten för lokal polismyndighet att få stöd från säkerhetspolisen och de centrala polismyndigheterna har betytt väldigt mycket. Just i Gävleborg - jag avser då inte bara Gävle, om nu någon tror det, utan också flera andra ställen - har man stora problem med väldigt grov organiserad brottslighet. Här har man, vilket man var väldigt glad över, fått både en kompetens som man inte haft tidigare och resursförstärkningar. Där kommer alltså nu på plats förstärkningar som är betydelsefulla och som kan användas. Hela tiden har det varit min ambition att se till att det ute i bygderna finns möjligheter att få det extrastöd som krävs när det gäller att ta tag i den typ av organiserad brottslighet som bitit sig fast därför att vi har haft för få poliser och för dålig tillsyn så att säga av markplanet. Detta är en viktig sak för mig. Jag tycker att det är ambitiöst. Det är ändå ett effektivt tänkande att man i Gävleborg orkar arbeta med ungdomsproblematiken och det brottsförebyggande arbetet. Det är möjligt att det saknas resurser. Jag lyssnade på en del arbete som polisen gjorde i gymnasieskolan. Jag var väldigt imponerad av deras samverkan med ungdomarna.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 61 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det är alldeles uppenbart att statsrådet inte har något svar på frågan: Kommer polisen i Stockholm att få mer ekonomiska resurser? Svaret är snarast: Jag vet inte. Det är naturligtvis allvarligt om polisen i Stockholm ska genomföra nedskärningar med 70 miljoner kronor. Man räknar med ett underskott på 50 miljoner kronor i år. Statsrådet säger att de får fortsätta att arbeta på kredit. Vi har förstått att det ska bli 20 000 poliser, men det ska ske på kredit. Med inställningen att allting ska skötas på kredit i fortsättningen är det inte så konstigt att den här regeringen har lyckats förvandla ett överskott, som man övertog från den tidigare socialdemokratiska regeringen, på 70 miljarder till ett befarat underskott på ett par hundra miljarder kronor. Det lilla tillskott på 150 miljoner kronor som regeringen i tilläggsbudgeten lägger till polisen är inte motiverat. Statsrådet har inte heller någon motivering. Är det EU-ordförandeskapet eller polisen i Stockholm, i Gävleborg eller någon annanstans som i första hand ska uppmärksammas? Uppenbarligen har inte regeringen någon bestämd uppfattning om vad pengarna ska användas till. Det är en så liten droppe i havet att det ju inte betyder särskilt mycket. Om Stockholmspolisen ensam befarar ett underskott på 50 miljoner kronor och dessutom har ett ackumulerat underskott för nästa år på över 400 miljoner kronor och om Rikspolisstyrelsen i sina sammanställningar talar om att det inte är 1 utan kanske 2 miljarder kronor i ackumulerat underskott för nästa år är ju 150 miljoner kronor ingenting att prata om i sammanhanget. Jag konstaterar att statsrådet i sitt svar erkänner att det blir färre civilanställda och därmed mer ineffektivt eftersom poliserna får göra det jobb som civilanställda kunde ha gjort till lägre kostnad. Vi utbildar poliser men kan tyvärr inte sätta dem i verksamhet för det som de är utbildade för eftersom vi inte har tillräckligt många civilanställda. Det är bankrutt i statsrådets poliskista.
Beatrice Ask (M)
Anf. 62 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Det är intressant när underskottet ökar och fördubblas under ett enstaka inlägg. Man får väl försöka hålla sig till en siffra i varje inlägg. För Stockholmspolisen finns det en prognos på ett underskott för 2009. De tidigare två åren har det varit överskott, vilket Bosse Ringholm tydligen inte kände till. När det gäller förhållandet mellan poliser och civilanställda gick det 3,37 poliser på varje civilanställd i Stockholm år 2006. År 2008 var motsvarande siffra 3,50. Vi har alltså en högre täthet av civilanställda än när Socialdemokraterna styrde. Det varierar något. Variationen beror framför allt på att man har avstått från att återbesätta en del temporära anställningar. Det beror på att nystartsjobb eller motsvarande har avslutats. Det är ju inte det allvarliga. Jag har tidigare varit väldigt tydlig med att jag tror att polisen i en framtid kommer att behöva många fler med en annan utbildning än polisutbildningen. Det låter på Bosse Ringholm som om det självklart skulle vara så att väl utbildade poliser har för hög utbildning för civilanställda uppgifter. Det är helt fel. De civilanställda vi behöver och kommer att behöva mer av är analytiker, ekonomer och många högutbildade. Jag vill inte delta i diskussioner där man försöker gradera vad som är viktigt och inte viktigt. Jag tror att vi har ett bra budgetarbete inom polisen, men jag tror samtidigt att en genomlysning och krav på att pengar används effektivt är helt nödvändigt. Tillför man stora resurser måste man också se till att pengarna kommer dit där det är meningen att de ska vara.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.