Sommarjobb
Interpellation 2006/07:518 av Lundh, Fredrik (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-10
- Anmäld
- 2007-05-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-05-28
- Sista svarsdatum
- 2007-05-28
- Besvarad
- 2007-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 maj
Interpellation
2006/07:518 Sommarjobb
av Fredrik Lundh (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Att som ung få möjlighet till ett sommarjobb innebär massor, inte bara en känsla av att kunna bidra med något, lära sig nya saker och lära sig att ta ansvar utan också frihet i form av egna pengar, en bra insyn i hur arbetslivet fungerar, viktiga kontakter och inte minst bra ingångar för framtida jobb och kommande referenser.
Utbudet av sommarjobb har dock inte motsvarat efterfrågan av desamma, vilket gör att alla inte får möjligheten att tjäna lite extra pengar. Det är inte tillfredsställande och den tidigare socialdemokratiska regeringens extra stöd under flertalet år var ett steg i rätt riktning.
Med hjälp av de statliga anslagen ökade antalet sommarjobb runt hela vårt land. Kommuner som tidigare inte haft sommarjobb kunde införa detta och kommuner som av egen kraft redan hade infört det kunde erbjuda fler sommarjobb till ungdomar.
Med det borgerliga maktövertagandet försvann detta viktiga stöd till kommunerna. Detta tillsammans med de övriga nedskärningarna av statlig finansiering av arbetsmarknadspolitiska insatser gör att vi nu i kommun efter kommun ser förödande effekter. Betydligt färre, och i många fall rent av inga, sommarjobb finns till högstadie- och gymnasieungdomar.
Mina frågor till arbetsmarknadsministern med anledning av ovanstående är:
Vilka är statsrådets skäl till att statsrådet verkade för en avveckling av det statliga stödet för feriearbeten?
Kommer statsrådet att lägga fram något annat förslag på hur man från statligt håll kan stödja kommuner och landsting att erbjuda feriejobb?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:518
Webb-tv: Sommarjobb
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:120 Tisdagen den 5 juniProtokoll 2006/07:120 10 § Svar på interpellation 2006/07:518 om sommarjobb
Protokoll från debatten
Anf. 43 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Fredrik Lundh har frågat mig vilka skäl jag har till att verka för en avveckling av det statliga stödet för feriearbeten samt om jag kommer att lägga fram något annat förslag på hur man från statligt håll kan stödja kommuner och landsting att erbjuda feriejobb.
Att lägga resurser på ett område innebär att lägga mindre på ett annat. Svaret på den första frågan är att regeringen prioriterar om resurserna inom arbetsmarknadspolitiken till dem som står längst från arbetsmarknaden och som därmed har störst behov av stöd.
Jag vill också poängtera att feriejobb inte är en isolerad del av arbetsmarknaden. Feriejobb är en naturlig del av arbetsmarknaden precis som andra tillfälliga arbeten. Vi ser nu resultat av de satsningar som regeringen gjort för att öka sysselsättningen även på feriearbetena. Under första kvartalet 2007 rapporterades det in 55 000 feriearbeten till Ams. Det är den högsta siffran sedan 1990.
Mot bakgrund av det stora antalet feriearbeten som skapas utan statligt stöd ser jag inget behov av att vidta några åtgärder på området.
Anf. 44 Fredrik Lundh (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern för det svar jag fått på min interpellation om sommarjobb. Jag måste tyvärr konstatera att jag och ministern lever i två helt olika världar.
Jag ska kort inledningsvis bemöta vad som han sade om resursfrågan. Man kan konstatera att regeringen i första hand har prioriterat att kraftfullt skära ned på arbetsmarknadspolitiken för att i stället lägga pengarna på annat, bland annat stora skattesänkningar för de redan rika. I andra hand har regeringen försökt att driva en arbetsmarknadspolitik på de kronor som blev kvar. Det tycker jag är tråkigt.
Googlar man "sommarjobb" får man 1 080 000 träffar. Det är platsannonser, söksajter, LO:s framgångsrika sommarjobbskampanj Facket i sommarland, positiva Amssiffror, erbjudanden om examensarbeten, kommuner med feriegaranti för universitetsstudenter och mycket mer, vilket är kanonbra.
Men tyvärr hittar man också väldigt många nyhetsartiklar från den här våren som denna: "Båstads kommun brukar alltid erbjuda gymnasieungdomar feriejobb under sommarloven. I år kommer det inte att finnas några. För det första har den nya regeringen dragit in det statliga bidrag som kommunerna använt för att kunna erbjuda ungdomar feriearbeten och för det andra hotas kommunens arbetsmarknadsenhet av ett stort underskott på 875 000 kronor."
Tyvärr är inte Båstad unikt. Man hade hoppats på det. Sida upp och sida ned kan man läsa om kommuner som i år inte tillhandahåller ett enda sommarjobb. Jag tycker att det är en tragisk utveckling och är starkt kritisk till att regeringen har dragit in pengarna till stöd för ferieplatser för tonåringar, eftersom effekterna blir så tydliga och negativa för landets ungdomar.
Sommarjobb är viktiga utifrån många olika aspekter. Det handlar om att lära sig att passa tider och leverera, känna sig behövd och lära sig nya saker och att få arbetslivserfarenhet. Det handlar om att få tjäna sina egna pengar och inte minst att få pröva på och kanske hitta vidare vägar till såväl fortsatt extraarbete som kommande utbildningsinriktningar i livet.
Herr talman! Min fråga till arbetsmarknadsministern är fortfarande hur regeringen kunde fatta en sådant korkat beslut att dra in dessa pengar samt om inte arbetsmarknadsministern kan tänka sig att lägga fram något nytt förslag till hur man kan stödja kommuner och företag att erbjuda feriearbeten för våra tonåringar. Vi ser nu de förödande effekterna runt om i kommun efter kommun.
Anf. 45 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Man ska komma ihåg att den statliga subventionen, de 100 miljoner kronor vi talar om, har varit ett bidrag till kommunernas administrations- och lönekostnader. Men de har på intet sätt täckt hela kostnaden för att anställa ferieungdomar. Det har dessutom i normalfallet varit rätt korta anställningar. Det har handlat om tre veckor i genomsnitt. Det är en siffra som vi har fått från Ams.
Man måste välja vad man prioriterar när man har knappa resurser, som vi alltid har i den offentliga sektorn. Om vi nu ser att vi har det största antalet sommarjobb förmedlade via Ams sedan år 1990 är det och har det varit vår bedömning - och det var också det svar jag gav förra gången jag diskuterade en exakt likalydande interpellation den 15 maj i år av Johan Löfstrand - att vi prioriterar dem som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden.
Vi vill lägga mer resurser, som vi också har gjort, på till exempel jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för unga snarare än att lägga resurserna, som är knappa, på ett område som ser bättre ut än det har gjort någon gång sedan år 1990.
Anf. 46 Fredrik Lundh (S)
Herr talman! Arbetsmarknadsministern säger i sitt svar till mig följande: "Svaret på den första frågan är att regeringen prioriterar om resurserna inom arbetsmarknadspolitiken till dem som står längst från arbetsmarknaden och därmed har störst behov av stöd." Det är just detta ni inte gör.
Ni har prioriterat en kraftig neddragning av arbetsmarknadspolitiken. När vi talar om dessa 100 miljoner till stöd för ferieplatser som den borgerliga regeringen dragit in drabbas tusentals ungdomar i vårt land som verkligen står längst ifrån den vanliga arbetsmarknaden.
Vi talar om ungdomar i åldern 14-17 år runt om i landet som i de flesta fall aldrig är gångbara till alla de jobb du nu talar om. Jag var i går inne på Ams hemsida för att kolla läget. Jag gick till mitt eget hemlän Norrbotten. Det fanns 34 sommarjobbsplatser. Jag är fullt medveten om att det för några veckor sedan fanns betydligt fler och att sommaren ändå har dragit igång.
Det handlar om receptionister, vikarierande distriktsveterinärer, lastbilsförare, montörer, bagare, sommarkockar och behandlingsassistenter. Jag hittade en annons där det stod: Vi behöver dig i sommar. Vårdcentralen i Övertorneå söker en distriktsläkare. Men det är kanske inte ett alternativ för 14-17-åringar.
Byggfirman som omgående behöver en eller två personer med byggkunskap eller allmän händighet kunde kanske vara någonting. Men då är kravet att man har körkort och tillgång till egen bil.
Jag hittade ett sommarjobb för sommararbetande ungdomar med intresse för service och yrket. Det gällde bland annat diskning, lättare mat- och brickplockning på ett kafé i Arvidsjaur.
Ja, visst finns det en del jobb utlagda som passar för den målgrupp som jag försöker fokusera på, alltså 14-17-åringar som till stor del har haft endast kommunala feriejobb att tillgå.
Vilka av de här jobben tänker arbetsmarknadsministern uppmana en 15-åring i Luleå att söka? Det är väldigt få av dem.
Vidare är det viktigt att ministern inser att regeringens nationella arbetsmarknadspolitik, underfinansieringen och övervältringen av ansvar på kommunerna också har lett till att det inte bara gäller dessa 100 miljoner kronor som nu sparas utan betydligt mycket mer.
Herr talman! Min fråga till arbetsmarknadsministern är följande: Ser inte du en risk i att kommunerna när staten sparar på dessa tonåringar uppfattar att signalen är att det inte är viktigt att skapa sommarjobb till ungdomar och att vi nästa år får se ännu fler kommuner helt nolla antalet sommarjobb för landets tonåringar?
Anf. 47 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag har också en stund ägnat mig åt att titta på hur det ser ut i Stockholms län. Där ser det ut ungefär så som Fredrik Lundh beskriver. Det är ganska kvalificerad arbetskraft man söker, och det är inte precis de jobb som jag utgår från att både jag själv och arbetsmarknadsministern hade när vi hade sommarlov, det vill säga enklare jobb på diverse ställen.
Det krävs utbildning. Det krävs körkort. Det krävs yrkeserfarenhet. Inte minst krävs det kanske också lite större livserfarenhet om man ska jobba till exempel i behandlingssvängen. Kanske är det inte sådant som man vill sätta sin 16-åriga son eller dotter på.
Ja, visst är det så att de 100 miljonerna kan vara ett sådant bidrag som man valt att prioritera bort. Men, arbetsmarknadsministern, kom inte och säg att det inte var möjligt att göra en annan prioritering!
Problemet i sammanhanget är väl att vi skulle kunna ha en mycket lång och intressant debatt om hur regeringen har prioriterat just sådant som kanske till och med går emot regeringens principer när det handlar om att skapa arbeten.
Båstads kommun nämndes. Jag tror att vi skulle kunna rabbla upp en lång rad kommuner, inte minst sådana som bytt politisk ledning, som har slutat med att anvisa jobb. Inte minst min egen kommun, Stockholms kommun, har slutat med det arbetet.
Jag måste också fråga: Vilka signaler tror arbetsmarknadsministern att det här ger till de ungdomar som i dag inte får arbete, och vad blir resultatet av att en lång rad ungdomar under en hel sommar inte kommer att få någon som helst sysselsättning?
Det finns liksom dubbla skäl till att man tagit fram den här möjligheten i kommunerna, tillsammans med staten, för att administrera detta. Så har det varit just för att sysselsätta ungdomarna men också för att se till att man inte har det som jag är ganska säker på att inte bara jag utan också arbetsmarknadsministern till och med deltagit i, upplevt och - framför allt kanske i vuxen ålder - allt oftare läst om, nämligen de sociala problem som nästan varje sommar uppstår därför att man har ungdomar.
Vilka resultat tror alltså arbetsmarknadsministern att det blir om man inte är beredd att satsa på att ungdomarna ska få arbete under sommaren?
Anf. 48 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag har med stort intresse läst arbetsmarknadsministerns svar på Fredrik Lundhs fråga om sommarjobb. Jag tror att det ibland blir en sammanblandning av sommarjobb, feriejobb och feriepraktikplatser, för ministern svarar: Vi ser nu att antalet feriearbeten ökar utan statligt stöd.
Jag vet inte om arbetsmarknadsministern menar feriepraktik som kommuner och landsting har eller om han pratar om sommarjobb - vikariat och så vidare - eller vilken del hans svar gäller. Också där skulle jag vilja ha ett svar.
I svaret från arbetsmarknadsministern, herr talman, finns det också ett påstående: "Vi ser nu resultatet av de satsningar som regeringen gjort för att öka sysselsättningen även på feriearbetena." Min bild är att man har dragit ned med 100 miljoner på denna verksamhet. Hur det då kan framställas som en satsning skulle jag också vilja ha ett svar om.
Vi pratar ju om gruppen 14-17 år. Den grupp som man för så där 14-17 år sedan brukade kalla för babyboomen kommer nu ut. Den här veckan eller nästa vecka går de ut nian. De ska ut och konkurrera om sommarjobben.
Det är som Fredrik Lundh beskrivit sommarjobben. En hel del företag ställer faktiskt krav på körkort eller yrkesutbildning, något som 14-17-åringar sällan har. De är i stället ofta hänvisade till kommunal eller landstingskommunal verksamhet där de får prova på att komma i tid och där de får en ersättning på ungefär 45 kronor i timmen och därmed gör sitt första besök på arbetsmarknaden.
Jag skulle vilja ha ett svar från arbetsmarknadsministern på frågan om vilka satsningar regeringen har gjort, för jag uppfattar att det faktiskt är en neddragning med 100 miljoner.
Anf. 49 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag skulle vilja påminna om tre saker.
För det första: Subventionerna, de 100 miljonerna vi pratar om, har långt ifrån täckt hela kostnaden för att anställa sommarjobbare.
För det andra: Nio av tio kommuner går med finansiellt överskott.
För det tredje: Vi ser fler förmedlade sommarjobb nu än vi gjort sedan 1990.
När man väger samman de tre argumenten kan man konstatera att det med knappa resurser är nödvändigt att välja att prioritera. Vi har valt att prioritera dem som står längst ifrån. Därför lägger vi 9,8 miljarder brutto på jobb- och utvecklingsgarantin och 2,8 miljarder brutto på jobbgarantin för unga. Det är den prioritering vi har att göra.
Beträffande Eva-Lena Janssons sista fråga vill jag bara konstatera att jobbpolitiken, alltså arbetslinjen, också får effekt på sommarjobbstillväxten. Det är det som är avsikten. Möjligen kan det vara ett syftningsfel, och kanske borde kommateringen ha varit bättre för att det skulle framgå på ett tydligare sätt.
Det är klart att en arbetsmarknad som växer kraftigt och en arbetsmarknad som utvecklas i takt med att ekonomin också växer naturligtvis kommer även de ungdomar till del som behöver sommarjobb. Det är det som vi nu ser. Därför är det oerhört glädjande att vi har fler sommarjobb och feriearbeten än vi haft på 17 år.
Under hela den här diskussionen finns, hoppas jag, en gemensam samsyn kring att den första kontakten med arbetsmarknaden är väldigt viktig och kring att man har en möjlighet att testa sina vingar och att ta det första ansvaret och kanske få den första lönen och på olika sätt därigenom lättare göra sig bekant med arbetsmarknaden för att så småningom, när man har läst klart, kunna gå ut i arbete.
Sommarjobb är viktigt. Därför ska vi glädjas åt den fantastiska utveckling som gäller just sommarjobben och som nu pågår.
Anf. 50 Fredrik Lundh (S)
Herr talman! Den socialdemokratiska regeringens satsning om 100 miljoner förra året har föregåtts av stöd till kommunerna under flera år, något som gett en mycket god effekt runt om i landets kommuner. Den här satsningen hade behövt byggas på - inte skrotas! - så att ännu fler ungdomar kunde få möjlighet till sommarjobb.
Det här har varit en viktig satsning. Förutom att ungdomar fick en egen inkomst fick de arbetslivserfarenhet och en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden. Det är därför olyckligt att regeringen slopar denna möjlighet.
I Luleå och på många andra platser i vårt röda Norrbotten tar lokalpolitikerna, oftast med stöd från borgerliga politiker som tycker att förslaget är helt idiotiskt, beslut om att skjuta till kommunala pengar för att klara sommarjobben. Jag är stolt över detta. Men hur mycket ska och inte minst kan kommunerna täcka upp när staten drar sig bort från ett så här viktigt område?
Vi har sagt att vi ska skjuta till kommunala pengar för att klara feriejobben i Luleå. Vi har även försökt att hitta lösningar så att ungdomar inte ska behöva hamna i passiv arbetslöshet, men vi kommer inte att klara av allt lokalt.
Vi har fått en arbetsmarknadspolitik som leder till större klyftor. Det kommer att skapas nya fattiga och ökade behov av försörjningsstöd. Det blir inget bra samhälle av en sådan politik.
Herr talman! Mot bakgrund av det stora antalet sommarjobb för 14-17-åringar som har försvunnit utan det statliga stödet är min avslutande fråga till arbetsmarknadsministern, förutom de övriga jag redan har ställt utan att direkt få svar: Ser ministern verkligen inte något behov av att vidta några åtgärder på området?
Anf. 51 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det är återigen fråga om riksdagens kontrollmakt. Då tycker jag att man ska svara på de frågor man får.
Det är helt riktigt att ekonomin växer, att antalet arbetsplatser växer och att arbetsmarknaden utvecklas, och då växer också antalet feriejobb. Men fortfarande finns det problem. Frågan är om det inte beror lite grann på hur man uttrycker det. Att det behövs semestervikarier i största allmänhet är inte detsamma som en möjlighet för de ungdomar som kommer från skolorna, framför allt från gymnasieskolorna och i vissa sammanhang också grundskolorna, att söka de jobben. Det har de oftast inte kvalifikationer till, och det har man i värsta fall inte ens om man har en ganska avancerad högskoleutbildning.
Det är just detta som är poängen i hela vårt resonemang i det här sammanhanget. Det handlar om jobb som vi normalt sett har kunnat ta fram i kommuner och landsting där man har kunnat ha enkla uppgifter som man inte har behövt någon utbildning för, och där man har kunnat gå in ganska fort.
Det andra som jag skulle vilja säga handlar om dem som står längst från arbetsmarknaden. Risken är ju, herr talman, att vi får en grupp som går sysslolös hela sommaren. Vi vet också att det därigenom finns en risk att problemen på våra gator och torg från norr till söder ökar. Det är detta jag tycker att man ska lägga fokus på i den här debatten, och det är också därför jag ställer dessa frågor.
Anf. 52 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Anser arbetsmarknadsministern att det är kommunerna som ska ta över mer av arbetsmarknadspolitiken? Han säger ju att man klarar av det här med feriejobb själv. Är det så man ska tolka hans svar?
Sedan tycker jag att det är bra att han klargör att det inte är någon satsning, trots att man kunde tolka svaret så, utan att det är en neddragning som regeringen gör med 100 miljoner på ungdomar. Man gör det därför att man prioriterar skattesänkningar. Den borgerliga regeringen prioriterar skattesänkningar för rika framför att satsa på sommarjobb för ungdomar. Det är en tydlig prioritering, en prioritering som jag inte delar. Jag hade gjort ett helt annat val om vi hade haft en annan regering. Det tycker jag är synd.
Anf. 53 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Det är väldigt bra att Socialdemokraterna bryr sig om ungdomarna. Tänk om man hade gjort det när man var i regeringsställning. Ni lämnade efter er 100 000 ungdomar under 24 år som stod utanför arbetsmarknaden. Det gör att vi hamnar på plats nr 20 av 27 EU-länder. Det gör oss till ett av de absolut sämsta länderna när det gäller den ungdomsarbetslöshet som vi har i Europa. Det lämnade ni efter er.
Sedan säger Eva-Lena Jansson att vi prioriterar skattesänkningar för de rika i stället för sommarjobb till ungdomar. Med all respekt: Det är nys. Vi konstaterar att det nu växer fram fler sommarjobb än det har gjort på 17 år. Då är frågan om vi ska använda dessa 100 miljoner på det här området, där det faktiskt växer just nu, eller om vi ska lägga dem på jobbgarantin för unga eller jobb- och utvecklingsgarantin. Vi har valt att göra den prioriteringen, precis som jag sade i den förra interpellationsdebatten i exakt samma fråga den 15 maj.
Jag vill samtidigt göra Börje Vestlund glad. Jag tänker svara väldigt tydligt på en fråga. Den fråga jag fick från Fredrik Lundh var om jag ser något behov av fler statliga åtgärder på det här området. Svaret på frågan är, liksom i den skriftliga dokumentationen och liksom jag sade i mitt första anförande, nej.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.