Skydd av personuppgifter för personal inom de rättsvårdande myndigheterna
Interpellation 2020/21:525 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-03
- Överlämnad
- 2021-03-03
- Anmäld
- 2021-03-04
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
- Svarsdatum
- 2021-03-23
- Besvarad
- 2021-03-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 2 mars 2021 publicerades en debattartikel med rubriken Bristande respekt för polisen skadar Sverige, skriven av rikspolischefen och Polisförbundets ordförande.
Debattartikeln hade som utgångspunkt en serie som just nu kan ses på tv: Tunna blå linjen. I debattartikeln sätter de ljuset på de problem som i en förlängning är ett hot mot våra grundläggande demokratiska principer. Riksdagen stiftar lagar, och polis, åklagare och domstolar har att effektuera dessa. Men utvecklingen i samhället ställer vårt rättssystem inför hårda prövningar, inte minst i de så kallade utsatta områdena. Där är läget så allvarligt att polisen påpekar att det i vissa fall är fråga om alternativ rättskipning. Det är alltså någon annan som agerar polis, åklagare och domstol än det rättssystem som hanteras i våra demokratiska församlingar. Mordet på en tonåring i Märsta visar med tydlighet hur den alternativa rättskipningen fungerar och vilket våldskapital som finns i dessa grupperingar.
Låt mig citera ett par stycken från debattartikeln:
"Varje arbetsdag ute i samhället möter poliser en bristande respekt som individer, men också en bristande respekt för polisers yrkesauktoritet, och för polisers rättigheter och befogenheter att tillförsäkra ordning och säkerhet i samhället.
De här attityderna till poliser och till polisarbete är bara toppen av ett isberg. Ur respektlöshet har det växt fram något mycket värre, ett hårdare samhälle där allt fler yrkesgrupper inte kan utöva sina samhällsbärande uppdrag utan att utsättas för trakasserier, hot och till och med våld.
De som drabbas är socialarbetare, läkare, sjuksköterskor, brandmän, lärare, åklagare, domare, journalister, politiker och många fler."
Situationen är synnerligen allvarlig och måste ovillkorligen måste brytas. De kriminella ska inte beredas möjligheten att utöva hot och våld mot de rättsvårdande instanserna. Jag har i en tidigare interpellationsdebatt med infrastrukturministern tagit upp behovet av skyddade uppgifter för viktiga och utsatta yrkesgrupper. Den debatten handlade om vägtrafikregistret och hur lätt det är att hämta upplysningar om personer i viktiga samhällsfunktioner.
I den debattartikel som jag tidigare hänvisade till tas frågan återigen upp:
- starkare skydd för polisers personuppgifter hos Polismyndigheten och andra myndigheter så att sådana uppgifter inte lämnas ut som allmän handling
- minskad spridning av polisanställdas och deras närståendes uppgifter till bland annat upplysningsföretag.
Punkterna har det gemensamt att de syftar till att minska allmänhetens tillgång till polisers personuppgifter.
Debattartikeln avslutas med följande textrader:
"För att återställa balansen för en utsatt yrkesgrupp måste helt enkelt polisers personuppgifter skyddas oftare än i dag. Alternativet är ett samhälle där de som är satta att hjälpa och skydda andra själva är så hotade att de inte kan utföra sitt jobb på bästa sätt.
Går utvecklingen så långt kommer våra demokratiska fri- och rättigheter av hotas. Därför måste utvecklingen vändas – i det stora och i det lilla. För den respektlöshet som poliser möter varje dag, som individer och som myndighetsutövare, är förstadiet till något mycket värre."
Med hänvisning till texten ovan vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser regeringen att införa skyddade uppgifter för poliser och andra yrkesgrupper inom de rättsvårdande instanserna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:525
Webb-tv: Skydd av personuppgifter för personal inom de rättsvårdande myndigheterna
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:98
- Protokoll 2020/21:98 Tisdagen den 23 marsProtokoll 2020/21:98 Svar på interpellation 2020/21:525 om skydd av personuppgifter för personal inom de rättsvårdande myndigheterna
Protokoll från debatten
Anf. 40 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Thomas Morell har frågat justitie- och migrationsministern om regeringen avser att införa skyddade uppgifter för poliser och andra yrkesgrupper inom de rättsvårdande instanserna. Interpellationen har överlämnats till mig.
Det är fullständigt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för angrepp och hindras från att utföra sina arbetsuppgifter. Det handlar både om att skydda individen och i förlängningen om att skydda vår rättsstat och demokrati. Såväl poliser som andra yrkesgrupper ska ha en trygg och säker arbetsmiljö, något som ytterst åligger arbetsgivaren att ombesörja.
På regeringens uppdrag har Polismyndighetens arbetsmiljöarbete intensifierats. Exempelvis genomförs fysiska skyddsåtgärder i form av skottsäkra glas i receptioner, kroppsburna kameror, förstärkt belysning och staket vid personalparkeringar. Polismyndigheten har avsatt 50 miljoner kronor per år för dessa åtgärder, och satsningen fortsätter 2021. Rikspolischefen har också gett myndighetens säkerhetsavdelning i uppdrag att stärka skyddet av medarbetarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna har förstärkts genom införandet av ett nytt brott; sabotage mot blåljusverksamhet. Härutöver har straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärpts. Vidare pågår en utredning som bland annat ska ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Utredaren ska också ta ställning till om brottet våld eller hot mot tjänsteman ska delas upp och om straffskalan för våld mot tjänsteman ska skärpas. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den 12 november 2021.
Andra exempel på åtgärder som har vidtagits för att stärka medarbetarskyddet är att en polisman har fått utökade möjligheter att kroppsvisitera förhörspersoner i polisens lokaler. Dessutom har reglerna gällande tjänstekort ändrats, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera hela sitt namn och personnummer i sin tjänsteutövning.
Att det blir fler poliser bidrar till ökad trygghet i samhället och till en ökad trygghet för poliserna själva. Regeringen arbetar därför hårt för att nå målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024. Vid årsskiftet hade antalet polisanställda ökat med fler än 5 000 personer sedan 2016, vilket innebär att vi nu är mer än halvvägs mot målet.
När det gäller möjligheten att skydda uppgifter om offentliganställda står viktiga intressen mot varandra. Vid myndighetsutövning är det centralt att den enskilde kan få veta vem som fattar besluten. Det handlar om transparens och förutsättningar för ansvarsutkrävande. Allmänintresset av att kunna ta del av uppgifter om offentliganställda är starkt. Samtidigt kan hot, våld och trakasserier mot offentliganställda innebära både ett arbetsmiljöproblem och ett demokratiproblem. Med hänsyn till de anställdas och deras familjers och andra närståendes trygghet har det därför ansetts vara motiverat att vissa uppgifter om offentliganställda skyddas. Utgångspunkten är i dag att sekretess gäller för anställdas bostadsadresser och privata telefonnummer. Hos vissa myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för till exempel hot eller våld kan även personnummer och födelsedatum skyddas. Det gäller bland annat för anställda hos Polismyndigheten och socialnämnderna. Hotade och förföljda personer kan också under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen.
Sammanfattningsvis har både regeringen och Polismyndigheten vidtagit flera åtgärder för en tryggare arbetsmiljö för myndighetens anställda. Regeringen arbetar kontinuerligt och målmedvetet för att ge de brottsbekämpande myndigheterna bästa möjliga förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen och utesluter inte att vidta ytterligare åtgärder vid behov.
Anf. 41 Thomas Morell (SD)
Herr ålderspresident! Jag tackar för svaret, statsrådet!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller den förra interpellationsdebatten kunde man tydligt se behovet av utökade polisiära resurser, inte bara utifrån ett våldsperspektiv utan även för att det handlar om barn.
Jag väckte min interpellation efter att rikspolischefen och Polisförbundets ordförande hade skrivit en debattartikel den 2 mars om de polisanställdas situation i fråga om att det är lätt att spåra polisanställda.
Jag kan berätta utifrån egna erfarenheter när jag jobbade inom polisen. Det är länge sedan - snart 20 år - detta hände. På juldagen blev jag uppringd på telefonen av ett okänt nummer. Man uttalade hot, och man hade även kartlagt min fru, som också jobbade inom polisen. Man visste att hon just då var i tjänst på polisstationen i Skövde.
Att hotet gick direkt till mig var en sak, men att man blandade in min fru och hade kartlagt hennes arbetstider var mycket otrevligt. Jag ringde till vakthavande och sa att hon inte fick ta sig hem själv utan måste få hjälp. Det här startade en stor utredning. Det blev naturligtvis en polisanmälan. Vi hade duktiga poliser inom kriminalen i Skövde som snabbt kunde ringa in vilka som hade uttalat hotet, och det blev också en rättegång där de dömdes.
Men innan processen var färdig bevakade ronderande polispatruller vårt hem. När jag kom in på polisstationen och såg att min bostad var ett särskilt skyddsobjekt tog det hårt; jag visste inte vad som skulle hända. När vi gick ut och handlade stod vi alltid med ryggen mot en vägg för att ha lite koll på vad som hände runt omkring och för att kunna se om någon gick upp bakom min fru. Vi visste inte vad de kunde få för sig.
Det här är vardagen och verkligheten för dem som jobbar i yrken där man utsätts för den typen av hot. Det är fråga om poliser, åklagare och domare inom Domstolsverket. Det kan även vara försvarsanställda, andra med betydande poster inom samhället eller inom till exempel socialtjänsterna.
Det var en kuslig upplevelse, och det stannade inte med att man väl hade ringat in vilka som var gärningsmännen. När det sedan blev domstolsförhandling i tingsrätten åkte jag tjänstebil dit. Efter förhandlingen när jag kom ut till bilen var alla fyra däcken skurna. Jag ringde mitt befäl, och han sa att jag skulle hoppa in i bilen och försvinna därifrån så snabbt som möjligt och köra till polisstationen i Lidköping. Jag fick åka dit på fyra punkterade hjul eftersom man inte vågade ha mig där på platsen.
Jag fick bra stöd av mina chefer, och det gällde även min fru. Det här är en 20 år gammal händelse som jag har varit utsatt för, men jag kan mycket väl förstå hur polisanställda i dag upplever det när de utsätts för den typen av hot. Och i dag är hotbilden än värre än för 20 år sedan.
Anf. 42 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Jag tackar Thomas Morell för en viktig interpellation.
Vi talar ofta om straff i kammaren, vi talar om lagstiftning och vi talar om polistillväxt. Men lite för sällan talar vi om de poliser och andra tjänstemän i statens tjänst som de facto effektuerar myndighetsutövningen, som utreder brott, som dömer brott, som agerar för att rädda barn och ungdomar i socialtjänsten.
Vi vet att det råder ett tufft samhällsklimat. Det finns en polarisering i samhället där människor tar sig friheter som inte förekom tidigare. Då är det viktigt att människor inser att det är fråga om ett system som finns för att försvara demokratiska rättigheter och ett rättssamhälle. Om dessa personer och tjänstemän blir utsatta för angrepp är det ytterst också fråga om ett angrepp på vår rättssäkerhet och demokrati. Det är därför vi tar frågan på absolut största allvar och har gjort en del förändringar som jag har redogjort för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror också att det är viktigt att alla arbetsgivare gör som Polismyndigheten, som har sett det här samhällsklimatet och växlat upp sitt arbetsmiljöansvar. Man har en säkerhetsavdelning, man har tillsatt en säkerhetschef och man har avsatt dessa 50 miljoner i investeringspengar för att kunna jobba kontinuerligt med säkerhetsskyddet i verksamheten. Man jobbar också med utbildningspaket för att fundera på vilka riskmiljöer det finns och hur man ska jobba med det för att öka säkerheten.
Jag är lite rädd för att den här debatten inte täcker alla yrkeskategorier. I dag är det fler yrkeskategorier som deltar i det här arbetet. Titta bara på GOB-arbetet, alltså arbetet mot grov organiserad brottslighet, där flera myndigheter samverkar. Kommunerna går in, och deras livsmedelshanterare har viktiga uppgifter. Socialnämnden, som har nämnts flera gånger här, är väldigt praktisk när man till exempel omhändertar barn i kriminella miljöer därför att man vill rädda barnen från en uppväxt där de själva blir utsatta för brott men kanske också dras in i farlig verksamhet.
Det är klart att det finns risk att de här människorna utsätts för hot eller attacker eller angrepp. Då är det viktigt att samhället finns där och agerar. Polismyndigheten kan vara behjälplig, men andra arbetsgivare måste ta samma ansvar.
Jag välkomnar faktiskt en bredare diskussion om det här i hela samhället. Vad är det ytterligare vi kan göra för att öka skyddet för olika verksamheter vars medborgare utsätts för hat och hot? Jag tror att det är en viktig debatt att ta.
Jag tror att polisen har kommit betydligt längre än en del andra myndigheter, för polisen vet att det här är en del av verksamheten och vardagen i dag. Det är därför man har skärpt arbetet de senaste åren, men mer behöver göras.
Anf. 43 Thomas Morell (SD)
Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet!
I min interpellation tog jag upp flera yrkeskategorier. Inte bara poliser utan också blåljuspersonal över huvud taget och även djurtransportörer och andra yrkesgrupper är utsatta för hot i dag. Man vandaliserar deras egendom, man hotar, man misshandlar och så vidare. Det är ett elände, den situation som har blivit i samhället - att individer tar sig friheten att både hota och misshandla andra människor på grund av deras yrkesutövning. Det är inte acceptabelt.
I svaret jag fick av statsrådet sa han så här: "Det handlar både om att skydda individen och i förlängningen om att skydda vår rättsstat och demokrati. Såväl poliser som andra yrkesgrupper ska ha en trygg och säker arbetsmiljö, något som ytterst åligger arbetsgivaren att ombesörja."
Jag går tillbaka till min egen upplevelse, och jag kan säga att där var arbetsgivaren verkligen på tåspetsarna för att hjälpa till. Men hotet kan dyka upp precis när som helst och var som helst; det är det som är det otäcka. Arbetsgivaren kan ju inte bevaka sina anställda dygnets alla timmar och var de än sätter fötterna på backen, så verkställigheten blir oftast där det är lättare att komma åt den man är ute efter: i bostaden, på väg till och från arbetet och så vidare. Då blir det svårare för arbetsgivaren att göra något åt det, även om man verkligen försöker. Det gjorde arbetsgivaren i mitt fall. Man försökte verkligen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I debattartikeln som rikspolischefen och Polisförbundets ordförande har skrivit tar de upp många av dessa problem. "Bristande respekt för polisen riskerar att hota våra demokratiska fri- och rättigheter. De senaste årens samhällsförändringar har ytterligare satt fokus på frågan om polisers behov av skydd."
Polisers behov av skydd. "Skydda, hjälpa, ställa till rätta" är polisens valspråk. Det är ju polisen som ska skydda samhällets medborgare. Nu behöver poliserna själva skydd. Det är en utveckling som är lite kuslig, måste jag säga. Om man råkar ut för något söker man ju tryggheten i att gå till polisen och få hjälp, och polisen ska vara den del i samhället som verkligen står för tryggheten och värmen. Men nu är de själva utsatta för hot och i behov av skydd. När man invigde den nya polisstationen strax utanför Stockholm hade man vakter som följde poliserna till och från jobbet. Det är en samhällsutveckling som är alarmerande.
I debattartikeln skriver man också så här: "Många har nu fått upp ögonen för vad det innebär att vara polisanställd i dag, att det hör till vardagen att bli utsatt för glåpord eller att bli ifrågasatt i sin tjänsteutövning. Det är också något som i stort sett alla poliser alltför länge har kunnat vittna om . De här attityderna till poliser och till polisarbete är bara toppen av ett isberg. Ur respektlöshet har det växt fram något mycket värre, ett hårdare samhälle där allt fler yrkesgrupper inte kan utöva sina samhällsbärande uppdrag utan att utsättas för trakasserier, hot och till och med våld."
Det är bra att man satsar på polisen och har fler poliser och polisanställda på väg in. Men det är ändå något som saknas i uppbyggnaden och tilltron till vår rättsstat som gör att våldsverkarna kan ta till sådana här metoder och utsätta flera yrkesgrupper men framför allt poliser för den här typen av hot och våld. Det bekymrar mig, och jag hoppas att jag kan få ett tydligare svar från statsrådet.
Anf. 44 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Jag räknade upp en del av det vi gör nu såsom att verkligen skärpa straffen i samband med det här men också bygga ut Polismyndigheten, vilket ökar tryggheten för varje polisanställd. Det vill säga att med kroppskamera och med den närvaro man har och den bemanning man har känner man sig säkrare som polis.
Men jag tycker att det var en bra artikel. Jag svarade på den och sa att det är välkommet att man jobbar så systematiskt med säkerhetsfrågorna hos polisen därför att om polisen inte tar sina egna medarbetares säkerhet på allvar, vem ska då göra det? Polisen är ju garant för tryggheten i samhället. Jag tyckte att det var en väldigt bra och välriktad artikel.
Vad vi gör ytterligare nu, vad som ligger i pipeline och framför oss, är att göra en utredning som tittar på vilka samhällsnyttiga funktioner som är behov av förstärkt straffrättsligt skydd.
Den första blåljusutredningen hanterade tyvärr inte hela blåljusfrågan. När det gällde andra yrkeskategorier blev den så allmän att den inte riktigt gick att använda, så nu har vi fått göra en till utredning för att definiera vilka samhällsnyttiga funktioner det är som behöver ett starkare straffrättsligt skydd. Då ska man också ta ställning till om brottet våld och hot och mot tjänsteman ska delas upp och om straffskalan ska utökas. Det är ett sätt för samhället att flytta fram positionerna och markera att man ser allvarligt på den här typen av brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller det som är kopplat till glåpord och den här attityden som inte alltid är bara hot utan också kan vara bristande respekt och sådant kan jag bara notera att vi tillsatte en utredning i december 2019 som tittar på brottsoffers rätt till skadestånd. En av de stora frågorna att ta ställning till i den utredningen är i vilken utsträckning nivåerna för kränkningsersättning generellt bör höjas. Där ingår att ta ställning till i vilken utsträckning polisers och andra särskilt utsatta yrkeskategoriers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Det är ett annat svar på den fråga som Thomas Morell tar upp om hur vi ser på det här och hur vi backar upp den personal som har den här typen av arbetsuppgifter.
Thomas Morell är väldigt bra på att beskriva problem. Däremot har jag hört väldigt få förslag. Vad är det Thomas Morell vill att vi ska göra? Det kanske han kan återkomma till nu.
Anf. 45 Thomas Morell (SD)
Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet! Här kommer ett förslag, blixtsnabbt: Skydda uppgifter som är lätta att hitta i offentliga register!
Ta bara en sådan sak som ett bilnummer. Man slår in bilnumret i datorn och får ut uppgifter, och då vet man exakt var exempelvis statsrådet bor någonstans.
Det är det här som gör det så oerhört lätt att sätta in hot och våld mot personer i känsliga yrken - poliser, åklagare och annan domstolspersonal, anställda i Försvarsmakten, djurtransportörer eller vad det nu är. En knapptryckning på en dator eller telefon, och man har uppgiften om exakt var människan bor.
Yrkena som är känsliga och utsatta bör inte ligga öppna i offentliga register. Skydda den personalen! Det går att göra på ett mycket enkelt sätt.
Svaret från statsrådet på den här interpellationen är att det är viktigt för medborgarna att kunna veta vem det är som vidtar åtgärder. Det kan jag hålla med om i vissa delar, men ibland måste man också täcka för så att de som har viktiga yrken i vårt samhälle är skyddade. Vi måste ha en barriär mellan det allmänna intresset och viktiga samhällsfunktioner. Hot och våld mot poliser, åklagare och domstolar är ju faktiskt ett angrepp på vår demokrati och de lagar som stiftas i den här lokalen. De som har att skydda vår demokrati - det vill säga står för det inre skyddet - är poliserna. De är värda detta skydd så att man inte så enkelt kan komma åt dem i öppna register. Det var ett förslag - jag bjuder på det.
Anf. 46 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr ålderspresident! Jag tycker att detta är en intressant frågeställning som är värd att ta på allvar. Men att beskriva det som en enkel och snabb åtgärd tror jag, med förlov sagt, är lite förenklat. Här krockar väldigt stora principer om offentlighet, om att kunna granska myndighetsutövning, om att komma åt korruption och om att jag om jag blir illa behandlad av rättssamhället har rätt att få veta vem som fattat beslutet för att se om det fanns ett intresse av att göra mig illa eller behandla mig annorlunda. Det rör sig om delar av svensk grundlag som är väldigt skarpa och handlar om att vi har en stark offentlighetsprincip i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Å andra sidan har vi i dag regler som särskiljer polisanställda, till exempel. Vi har inte samma offentlighetskrav för polisanställda som för andra medarbetare. Hur ska denna balans se ut? Vilka yrkeskategorier och uppgifter är så pass känsliga eller allvarliga när det gäller risker för hot och hat?
Problemet är att alla vi människor i dag är så otroligt uppkopplade. Det är väldigt svårt att vara särskilt hemlig i Sverige i dag, oavsett om det handlar om arbetsgivarens uppgifter eller om andra uppgifter. Det är alltså inte helt enkelt att se hur en sådan princip, som det är intressant att ha en diskussion om, ska verkställas i praktiken och var gränserna ska gå för vad som är offentligt eller inte. Jag noterar att detta var ett förslag även om jag nog vill hävda att det inte är så enkelt att hantera.
Jag noterar att Thomas Morell hade ett inspel i frågan. Jag tror att diskussionen om offentlighet, vilka uppgifter som ska vara offentliga och vilka som kan vara hemliga och hur vi gör för att skydda inte bara poliser utan även andra i myndighetsutövande roller så att de inte blir så sårbara är viktig att ta under den kommande tiden.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.