Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
Interpellation 2016/17:474 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-04-26
- Överlämnad
- 2017-04-27
- Anmäld
- 2017-04-28
- Sista svarsdatum
- 2017-05-11
- Svarsdatum
- 2017-06-02
- Besvarad
- 2017-06-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Det råder högkonjunktur, vilket gör att det skapas många jobb på svensk arbetsmarknad. Det är bra och gör att de som står väl rustade inte har några större svårigheter att komma i jobb.
Men det finns en stor skillnad mellan invandrare och svenskfödda när det gäller andelen som arbetar. Personer födda i ett annat land utgör en femtedel av arbetskraften men samtidigt hälften av de arbetslösa och en majoritet av dem som bär försörjningsstöd. Att skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda minskar och i längden försvinner är nödvändigt för att samhället ska hålla ihop.
Arbetsmarknads- och etableringsministern återkommer ofta till hur bra svensk arbetsmarknad går. Och det är bra att många som står nära arbetsmarknaden får jobb när Sverige befinner sig i en högkonjunktur men detta är också helt naturligt. Däremot ökar samtidigt antalet människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Och att jämviktsarbetslösheten inte minskar är anmärkningsvärt. Det är här politiken kan och ska göra skillnad.
Om regeringen inte förmår att minska skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i en högkonjunktur, hur ska det då gå när konjunkturen vänder?
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska skillnaden i sysselsättning mellan invandrare och svenskfödda?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:474
Webb-tv: Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
Dokument från debatten
- Fredag den 2 juni 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:119
Protokoll från debatten
Anf. 1 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att minska arbetslösheten och om jag anser att den ökade arbetslösheten är ett problem.
Niklas Wykman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska skillnaderna i sysselsättning mellan invandrare och svenskfödda.
Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 200 000 personer. Omkring 70 procent av sysselsättningsökningen har tillkommit bland utrikes födda, och sysselsättningsgraden bland utrikes födda är nu den högsta sedan man började mäta. Den officiella arbetslöshetsstatistiken från SCB visar att arbetslösheten fortsätter att minska. I april uppgick arbetslösheten till 6,6 procent, jämfört med 7,0 procent ett år tidigare.
Vi ser samtidigt en ökning av antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en väntad utveckling i spåren av det mycket stora flyktingmottagandet under 2015. Ett stort antal nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd skrivs nu in i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag för att där få del av de insatser som krävs för att komma i arbete på en för dem ny arbetsmarknad.
Att fortsätta att höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda, i synnerhet kvinnor, och att bryta långvarig arbetslöshet är högt prioriterade frågor för regeringen. Vi har genomfört en rad åtgärder och avser att göra mer för att fler ska komma i arbete.
Tiden i etableringsuppdraget ska användas effektivt, och nyanlända kvinnor och män ska få del av anpassade insatser för att komma i arbete. Regeringen har därför överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om ett nytt regelverk för etableringsuppdraget. Det nya regelverket syftar till minskad administration, ger ökade förutsättningar för flexibilitet och stärker Arbetsförmedlingens möjligheter att ställa krav på individen.
Regeringen förutsätter att riksdagen i juni ställer sig bakom dessa viktiga förändringar i etableringsuppdraget som är avsedda att träda i kraft den 1 januari 2018.
Sverige har tidigare inte stått tillräckligt väl rustat för att effektivt främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Därför har regeringen tagit en rad initiativ för ett mer sammanhållet och systematiskt arbetssätt med mottagande och etablering. En bosättningslag har införts som innebär ett jämnare mottagande av nyanlända i kommunerna, där hänsyn tas till arbetsmarknadsläge och befolkningsstorlek men också samlat mottagande i kommunen.
Tidiga insatser till asylsökande har stärkts, etableringsinsatser har utvecklats och etableringsuppdraget kommer att effektiviseras. Vägar till utbildning har stärkts och stärks ytterligare genom det studiestartsstöd som i juli 2017 införs för arbetslösa med kort utbildning. Genom extratjänster och moderna beredskapsjobb har möjligheten till arbete stärkts för den som står långt ifrån arbetsmarknaden, och vi ser att dessa utvecklas i god takt. Regeringen ser också över de subventionerade anställningarna för att göra dem enklare och mer träffsäkra.
Regeringens åtgärder syftar till att korta vägen till arbete för nyanlända och arbetslösa och till att lägga en grund för att möta den stora efterfrågan på arbetskraft som råder.
Anf. 2 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Det har ju ännu inte gått lika illa som förra gången Ylva Johansson var arbetsmarknadsminister, men låt oss ändå påminna oss om vad Ylva Johansson är kapabel till att åstadkomma.
Förra gången Ylva Johansson var arbetsmarknadsminister var var tionde person i arbetsför ålder, mellan 18 och 64 år, förtidspensionerad. Då hade Ylva Johansson och hennes regering inrättat bonusar på Försäkringskassan för att så snabbt som möjligt förtidspensionera så många människor som möjligt.
Ylva Johansson lyckades alltså trycka ut var tionde person i förtidspension. Det är värt att komma ihåg, herr talman, när man nu hör de åtgärder som Ylva Johansson rabblar upp och vilka konsekvenser de kommer att få.
Herr talman! Den här debatten kommer att handla om två kända svenska uttryck: lögn, förbannad lögn och statistik samt nöjd, nöjdare och Ylva Johansson.
Att skryta med jobbtillväxt i en stark högkonjunktur är som att skryta med att man inte behöver trampa i nedförsbacke när man cyklar. Det är en anmärkningsvärd nöjdhet från arbetsmarknadsministern.
Nöjdheten är anmärkningsvärd av minst tre skäl. Det första är att Finansdepartementet dömer ut arbetsmarknadsministerns egen jobbpolitik. I Finansdepartementets budget står det tydligt att den politik som bedrivs inte sänker jämviktsarbetslösheten, det vill säga den politik som Ylva Johansson talar om leder enligt regeringens egna beräkningar inte till någon minskning av arbetslösheten i Sverige. Det är bara konjunkturen som driver detta.
Det andra som överraskar kring nöjdheten är att varenda expertmyndighet dömer ut Ylva Johanssons och regeringens arbetslöshetsmål och åtgärderna som krävs för att nå dit.
Det allra mest anmärkningsvärda är dock att det verkar som om ministern har stängt in sig på departementet, dragit ned persiennerna och inte ser den allvarliga verklighet som just nu råder i Sverige. Det håller på att växa fram stora gap mellan människor, stadsdelar, städer och regioner, där brottslighet, bidrag och bostadsbrist håller på att etablera ett nytt starkt och stort utanförskap i Sverige som på allvar hindrar en jobbtillväxt i vårt land.
Herr talman! Moderaterna har presenterat ett tydligt jobbmål, en tydlig ambition om att halvera klyftan mellan inrikes och utrikes födda. För detta har vi också tagit fram reformer grundade i bästa tillgängliga erfarenhet och forskning om bidragstak, om förbättringar på bostadsmarknaden och om att göra alla jobb 500 kronor mer lönsamma varje månad.
Herr talman! Till allt detta säger arbetsmarknadsministern nej och hänvisar i stället till en lång rad olika gamla Amsåtgärder som förra gången Ylva Johansson innehade ministerposten ledde till att var tionde person i arbetsför ålder blev sjukpensionär.
Anf. 3 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Av svaret framgår att ökningen av arbetslösheten i högkonjunktur uppkommer eftersom många av det stora antal flyktingar som sökte sig till vårt land har fått uppehållstillstånd och nu kommit in i etableringsreformen och den processen. Det är då jobbutmaningen blir skarp. Nu är det skarpt läge, och nu måste det komma arbeten för alla människor som söker jobb.
I statistiken ser man att skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning historiskt sett har varit betydligt mindre än den är i dag. Detta beror på att man under 50- och 60-talen och till viss del även 70-talet större utsträckning kom som arbetskraftsinvandrare. Sedan har det gått över till en större andel flykting- och anhöriginvandring, som ställer större krav på en arbetsmarknadspolitik som är progressiv.
Under 90-talskrisen sjönk sysselsättningen markant bland utrikes födda, och sedan ökade den igen tills det blev finanskris 2008. Nu har vi det läge vi befinner oss i i dag. Det är ett mycket skarpt läge för dem som nu ska in på arbetsmarknaden, och det gäller att föra en politik som stöder den.
Jag skulle vilja fokusera på kvinnors situation. Det finns en stor oro för utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Jag tror inte att den procentsats som vi kan se är den faktiska siffran. Det är bara de som är anmälda på Arbetsförmedlingen som syns i statistiken. Det måste finnas ett mörkertal. Jag skulle vilja att ministern nämner något om detta. Det är ungefär som det är med NEET:s, det vill säga de unga som inte finns med i statistiken. Utifrån erfarenheterna i min kommun tror jag att det finns många kvinnor som inte står till arbetsmarknadens förfogande.
Jobb och språk är själva förutsättningen för att vara delaktig i och komma in i samhället ur ett demokratiskt perspektiv och för att kunna försörja sig själv och sin familj. Det är ännu tuffare för en kvinna som står utanför arbetsmarknaden och en gemenskap att på egen hand försöka försörja sig själv och sin familj.
Alla hinder måste definieras; de som motverkar att alla som kan arbeta kan ta ett arbete och ha ett arbete att gå till. Det handlar om att minimera hinder för dem som behöver extra påfyllning av resurser i form av utbildning och erfarenhet samt göra det lättare för företag att anställa. Det går inte att ha en arbetsmarknadspolitik där å ena sidan ministern vidtar olika åtgärder och för fram tankar om lösningar och å andra sidan andra ministrar lägger hämsko på entreprenörskap och företagande. De måste gå hand i hand. I det läge vi nu befinner oss i blir det oerhört olyckligt om den ena handen försöker på ena sättet och den andra handen signalerar en mängd olika nya skatter som gör att det blir mycket svårare att anställa. Det går inte i dag. Vi kan inte ha det så.
Jag är från hjärtat ärligt bekymrad över att det inte kommer att bli bra om vi inte kan få fram en betydligt bättre arbetsmarknadspolitik som ger mer för företagen. Det är i de mindre företagen tillväxten måste ske. Det är där människorna måste kunna komma in. Det är där försörjningen - pengarna - ligger så att vi kan skapa en välfärd för alla. Sverige växer. Ju fler som arbetar, desto bredare blir våra gemensamma skatter och ansträngningar.
Anf. 4 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jag blev lite förvånad när jag lyssnade på Niklas Wykman. Antalet personer som sjukskrivs är ju rekordlågt - om det ens har varit så lågt tidigare. Det är nere på mycket låga siffror. Det känns som att Niklas Wykman slåss mot väderkvarnar.
Jag blir också lite förvånad när Niklas Wykman säger att jag har varit arbetsmarknadsminister i tidigare regeringar. Det har jag ju inte varit. Men regeringen är förstås alltid kollektivt ansvarig, och jag har suttit i andra regeringar - dock inte med den här ministerportföljen.
Lotta Finstorp tar upp viktiga frågor. Det är korrekt att skillnaden i sysselsättningsgrad är högre mellan inrikes och utrikes födda nu jämfört med 50- och 60-talen. Det beror på att sammansättningen är annorlunda i dag.
Detta visar att det finns otroligt stora utmaningar, inte minst när det gäller kvinnorna. Det är precis som Lotta Finstorp säger, nämligen att många kvinnor försvinner från arbetsmarknaden. Det är alltså en väsentligt lägre sysselsättningsgrad bland utrikes födda kvinnor än bland inrikes födda kvinnor eller utrikes födda män. Men det råder inte en högre arbetslöshet för den gruppen. Det beror på att många inte ens står till arbetsmarknadens förfogande utan försvinner från arbetsmarknaden.
Den reform som gjordes med etableringsuppdraget hade vissa brister. Därför har jag lagt fram en proposition om förändringar. Men i etableringsuppdraget finns några riktigt bra saker. Bland de riktigt bra sakerna finns att varje individ skrivs in och får en egen ersättning som inte är beroende av familjeinkomst eller påverkas av om till exempel maken får ett jobb. Det är bra incitament, och både män och kvinnor, i princip alla, är inskrivna på Arbetsförmedlingen under etableringsuppdraget. Det ger goda förutsättningar att hjälpa människor i arbete under de 24 månaderna.
Efter de 24 månaderna ser vi hur en stor grupp kvinnor faktiskt lämnar arbetsmarknaden. Det är allvarligt. Där behöver fler saker göras för att hålla kvar kvinnor, och det gäller också förändringar i sättet att möta individen. Det gäller att motivera till utbildning och att skapa vägar till arbete.
I jobbpolitiken måste arbetsgivarnas behov stå i centrum. Det övergripande problemet hos nästan alla arbetsgivare, inte minst hos de mindre företagen som Lotta Finstorp tar upp, är att hitta rätt personer. Det är oerhört svårt att hitta personal med rätt kompetens. Då får man söka bland personer med lite annan eller lägre kompetens än man hade tänkt sig. Det kan bli bra ändå, men det blir en lite längre väg.
Här har arbetsmarknadspolitiken, i det här konjunkturläget, en viktig del i att bygga på kompetens. Det handlar om kortare yrkesutbildningar och reguljär utbildning för att rusta människor för de lediga jobb som faktiskt finns i rekordantal just nu.
Anf. 5 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Jag ber om ursäkt! Rätt ska givetvis vara rätt. Ylva Johanssons politiska karriär är sådan att hon drevs in i riksdagen av Kommunistisk ungdom, blev sedermera riksdagsledamot för Vänsterpartiet kommunisterna och sedan var sjukvårds- och äldreminister i tidigare regeringar. Det var de regeringarna där var tionde person drevs ut i förtidspension, vilket Ylva Johansson var kollektivt ansvarig för - vilket hon själv noggrant understryker.
Herr talman! Jag är rädd att vi igen ser den verktygslådan komma på plats där så många människor ska tryckas ut i utanförskap och förtidspensioneringar - vilket Ylva Johansson och hennes regeringar har en tradition av.
Ylva Johansson lägger nu ett tungt ansvar på Sveriges kommuner. Hon flyr från regeringens ansvar för integration och etablering, och hon säger att allt ansvar ligger på Sveriges kommuner. Då är det oroande att det samtidigt kommer rapport på rapport som visar att Sveriges kommuner på grund av regeringens politik inte har några incitament, inga drivkrafter, att skapa arbetstillfällen. Utjämningssystemet gör att det inte lönar sig för landets kommuner att skapa arbete, trots att det är arbete som behövs för att klara integrationen.
Malmö och Göteborg dränerar resurser från övriga kommuner i landet genom att få så höga intäkter från utjämningssystemet, vilket leder till att det inte blir pengar över till andra. Detta dränerar kommuner, till exempel Kiruna och Solna, på inkomster för att betala för en misslyckad socialdemokratisk politik i Göteborg och Malmö. Särskilt allvarligt är det för regeringens skyltfönster Malmö, där ungefär var tionde invånare lever på bidrag. Kommunens egna granskningar visar att 19 av 45 utbetalningar av försörjningsstöd är felaktiga. Vi möts på tv av rapporter om våld, mord, otrygghet och rädda människor. I regeringens egna skyltfönster Malmö råder denna situation.
Nu försöker Ylva Johansson med hjälp av regeringskanslierna att exportera situationen i Malmö till övriga Sverige. Det handlar om bidrag, brottslighet, bostadsproblem. Hur ska situationen som råder i Malmö, Ylva Johansson, kunna vara en lösning på Sveriges problem? Hur ska mer av det vi ser i Malmö kunna göra Kalmar, Sollefteå, Solna eller någon annan kommun i Sverige bättre? Den politik som råder i Malmö, finansierad av det utjämningssystem som ministern är så nöjd med, skapar ett enormt mänskligt lidande. Människor lever i kriminalitet och utanförskap. De känner att vägen in på arbetsmarknaden är helt stängd.
Hur ska den politik som lett till den situation vi har i Malmö kunna stärka människor, öka integrationen och få övriga Sverige att fungera? Och hur kan ministern tycka att det är rimligt att Kirunaborna ska betala för det bidragsfuskande som sker i det socialdemokratiska skyltfönstret Malmö?
Anf. 6 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Jag vill fortsätta att uppehålla mig vid ämnet utrikes födda kvinnor och den låga andel av dessa som är sysselsatta och finns på arbetsmarknaden.
Bland högutbildade är det ungefär lika bland utrikes och inrikes födda. De har naturligtvis betydligt lättare att få ett arbete. Men av dem som har kommit i dag och deltar i etableringsuppdraget saknar ungefär hälften gymnasiekompetens. Det är dock inte enbart kvinnorna; det är männen också.
Svenska språket är ju en nyckel. Sfi är inte det mest lyckosamma på det sätt det bedrivits tidigare och bedrivs i dag. Det måste kopplas till en arbetsgivare för att ge effekt.
Rent psykologiskt sett är det dessutom så att många människor när de så att säga har kommit i land och kan pusta ut bildar familj. Man skaffar ofta fler barn, och då kommer man ifrån till exempel sin språkintroduktion eller sin praktikplats. Man blir hemma och borta och hamnar många gånger i isolering. Man kommer bort från svenska språket.
Jag var på studiebesök på ett privat företag i Flen som har sfi-utbildning och även en sorts öppen förskola. Där kan de nyförlösta mammorna fortsätta läsa sin sfi tre timmar om dagen, och barnen finns samlade i den öppna förskolan i lokalen bredvid. Det är väldigt smart. Jag mötte bland andra två tandläkare från Syrien som precis fått barn och kan fortsätta läsa in sin yrkessvenska. Jag tror att det vore bra om fler hade det på det sättet ute i kommunerna.
Jag kommer från Flens kommun. Vi har en lång tradition av att emot flyktingar och är stolta över att gjort det under många år. Men där ser man att många utrikes födda som har varit i Sverige i 20 år fortfarande går på försörjningsstöd. Det är alltså inte bara de som har kommit de senaste åren som man måste hitta lösningar för. Det gäller också att öppna arbetsmarknaden på ett helt annat sätt för dem som har varit här ganska länge.
Försörjningen för dessa familjer är alltså ekonomiskt bistånd. Det gör att det inte finns tydliga incitament för att ta ett arbete, om så bara i några timmar, eftersom försörjningsstödet då minskar. Då är det fel någonstans. Det måste alltid löna sig mer att ha ett arbete att gå till och tjäna sina egna pengar än att gå på försörjningsstöd.
Här har vi förslag. Alliansregeringen införde till exempel jobbstimulans på 25 procent för den som har försörjningsstöd. Det vill vi utöka. Sådana reformer som incitament och drivkraft för att fler ska arbeta vore det bra om vi kunde få se även från den sittande regeringen.
Det gäller även RUT och ROTtjänster. Så fort vi pratar enkla jobb här i kammaren blir det konstigt och irriterat. Men om man byggde ut RUT och ROT och höjde taket, som vi har förslag om från moderat sida, skulle fler kunna komma in och få just enkla jobb som man inte behöver ha en särskild yrkesutbildning för att få. Det kan vara en bro till den svenska arbetsmarknaden. Sedan kan man fortsätta och utbilda sig till ett yrke som man väljer och vill ha och där det finns arbete.
När jag tittar på statistiken ser jag att Schweiz, Norge och Sverige är de länder i Europa som har minst antal enkla jobb. Man definierar det som yrken som inte kräver särskild yrkesutbildning. Jag tror att det är en av nycklarna, och det förklarar varför vi inte kan få fler att komma in på arbetsmarknaden.
Anf. 7 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Vi närmar oss 80 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Det är fler än man någonsin har arbetat med. Det är en jättestor utmaning. Det går nästan inte att överskatta de utmaningar som det innebär att så många människor på så kort tid samtidigt ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt finns det grupper som har varit här längre som av andra skäl också står utanför arbetsmarknaden.
I det läget ställer Niklas Wykman en interpellation till mig om hur sysselsättningsskillnaden mellan utrikes och inrikes födda ska minska. Det är naturligtvis en relevant och mycket viktig fråga som jag har försökt ta upp i mina svar här. Men i sina repliker vill Niklas Wykman hellre diskutera helt andra frågor.
Förtidspensioner är en. Antalet nypensionerade är nere på jättelåga nivåer, så det kan rimligen inte vara det som är Sveriges problem i dag.
Niklas Wykman vill diskutera mord och våldsbrott. De är naturligtvis problem och självklart viktiga frågor men kanske ämnen för en annan debatt.
Det kommunala utjämningssystemet förtjänar också en debatt. Där vill jag verkligen säga att vi vill stå upp för en politik som gör att Sverige håller ihop, att hela Sverige kan leva och att klyftorna mellan stad och land och mellan olika regioner i Sverige minskar.
Lotta Finstorp tar upp den viktiga frågan om utrikes födda kvinnor. Jag kan säga till Lotta: Det är faktiskt ännu värre än du beskriver.
Om man tittar på hur det går efter etableringsuppdraget - man mäter 90 dagar efter avslutat etableringsuppdrag - ser man att bland unga kvinnor, under 40 år, med eftergymnasial utbildning är det 27 procent som har arbete. Bland unga män, under 40 år, utan ens grundskola är det 36 procent som har arbete.
Vi vet ju att utbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden, men bland nyanlända verkar kön vara en ännu större vattendelare. Det ska man förstås inte ta som intäkt för att inte satsa på utbildning, men det visar att vi har ännu större problem och strukturer att arbeta med. Det här är en av anledningarna till att jag gett ett särskilt uppdrag till Arbetsförmedlingen att fokusera på de utrikes födda kvinnorna.
En viktig fråga är att skapa fler arbeten som kvinnor kan söka sig till - även om hela arbetsmarknaden naturligtvis står öppen för både kvinnor och män - men också säkerställa att de olika stöd som används fördelas lika mellan kvinnor och män. Glädjande nog kan vi se att när det gäller moderna beredskapsjobb är det hittills fifty-fifty, alltså ungefär hälften kvinnor och hälften män, och när det gäller extratjänster är en majoritet kvinnor. Det behövs, för när det gäller många andra anställningsstöd som till exempel nystartsjobben är en stor majoritet män, inte minst bland nyanlända. Jag tror att vi kommer att behöva följa de här frågorna mycket noga och komma med fler initiativ.
Föräldraledigheten är verkligen en utmaning. Det är självklart roligt att människor vill skaffa barn. Det är djupt mänskligt och välkommet att människor skaffar barn. Men man måste se över strukturerna. Vi har tagit bort vårdnadsbidraget, som var en kvinnofälla. Vi har gjort förändringar i föräldraförsäkringen för de barn man har redan när man kommer hit till Sverige för att det inte ska bli för lång tid hemma och borta från arbetsmarknaden.
Jag tycker att förslag om att kombinera föräldraledighet med svenskstudier eller om svenskstudier ute på arbetsmarknaden är viktiga.
Till sist frågan om incitament. Vi ska ha en egen interpellationsdebatt om incitamenten, men jag återkommer om det i mitt sista anförande.
Anf. 8 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Det är talande att arbetsmarknadsministern vill avskriva mina inlägg från debatten. Arbetsmarknadsministern vill inte kännas vid de problem som ligger till grund för den arbetslöshet och integrationsbrist som vi har i Sverige. Arbetsmarknadsministern vill inte heller kännas vid de problem, mänskliga och ekonomiska, som hennes politik leder till.
Men, Ylva Johansson, det är ju så att när det saknas drivkrafter att skapa och ta jobb blir utanförskapet större. Och, Ylva Johansson, när utanförskapet blir större ökar otryggheten, ohälsan och kriminaliteten. Det hänger alltså ihop.
Hur mycket Ylva Johansson än vill det är inte arbetslöshet någonting som kan isoleras till olika åtgärder, program och aktiviteter på Arbetsförmedlingen. Jobb skapas av företag och entreprenörskap. Människor som inte har jobb hamnar i en sämre situation som inte kan hanteras med åtgärder på Arbetsförmedlingen men som många gånger leder till att man mår sämre, har det sämre och emellanåt också fastnar i destruktiva beteenden.
Ylva Johansson! Det är så samhället hänger ihop. Det går inte att frikoppla de problem vi ser i Sverige från det ansvar som du har för den arbetslöshetspolitik, den utanförskapspolitik, som du och regeringen bedriver.
Det är därför vi i Moderaterna har tagit initiativ till en politik grundad på vetenskap och erfarenhet, som ger tiotusentals fler jobb. Den politik arbetsmarknadsministern företräder ger noll jobb.
Anf. 9 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Vid det förra skiftet avslutade jag med de enkla jobben, som är väldigt få i tre av de europeiska länderna, bland annat Sverige. Detta har tjänat oss väl; vi har utbildat. Många av dem som hade låg eller ingen utbildning inom äldreomsorgen har till exempel blivit undersköterskor. Men i dag är läget ett helt annat, och då måste man se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att ta in människor som ännu inte har så mycket utbildning och kan ta de enkla jobb som inte kräver det.
Sverige befinner sig i en högkonjunktur, men arbetslösheten är oroande hög i delar av landet. I Flens kommun, där jag bor, en timmes pendling från Stockholm, är arbetslösheten 16 procent. I den gruppen finns en väldigt stor andel utrikes födda.
De kommuner som nu har tagit emot många flyktingar är de där det har funnits tomma bostäder därför att jobben har försvunnit. Jobben finns ju inte kvar där. Så det är onekligen väldigt tungt ute i många kommuner.
Det finns mycket att säga i denna debatt, och jag tror att jag kanske får skriva en interpellation till. Kvinnorna är nämligen en grupp jag verkligen brinner för, och det känns väldigt oroande att de står utanför arbetsmarknaden.
Men det gäller också att ha en politik för företagande i Sverige, för detta hänger ihop. Vi hade i går ett skatteseminarium i skatteutskottets regi, och en ledare från ett stort multinationellt företag sa att det handlar om var man etablerar sig globalt. Det är främst där det finns långsiktiga spelregler som man etablerar sig - det spelar naturligtvis också roll var marknaden finns. Men så fort regeringen tillsätter en utredning som kan slå mot företagande drar man öronen åt sig.
Anf. 10 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Låt oss ändå se på hur verkligheten ser ut. Det har skapats 200 000 nya jobb sedan den här regeringen tillträdde.
Jag har haft otaliga debatter med Niklas Wykmans partivänner här i kammaren, som efterfrågat fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder och fler personer i sådana åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är viktiga, men huvudlinjen för att skapa jobb och bekämpa arbetslösheten är aldrig arbetsmarknadspolitiken. Det är med hjälp av den ekonomiska politiken och investeringar i samhället som man får en efterfrågan och ett klimat som gör att företag och andra arbetsgivare kan och vill växa. Det är faktiskt det vi ser i Sverige just nu, vilket är glädjande.
Det finns andra positiva delar. Niklas Wykman talar om ett utanförskap. Antalet personer som försörjs via ersättningssystem är stadigt sjunkande; vi är nere på en jättelåg nivå. Helårsekvivalenterna, som med moderat språkbruk brukar kallas för utanförskap, är stadigt sjunkande under denna regering. Det är väldigt få som behöver olika typer av insatser för sin försörjning.
Lotta Finstorp, jag delar uppfattningen att vi behöver fler vägar in i arbete för dem som inte har så hög kompetens från början. Jag är glad att kunna säga att parterna bidrar till detta.
Vi har sett det inom industrin, där man har ingått avtal som skapar vägar in för den som inte har utbildning. Kommunal och SKL har nu tagit ställning för vägar till vårdbiträde - ett steg som inte är riktigt lika långt som steget till att bli undersköterska. I det nya avtalet mellan Byggnads och byggindustrierna ser vi något som jag tycker är mycket bra: yrkesorienterande praktik, som sedan kan gå över i en yrkesintroduktionsanställning.
Detta vänder sig till dem som inte har kompetensen från början, utan den byggs på. Det här behöver vi göra mer av, och vi behöver också öka kännedomen om de vägar som finns.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.