Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skilda valdagar

Interpellation 2006/07:205 av Wallmark, Hans (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-12-27
Anmäld
2007-01-16
Besvarad
2007-01-19
Sista svarsdatum
2007-01-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 27 december

Interpellation

2006/07:205 Skilda valdagar

av Hans Wallmark (m)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

För närvarande arbetar en sedan något år tillbaka tillsatt grundlagsutredning. Många ser fram mot de förhoppningsvis spännande och intressanta förslag som kommer att avges.

Utredningen i sig har dock inte inneburit att den allmänna debatten kring dessa frågor därmed upphört. Tvärtom dyker det upp mer eller mindre givande inlägg. Uppgifter i medierna gör exempelvis gällande att Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog vill se en återgång till treåriga mandatperioder för att på så sätt förhindra ett skiljande av valdagar.

Andra önskar gå i motsatt riktning. Det är rimligt att så snart som möjligt få den ordning som tillhör normaliteten i västvärlden, nämligen att de viktiga lokala och regionala frågorna separeras från de nationella genom skilda valdagar.

I januari 2004 inlämnade exempelvis moderaterna i Ängelholm en motion till kommunfullmäktige om att få bli provkommun ifall möjligheten öppnas för skilda valdagar i Sverige.

I motionen framhölls exempelvis: ”Genom att separera de lokala och regionala valen från de nationella visas de nära och viktiga frågorna en större betydelse än vad som är fallet i dag. Allt behöver inte drunkna i den politik som beslutas och fastställs i Stockholm via riksdag och regering. Med skilda valdagar finns det anledning att tro på ett djupare engagemang.”

Kommunfullmäktige i Ängelholm behandlade och avgjorde frågan den 30 augusti 2004. Brev sändes i väg till statsminister Göran Persson och statsrådet Pär Nuder genom vilket Ängelholm ansökte om att få bli provkommun. Något svar avhördes aldrig.

Riksdagsledamoten Gustav Fridolin (mp) ställde en fråga till vice statsminister Bosse Ringholm (Fråga 2004/05:1080) om skilda valdagar för kommun- och riksdagsval med anledning av den propå som gjorts från Ängelholm. Bland annat noterade Fridolin i fråga om den grundlagsutredning som arbetar: ”För att utredningen ska få ett så gott beredningsunderlag som möjligt, och då det är en god princip, borde regeringen behandla Ängelholms ansökan i en positiv anda och söka möjligheter för att för den kommunens del skilja på valdagarna. En sådan åtgärd hade gett ökad tyngd för de kommunala frågorna samtidigt som det hade inneburit att ett demokratiskt experiment som förser Grundlagsutredningen med nödvändiga erfarenheter blivit verklighet.”

Bosse Ringholms lakoniska svar löd att något initiativ i den riktning Gustav Fridolin efterlyste inte var aktuellt.

Visst vore det klokt med ett skiljande av valdagar. Frågan kommer säkert att ventileras då Grundlagsutredningens ställningstagande offentliggörs. Redan nu skulle man dock kunna öppna möjligheten för några kommuner att pröva.

Mina frågor till justitieministern är:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder innan Grundlagsutredningen presenterar sina ställningstaganden som öppnar för möjligheten att någon eller några kommuner på prov får anordna det lokala valet vid annan tidpunkt än det till riksdagen?

Avser statsrådet att se över om det finns några möjligheter att redan nu vidta åtgärder för att underlätta för ett skiljande av valdagar ifall en majoritet av Grundlagsutredningen öppnar för denna möjlighet?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:205, Skilda valdagar

Interpellationsdebatt 2006/07:205

Webb-tv: Skilda valdagar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Beatrice Ask (M)
Anf. 49 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag avser att, innan Grundlagsutredningen presenterar sina ställningstaganden, vidta några åtgärder som möjliggör för någon eller några kommuner att på prov anordna det lokala valet vid en annan tidpunkt än det till riksdagen. Hans Wallmark har vidare frågat om jag avser att se över om det finns några möjligheter att redan nu vidta åtgärder för att underlätta att valdagarna skiljs åt för det fall en majoritet av Grundlagsutredningen öppnar för den möjligheten. Frågan om skilda dagar för ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige har diskuterats under lång tid. Exempelvis hade 1999 års författningsutredning i uppdrag att se över frågan. Någon politisk enighet i den delen kunde dock inte nås i utredningen, varför något förslag inte lades fram. Därefter har Grundlagsutredningen fått i uppdrag att bland annat göra en utvärdering och översyn av hela det svenska valsystemet. I den delen av uppdraget ingår även att utreda hur valen till riksdagen respektive landstings- och kommunfullmäktige tidsmässigt förhåller sig till varandra. Grundlagsutredningen ska redovisa sitt uppdrag den 31 december 2008. Enligt min bedömning är det inte lämpligt att nu föregripa Grundlagsutredningens diskussioner om hur den här delen av valsystemet eventuellt bör reformeras. Jag avser alltså att avvakta resultatet av utredningens arbete innan jag är beredd att ta ställning till om skilda valdagar bör införas och om det i så fall bör föregås av den typen av försöksverksamhet som Hans Wallmark förespråkar.
Hans Wallmark (M)
Anf. 50 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Som nytillkommen lyssnare kan jag meddela att förmiddagen har belyst en mängd olika dagspolitiska problem med rätt många exempel hämtade från Skåne, vilket gläder en ledamot från den södra delen av landet. Så blir det även i det här fallet när vi ska diskutera behovet av skilda valdagar. Utgångspunkten för den här interpellationen är en händelsekedja i Ängelholm. Moderaterna lämnade in en motion till Ängelholms kommunfullmäktige om att man skulle få försöka bli provkommun ifall möjligheten öppnas för skilda valdagar. I motionen framhölls exempelvis att genom att separera de lokala och regionala valen från de nationella visas de nära och viktiga frågorna en större betydelse än vad som är fallet i dag. Allt behöver inte drunkna i den politik som beslutas och fastställs i Stockholm via riksdag och regering. Med skilda valdagar finns det anledning att tro på ett djupare engagemang. Kommunfullmäktige i Ängelholm behandlade och avgjorde frågan den 30 augusti 2004. Sedan har brev ivägskickats till både statsministern och Pär Nuder som var den minister som tillsatte Grundlagsutredningen. Jag tillhör dem som tror att många av de viktiga politiska frågorna är de lokala och regionala. Jag tror också att många av de politiker, de förtroendevalda som möter den enskilda medborgaren oftast är den lokala och den regionala politikern. Just därför tror jag att det vore viktigt att man fick ett fokus just mot de lokala och regionala frågorna. Det sker bäst, menar jag, genom att man skulle separera de nationella valen från dem till lokal och regional församling. Det kan man göra på olika sätt, men jag tror ändå att det vore nyttigt. Vi ser att när det väl går till allmänna val i Sverige så blir fokus väldigt mycket på regeringsskifte, maktskifte och vem som ska bli statsminister. Det är oerhört viktigt. Jag, herr talman, kan glädja mig åt att det också blev ett skifte i föregående års val, att vi fick en helt ny regering och att vi fick en ny statsminister, även om det kanske smärtade talmannen. I den debatt som vi förde 2006 blev det väldigt mycket fokus på de nationella frågorna. Det är inget konstigt i det, men jag tror att det vore bra om man utöver det fick ett fokus mot de lokala och regionala frågorna, vilket kan ske genom separering. Nu ser jag att justitieministern påpekar att hon inte så länge Grundlagsutredningen pågår vill vidta några steg eller åtgärder i någon riktning. Det kan jag väl i någon mening ha en förståelse för. Jag vill ändå understryka att jag tror att det är behövligt med en separering av de lokala och regionala valen från de nationella. Om det skulle vara så att Grundlagsutredningen säger att man inte kan tänka sig det i hela landet men skulle kunna tänka sig att pröva det på något eller några håll vill jag härmed till justitieministern och alla övriga som lyssnar anmäla att jag tror att Ängelholm skulle kunna vara en av de kommuner som i så fall skulle kunna tänka sig att försöka vara en provkommun. Min förhoppning hade dessutom varit att det kanske skulle finnas fler kommuner i Skåne, kanske hela Skåne, så att alla Skånes 33 kommuner och valet till region Skåne skulle kunna separeras från det nationella valet.
Beatrice Ask (M)
Anf. 51 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag delar uppfattningen att den lokala politiken är viktig. Det brukar framför allt framhållas av tidigare aktiva kommunalpolitiker. Till min glädje har jag dock noterat att också väljarna delar den uppfattningen. Det som har hänt de senaste åren är ju att röstsplittringen ökar. Människor väljer i ökad utsträckning olika i lokala val och i riksdagsvalet, vilket visar att det även med den gemensamma valdagen uppenbarligen finns en förmåga - jag har aldrig tvekat om den - hos väljarna att se att det är olika frågor som diskuteras. Så finns då frågan om man skulle öka och ge ett större fokus och ett större intresse för de lokala frågorna om man skilde valdagarna åt. Det finns fördelar, och det finns nackdelar. Det är just därför det är så bra att vi har Grundlagsutredningen. Jag tror att Hans Wallmark och jag kan vara överens om att just när det gäller hur valsystemet ser ut och vad vi har för grundläggande regelverk för demokratin i det här landet ligger det ett värde i en viss konservatism och en viss hållning där man faktiskt ser till att alla är med på båten. Det är ju inte regler som vi ändrar fram och tillbaka och hur som helst. Grundlagsutredningen är en utredning där jag tror att man har verktygen och möjligheten att i lugn och ro diskutera igenom fördelar och nackdelar och kan försöka hitta den breda uppslutning som måste finnas för radikala förändringar. Det är bra att Ängelholm och andra visar intresse för de här frågorna, för det kommer naturligtvis också att vitalisera ledamöterna i Grundlagsutredningen. Det är frågor som bör diskuteras återkommande, för vi vill alla ha ett högt valdeltagande och ett otroligt engagemang kring den frågeställning som valet innebär. Redan i dag ser vi att intresset för de lokala frågorna ökar. Medborgarna har uppfattat betydelsen av vad som sker i kommunfullmäktige och i landsting i dag. Det är något som jag ser väldigt positivt på. Det återstår att se om det finns behov av förändringar i regelverken när det gäller valsystemet. Jag vill i vart fall för min del se vad Grundlagsutredningen kommer fram till innan jag är beredd att ta ställning och lägga fram förslag i de delarna.
Hans Wallmark (M)
Anf. 52 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Jag tycker att det är värdefullt och bra att det förs en konstitutionell debatt i Sverige. Jag tycker att det har varit lite för lite av det. Jag har sett som en fara att vi parkerar alla de rätt svåra och komplicerade men också oerhört intressanta frågorna i en utredning och sedan säger att i avvaktan på den utredningens resultat parkerar vi debatten. Så tycker jag inte att det borde vara. Jag tycker att det meningsutbyte vi har i dag i kammaren är ett exempel på att vi måste föra en offentlig debatt kring det. Jag noterade att Mats Odell för en tid sedan i likhet med Fredrik Reinfeldt öppnade för möjligheten att föra en diskussion om kommunala nyval, vilket jag också tycker är en alldeles utmärkt idé. Det har det utbrutit en pressdebatt om på ledarsidorna. Jag tycker att debatt borde föras också kring för- och nackdelar med skilda valdagar, precis som Beatrice Ask säger. Naturligtvis medför alla konstitutionella förändringar både för- och nackdelar. Det är därför det gäller att göra en klok avvägning. Så länge vi håller oss inom det demokratiska systemet kan man säga att det där finns olika verktyg, som alla har bieffekter av både positiv och negativ karaktär. Därför är det oerhört viktigt att vi hela tiden för en konstitutionell debatt i vårt land. Ett av inslagen i den konstitutionella debatt vi bör föra i Sverige är behovet av skilda valdagar, för att få fokus på det jag tror för många medborgare är de riktigt viktiga politiska frågorna, nämligen vardagsfrågorna. De hanteras i mycket stor utsträckning lokalt och regionalt. Jag ska inte förlänga debatten ytterligare. Justitieministern har gett ett rätt klart besked i sitt interpellationssvar, nämligen att hon inte har för avsikt att vidta några åtgärder förrän utredningen är presenterad. Jag tycker att också jag har gett ett rätt klart besked om var jag politiskt står i frågan om behovet av skilda valdagar. Därför skulle jag vilja meddela herr talman att jag avstår från den sista repliken. Vi ska ju hinna med att diskutera tingsrätten i Landskrona, som också är en viktig Skånefråga. Jag skulle dessutom vilja överlämna till justitieministern motions- och fullmäktigehandlingar från Ängelholms kommunfullmäktige. Där har man i all ödmjukhet, som den lilla kommun den är nere i Skåne, tagit beslutet att anhängiggöra sin önskan att få vara en av försökskommunerna ifall möjligheten öppnas för försök med skilda valdagar för kommuner och riksdag.
Beatrice Ask (M)
Anf. 53 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag ska med intresse läsa beslutet från Ängelholm. Det är bra att det finns ett engagemang ute i kommunerna för hur vi på olika sätt ska öka intresset för den lokala demokratin och faktiskt också få ett engagemang som återspeglas i valen. Jag tror att diskussionen kommer att fortsätta, med Hans Wallmark och andra, för det finns uppenbarligen ett intresse på många håll för de här frågorna, inte bara i Ängelholm. Men jag har noterat att Ängelholm står först i kön om det skulle bli någon typ av försöksverksamhet i framtiden.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.