Speciallärare

Interpellation 2011/12:137 av Luttropp, Agneta (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-11-23
Anmäld
2011-11-23
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-11-25
Sista svarsdatum
2011-12-07
Besvarad
2011-12-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 november

Interpellation

2011/12:137 Speciallärare

av Agneta Luttropp (MP)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Den här interpellationen handlar om de lärare som har en högskoleexamen som speciallärare, men vars utbildning, år 2015, blir ogiltig.

I oktober fick jag ett mejl från en yrkesverksam i skolan som skrev till mig om sin utbildning. Hon citerade sitt utbildningsbevis:

”NN har genomgått följande kurser och utbildningsmoment inom grundläggande högskoleutbildning. Utbildningslinjen omfattar 40 poäng och är en påbyggnadslinje. Speciallärarlinjen gren 3, utbildning av lärare för särskolans träningsskola, verksamhets- och yrkesträning.”

Utbildningsbeviset som det ovanstående är ett citat från är inte längre giltigt efter år 2015. Ingen av de fritidspedagoger som utbildade sig till speciallärare hade någon möjlighet att förutse att deras utbildningsbevis inte skulle gälla under hela deras yrkesverksamhet. Det har gått från giltigt till ogiltigt och har snart inget värde kvar, trots att dessa speciallärare är de inom skolan i dag som har mest erfarenhet och expertis av att jobba med de elever som läser efter träningsskolans kursplan, elever i verksamhetsträning eller yrkesträning.

De flesta speciallärare som gått gren 3 är i dag bortåt 60 år gamla. De har arbetat inom det område de har utbildningsbevis för i ca 20 år. Att begära ett de ska vidareutbilda sig igen kan man knappast.

Det är inte så att det finns för många lärare med kunskap om exempelvis utvecklingsstörning, tvärtom blir de allt färre. Speciallärarna med gren 3-utbildning har en relevant högskoleexamen för den skolform de arbetar i. Det är en skolform där endast 73,8 procent har högskoleutbildning. Läsåret 1993/94 var motsvarande siffra 96 procent. De är således en grupp lärare som minskar i kunskap. I dag finns endast ett fåtal lärosäten som utbildar lärare motsvarande gamla gren 3.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

Avser utbildningsministern att ta initiativ som gör att speciallärare som en gång läst in sin behörighet och därefter arbetet i 20 år också fortsättningsvis ska vara behöriga att fortsätta arbeta?

Vilka åtgärder ämnar utbildningsministern föreslå för att eleverna i träningsskola, verksamhetsträning eller yrkesträning inte ska bli drabbade när deras lärare inte längre har behörighet?

Avser utbildningsministern att ta initiativ till att förändra behörighetsförordningen för att bättre ta till vara den kunskap och erfarenhet som finns bland dagens speciallärare i träningsskola, verksamhetsträning eller yrkesträning?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:137, Speciallärare

Interpellationsdebatt 2011/12:137

Webb-tv: Speciallärare

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Agneta Luttropp har frågat mig om jag kommer att ta några initiativ som gör att speciallärare som en gång läst in sin behörighet och därefter arbetat i 20 år också fortsättningsvis ska vara behöriga att fortsätta arbeta. Agneta Luttropp har också frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar föreslå för att eleverna i träningsskola, verksamhetsträning eller yrkesträning inte ska bli drabbade, när deras lärare inte längre har behörighet. Agneta Luttropp undrar också om jag avser att ta initiativ till att förändra behörighetsförordningen för att bättre ta till vara den kunskap och erfarenhet som finns bland dagens speciallärare i träningsskola, verksamhetsträning eller yrkesträning. Herr talman! Det är viktigt att alla elever ska ha rätt att bli undervisade av kvalificerade lärare. Utgångspunkten för de nya behörighetsreglerna är därför att alla elever under ledning av legitimerade och behöriga lärare, eller i vissa fall förskollärare, ska ges förutsättningar att lära, utvecklas och nå de nationella mål och kunskapskrav som anges i läroplanerna. Kunskapsuppdraget inom grundsärskolan åsidosätts ofta, medan omsorg om elevernas sociala utveckling fokuseras. För grundsärskolan finns det tydligt uppställda kunskapskrav, och det gäller även träningsskolan. För att eleverna i grundsärskolan ska ha samma förutsättningar som elever i övriga skolformer att nå kunskapskraven är det viktigt att undervisningen leds av kvalificerade lärare eller förskollärare. I träningsskolan inom grundsärskolan, på individuella program inom gymnasiesärskolan och på motsvarande nivå inom särskild utbildning för vuxna är det sammanfattningsvis grundlärare eller förskollärare som är behöriga att undervisa, under förutsättning att de också har en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Det har, som Agneta Luttropp anger, tidigare funnits bestämmelser som medgett personer med annan utbildningsbakgrund än lärar- eller förskollärarutbildning att gå en speciallärarutbildning i syfte att få undervisa i bland annat träningsskolan. En del av dessa personer undervisar fortfarande i ovan nämnda skolformer. Mot denna bakgrund avser jag att överväga om det finns skäl att ändra eller komplettera nuvarande bestämmelser.

Anf. 2 Agneta Luttropp (MP)
Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Jag ser att det i princip är samma svar som utbildningsministern gav Per Lodenius på en skriftlig fråga för exakt en månad sedan. Slutsatsen var även där: "Mot bakgrund av detta avser jag att överväga om det finns skäl att ändra nu gällande bestämmelser." Detta övervägande är alltså inte klart än. Detta handlar om lärare som har gått gamla gren 3, som det hette. I dag är det få lärare i särskolan, både i grundsärskolan och i träningsskolan, som har en riktad utbildning, alltså som gamla gren 3. Det är ett glapp sedan den försvann och fram till nu. Jag är därför mycket glad över att den utbildningen tas upp igen. Men jag tycker att man behöver hålla mycket hårt i de lärare som finns. Jag är också glad över att det i svaret står att det är viktigt att alla elever blir undervisade av kvalificerade lärare. Det håller jag fullständigt med om. Men jag anser - det är kanske en skillnad mellan oss - att detta är högst kvalificerade lärare som undervisar i träningsskolan och i andra skolor där de har behörighet. Även om de är fritidspedagoger från början har de gått gren 3, vilket det är få i dag som har gjort. Dessutom skiljer det många gånger inte mer än någon poäng mellan förskollärare och fritidspedagoger. Jag undrar återigen: Är det inte mycket viktigt för elevernas skull att hålla i dessa få lärare? När införandet av lärarlegitimation har slagit igenom hela vägen - jag är mycket positiv till lärarlegitimation - räknar man med att 80 procent av lärarna i grundsärskolan kommer att försvinna. Det är ytterligare en anledning till att man ska hålla i dem som finns. Jag anser att de är synnerligen kvalificerade, mer än de flesta andra.

Anf. 3 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! När man inför ny legitimerings- och behörighetsbestämmelser - det är det som ligger i Agneta Luttropps fråga - innebär det att rader av frågor ställs. Vad händer med den grupp som fick utbildning på 1980-talet, på 1990-talet och på 2000-talet och som har en utbildning som gjorde att de då ansågs behöriga och som dessutom under tiden har hunnit skaffa sig en betydande erfarenhet och skicklighet i yrkesutövningen? Sedan gäller det att balansera de nya kraven mot alla tidigare utbildningsformer. Jag har tidigare sagt, och jag säger nu - det ligger i innebörden - att vi överväger detta. Det kan finnas behov av ytterligare finjusteringar i dessa regler. Precis som interpellanten konstaterar har jag för en månad sedan meddelat riksdagen, och jag gör det i dag igen, att vi håller på att titta på detta. Det är det som är innebörden i det byråkratiska uttrycket att regeringen överväger detta. Men jag är inte beredd att precisera mig offentligt om hur det kan komma att bli eftersom jag inte vill ställa ut några förhoppningar eller förväntningar innan vi är klara med detta och som sedan kanske inte kan infrias. Vi tittar alltså på detta mot precis den bakgrund som interpellanten redovisar.

Anf. 4 Agneta Luttropp (MP)
Herr talman! Då har jag bara en enda kort fråga: Hur lång tid kan övervägandet ta?

Anf. 5 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Det är naturligtvis bråttom eftersom dessa bestämmelser har trätt i kraft och får full verkan redan den 1 juli 2012. Dessutom får man några år senare inte sätta betyg om man inte är legitimerad. Jag hoppas därför att vi ska kunna ge besked ganska snart om slutsatserna av dessa överväganden. För min del ingår det inte i övervägandena att nya personer med denna utbildning skulle kunna skolas in och anställas i särskolan, utan de överväganden som vi gör handlar om de lärare som redan finns och har utövat yrket under en avsevärd tid.

Anf. 6 Agneta Luttropp (MP)
Herr talman! Det är precis denna grupp som interpellationen avser, och jag menar inte heller någon annan grupp.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.