Skattesubventioner för hushållsnära tjänster
Interpellation 2007/08:680 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-12
- Anmäld
- 2008-05-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-05-28
- Sista svarsdatum
- 2008-06-02
- Besvarad
- 2008-06-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 maj
Interpellation
2007/08:680 Skattesubventioner för hushållsnära tjänster
av Eva-Lena Jansson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
I LO-tidningen rapporteras det att skattesubventioner för hushållstjänster utnyttjas mest av höginkomsttagare. Det framgår av artikeln att underlaget för denna statistik är en del av regeringens egen utredning.
Vid införandet av denna skattesubvention framfördes vid upprepade tillfällen att detta skulle gynna främst höginkomsttagare, vilket alltså nu bekräftas. Denna grupp står nämligen för hela 40 procent av avdragen. Och eftersom den grupp som tjänar mest förmodligen är den grupp som redan i dag konsumerar flest hushållstjänster är överföringen av skattemedel till gruppen större än 40 procent. Samma grupp som av regeringen redan fått stora skattesänkningar genom borttagande av förmögenhetsskatt och sänkt inkomstskatt, sänkt fastighetsskatt får nu ta del av skattemedel när man får sina hem städade, gräsmattan klippt, poolen rengjord vid sommarhuset i Spanien och barnflickan betald.
Den borgerliga regeringen har hävdat att man vill göra en svart bransch vit genom att införa skattesubventioner. Flera uppmärksammade fall i medierna har visat hur personer med mycket god ekonomi och uppenbarligen en stark betalningsförmåga tidigare underlåtit att betala skatt för dessa tjänster. Men hittills har det inte presenterats något som helst underlag som kan visa att de svarta jobben har bytts ut och blivit vita.
Mina frågor till finansminister Anders Borg är följande:
Avser finansministern att ta initiativ till tillsättande av en utredning för att se över om de svarta jobben verkligen har blivit vita?
Avser finansministern att vidta några särskilda åtgärder med hänvisning till att närmare hälften av skattesubventionerna utnyttjas av höginkomsttagare?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:680
Webb-tv: Skattesubventioner för hushållsnära tjänster
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:134 Måndagen den 23 juniProtokoll 2007/08:134 5 § Svar på interpellation 2007/08:680 om skattesubventioner för hushållsnära tjänster
Protokoll från debatten
Anf. 31 Anders Borg (M)
Herr talman! Bakgrunden till min interpellation var LO-tidningens artikel om att skattesubventioner för hushållsnära tjänster mest utnyttjas av höginkomsttagare. Det framgick av artikeln att underlaget för den statistiken utgjordes av regeringens egen utredning. Nu vill finansministern inte göra någon utredning utan hänvisar till Almegas undersökning via ett opinionsinstitut, Demoskop, vilket jag inte tror är riktigt samma sak som att exempelvis låta riksdagens utredningstjänst granska frågan.
Jag tycker att det är viktigt att kontrollera huruvida regeringens argumentation, att de svarta jobben blivit vita, stämmer. Vi har kunnat följa mediedebatten om hur en hel del höginkomsttagare fuskat genom att köpa svarta tjänster. Trots att de uppenbarligen haft råd att betala för tjänsterna har de valt att köpa dem svart. Några av dem har nu gjort avdrag för hushållsnära tjänster, men fortfarande saknas flera av dem som det tidigare rapporterats om. Egentligen vet vi alltså inte om de svarta jobben blivit vita eller om det är fråga om vita jobb som numera skattesubventioneras. Anmärkningsvärt med systemet är att merparten av dem som gör avdrag har höga inkomster och att man alltså väljer att subventionera sådana tjänster som människor borde ha råd med.
Därför är min fråga till finansministern: Varför är det så viktigt att skattesubventionera tjänster för dem som uppenbarligen har hög betalningsförmåga? Som jag förstått det hela har dessutom en ganska stor grupp av dem med lägre inkomster som gjort avdrag stor förmögenhet, vilket dock inte syns på själva löneinkomsten. De har alltså pengar.
Vi socialdemokrater har tyckt att det är viktigt med vardagstid med barnen och ansett att man i stället borde ha satsat på dem som har svårt att hinna med allt. Att däremot skattesubventionera just hushållsnära tjänster har inte varit vår ambition. Vi har också tyckt att det varit viktigt att satsa på människor i till exempel gruppen 80-plus. Det gjordes ett försök med detta i min hemkommun Örebro, som Anders Borg verkar vara väl bekant med. Äldreomsorg och service till dem som är i behov enligt biståndsbedömning är också viktigt.
Jag skulle vilja veta varför finansministern inte tycker att det är viktigt att göra en utredning. Det borde väl vara av intresse att få veta om de svarta jobben verkligen blivit vita. Vi hade en ganska uppmärksammad affär i Stockholm där två kända Stockholmspolitiker köpte svarta tjänster, och de tillhör inte dem som rapporterats ha gjort några skatteavdrag. Frågan är därför om de fortfarande betalar svart. Det vore av intresse att få veta om alla dessa människor med höga inkomster verkligen slutat köpa svarta tjänster. Svarta tjänster är nämligen fortfarande billigare än vita. Även om man en gång bestämt sig för att man inte tycker sig har råd, trots att man har höga inkomster, eller inte tycker att tjänsten är värd att köpa till ett högre pris än den svarta arbetaren begär, borde det utredas om det verkligen blivit som finansministern tror.
Det vore viktigt att se på åtgärderna med hänvisning till att närmare hälften av skattesubventionerna utnyttjas av höginkomsttagare. Om de 40 procent som tjänar mest också gör de största avdragen går inte bara 40 procent av skattesubventionerna till dem utan förmodligen ett ännu högre belopp. Det vore väl av intresse för en finansminister, som sagt att det är viktigt att fördela rättvist, att veta hur det förhåller sig - även om man för en politik som i princip går ut på att gynna sådana som jag som tjänar mycket, bor i villa och därmed kan få skattesänkningar på både det ena det och andra sättet.
Jag skulle vilja ha svar på frågan varför det är så viktigt att skattesubventionera tjänster för dem som uppenbarligen har god betalningsförmåga.
Anf. 32 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Det grundläggande skälet till att vi har infört systemet med avdragsrätt för hushållstjänster är naturligtvis att vi hårt beskattar normalt arbete i Sverige men inte beskattar hemarbete. Skillnaden i de här två skattesatserna, skatt respektive frånvaron av skatt, gör att människor tenderar att arbeta mindre än vad de annars hade möjlighet att göra.
Det här leder till massor av förluster.
Det leder till en tillväxtförlust. Det betyder att människor själva utför arbete i hemmet i stället för att hyra in tjänsterna, när marknadsvärdet av deras arbete skulle vara långt högre och naturligtvis också samhällsvärdet. Det är en produktivitetsförlust för samhällsekonomin.
Det är också en jämställdhetsförlust. Vi vet att vi i Sverige har en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader, och vi vet att hemarbetet är snett fördelat. När barnen kommer går man tillbaka till ett väldigt traditionellt könsmönster. Där har naturligtvis hushållstjänsterna en viktig roll för att också kvinnor ska kunna göra karriär och för att också kvinnor ska kunna ta ansvarsfulla positioner. Det är viktigt, som Kvinnomaktsutredningen visar, för att vi ska få jämställdhet på arbetsplatserna. Manliga chefer leder till en mer ojämlik lönesättning än kvinnliga chefer.
Det är naturligtvis också en legitimitetsförlust, som vi har i ett system där människor som normalt sett följer lagar och regler anser sig behöva handla dessa tjänster svart.
Logiken i de här förslagen kan Eva-Lena Jansson enkelt få utvecklad genom att tala med till exempel Mona Sahlin, som är partiledare för Socialdemokraterna. Hon har ju förordat systemet med hushållstjänster innan hon blev partiledare. Om Mona Sahlin inte klarar den uppgiften kanske man kan ta ett telefonsamtal med Göran Persson, tidigare socialdemokratisk partiledare. Han har också ansökt om dessa tjänster.
Varför är det på det sättet? Jo, det här löser ett grundläggande samhällsproblem, att vi beskattar marknadsarbete men inte hemarbete, det underlättar människors vardag och det minskar svartarbete.
Jag tror att vi redan nu kan konstatera att det här systemet har fungerat väsentligt bättre än vad vi trodde. Det är många människor som har ansökt om det, och när vi nu är på väg att förändra det så att man inte behöver ansöka utan skattereduktionen kan tas i företagen är det sannolikt att fler kommer att använda systemet.
Det här kommer att skapa jobb. Det kommer att innebära att människor får chans att arbeta med kollektivavtal, ordentliga arbetsgivare och god ordning, i stället för som tidigare under de oreglerade förhållanden som alltid råder i svart sektor.
Förslaget om hushållstjänster är ett bra förslag, som leder till att vi får bättre tillväxt, att vi får mer jämställdhet och att vi får ett mer legitimt skattesystem. Därför är det ett förslag som jag tror att det finns all anledning att vårda och utveckla.
Däremot ser jag ingen anledning att efter sex månader tillsätta en utvärderingsutredning. Det kan vi naturligtvis göra så småningom, när vi har några år med systemet, och se om det då finns skäl att utveckla det.
Anf. 33 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag förstod inte av argumentationen från finansministern varför det var så viktigt att skattesubventionera tjänster för dem som uppenbarligen har hög betalningsförmåga.
Nu har vi sett att arbetsmarknadsministern och handelsministern i den här regeringen har gjort de här avdragen. Vi har inte sett om finansministern har valt att göra det, trots att han tidigare har valt att köpa svarta tjänster. Vi har inte sett om andra statssekreterare till regeringen har valt att göra de här skatteavdragen för tjänster som man tidigare tydligen kunde köpa svart.
Vad jag försöker peka på är att många av dem som tidigare köpt svart uppenbarligen har haft betalningsförmåga att köpa de här tjänsterna vitt, och då tycker jag att det är viktigt att man redovisar: Har de här svarta jobben blivit vita? Eller bor det fortfarande människor, papperslösa utländska arbetare, i välsituerade familjers hem och får lönen svart? Det är väl ganska viktigt att granska den verksamheten.
Dessutom visar Skatteverket att en väldigt stor andel av pengarna i samband med de avdrag som har redovisats har gått till att fixa gräsklippning. Det är orimligt, säger Skatteverket, att man kan klippa gräset för de här summorna.
Då är det enkelt för finansministern att hänvisa både till nuvarande partiledare och vad hon har sagt tidigare och till den dåvarande partiledaren, som tydligen gör avdrag. Jag försöker säga att jag tror att vår tidigare partiledare hade råd att betala de här tjänsterna ändå.
Ni har infört ett system som vi tycker är orimligt, att människor som har en betalningsförmåga nu helt plötsligt ska få skatteavdrag. Ni tycker att det är viktigt. Varför tycker ni att det är viktigt? Redovisa det nu!
Om man hävdar att det här är en jämställdhetsreform, vilket jag tycker är oerhört märkligt, borde man angripa det problem som uppstår, nämligen att när människor skaffar barn är det till större delen kvinnor som tar ut föräldraledigheten, vilket gör att man cementerar gamla könsroller. När kvinnorna sedan börjar jobba igen kvarstår deras hemarbete inklusive det här. Då är er lösning inte att man ska hjälpas åt i hemmen utan att det ska komma någon annan, gärna en kvinna, och städa i hemmet.
Jag förstår inte logiken, hur det skulle kunna öka jämställdheten att ingen i familjen städar längre. Finansministern har säkert någon form av argumentation i frågan.
Jag tycker egentligen inte att man ska ta personliga exempel, men eftersom vi har en finansminister som väljer att lyfta fram partikamrater till mig kan inte jag låta bli att lyfta fram de personer som man känner till har köpt tjänster svart. Jag tycker att det är ett problem.
Det uppstår ett problem när man säger så här: Eftersom folk bryter mot lagen måste vi förändra lagen och ta bort skatterna. Ni har stått och påstått att människor som är arbetslösa och sjuka fuskar, och då är resultatet att ni sänker ersättningen. Ni har en omvänd logik som inte jag kan begripa. För mig är ert sätt att argumentera i de här frågorna huvudlöst.
Uppenbarligen tycker ni att den här skattesubventionen är viktig, men ni tycker inte att det är viktigt att redovisa huruvida de svarta jobben verkligen har blivit vita.
Anf. 34 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt vara med i den här debatten, men den började låta lite intressant så jag gick med här också. Jag tyckte att den sista frågan var spännande.
Regeringen måste väl utvärdera huruvida man får bukt med svartarbete, för det var ju ett av de viktiga underlagen till den här reformen. Jag är övertygad om att detta kommer. Jag vet inte - Anders Borg får svara på detta.
Det är uppseendeväckande att man trots allt har hittat nya sätt att komma undan skatt. Jag tänker på fakturan där gräsklippningen kostade 8 000 kronor och trädfällningen kostade 200 eller 300 kronor. Regeringen kan väl då beklaga att reformen har gett upphov till ny uppfinningsrikedom. Dessutom är den behäftad med en del gränsdragningsproblem, som också kan vara besvärliga.
Jag begärde ordet när finansministern sade att den här reformen löser jämställdhetsarbetet. Jag kan inte riktigt förstå det. Att ta hem en tredje person är väl inget sätt att komma till rätta med ojämställdhet. Jag tycker att det kräver en viss utveckling från finansministerns sida.
För stöd i hemmet finns det en stor marknad, och jag tycker att man ska vända sig till dem som i första hand behöver detta, de äldre. Det har man möjlighet att göra i dag, inom ramen för kommunernas verksamhet. De äldre kan få stöd utan att det ska vara föremål för någon typ av biståndsbedömning. Det är väl jättebra. Jag tror att det är en marknad som kommer att växa, för här finns det verkligen ett behov.
Statens resurser är knappa resurser, och de ska sättas in där de verkligen behövs. Jag tycker inte att den statistik vi hittills har fått ta del av, som visar att det i första hand är människor med högre inkomster som nyttjar det här, är ett tecken på att pengarna används där de bäst behövs. Om man jämför med andra länder som har liknande system ser man samma tendens där, att subventioner i första hand används av människor med högre inkomster.
Jag ser att finansministern i svaret hänvisar till Almegas undersökning. Jag sätter alltid ett litet frågetecken efter Almegas pressmeddelanden och undersökningar. När Skatteverket säger att 40 000-50 000 har sökt det här avdraget säger Almega att det är över 100 000. Jag tror att de i sin iver är lite för positiva.
Anf. 35 Marie Engström (V)
Herr talman! Eva-Lena Jansson och Marie Engström vet naturligtvis att det är fullständigt omöjligt, gränsande till löjligt, att utvärdera ett system som har varit i gång i sex månader. Det är naturligtvis helt ogörligt.
Vi måste låta systemet fungera ett antal år. Sedan får man utvärdera det. Då kommer det med stor sannolikhet att visa sig att det har blivit fler jobb som har blivit vita och att fler människor har fått jobb i den här sektorn och att det också har inneburit en förbättrad allmän tillväxt därför att det ger en bättre möjlighet för människor att arbeta på marknaden.
Det är därför detta är ett viktigt förslag. Det finns en helt entydig ekonomisk logik, inte minst beskriven i Finanspolitiska rådets arbete.
I ett system där man beskattar marknadsarbete men inte beskattar hemarbete riskerar man att få en situation där människor arbetar för mycket hemma i stället för att utnyttja den utbildning de har fått och den roll de har i samhällsekonomin för att producera. Därför har ett sådant här förslag positiva effekter för tillväxten. Det är också alldeles uppenbart att det är bra för jämställdheten.
Det finns skäl till att vi i dag ser att Sverige håller på att halka efter jämställdhetsmässigt, att andra länder ser större ökningar av kvinnors arbetstid, att till exempel kvinnor i USA i genomsnitt jobbar mer än svenska kvinnor, att vi har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad, att vi har få kvinnliga chefer. Ja, det spelar roll därför att det betyder att lönesättningen och värderingen av arbete i Sverige görs av chefer som är män, som gör den utifrån manliga värderingar.
Ett hushållsavdrag ger därmed en möjlighet för fler kvinnor med längre utbildning och mer kvalificerade positioner att arbeta mer. Man kan naturligtvis önska att vi i stället kunde ha en jämställdhetsdebatt där vi fick männen i dessa hushåll att ta ett större ansvar. Det skulle jag naturligtvis också tycka var väldigt bra. Men den diskussionen har nu pågått i Sverige i 20, 30, 40, 50, kanske till och med 100 år, utan att det har haft några väldiga effekter. När barnen kommer återgår vi till väldigt traditionella könsmönster.
Det här är naturligtvis skälet till att det här är ett bra förslag.
Marie Engström nämner gränsdragningsproblem. Hon var inför den här reformen väldigt bekymrad över att det skulle blir svårartade gränsdragningsproblem. Men nu har vi haft det här systemet i ett år, och vi ser att det är alldeles uppenbart att huvuddelen av ansökningarna är kopplad till rent hushållsarbete där det inte finns något sådant gränsdragningsproblem.
När man talar med Skatteverket säger de att deras egen bedömning är att det därmed inte har blivit så svårartade gränsdragningsproblem som man tidigare hävdade i debatten.
Låt oss så småningom göra en utvärdering! Jag är övertygad om att den visar att det här är ett system som har bidragit till ökad jämställdhet, som därigenom också bidrar till minskade löneskillnader mellan män och kvinnor i ekonomin som helhet, att det är ett system som bidrar till en högre tillväxt, där vi bättre utnyttjar de många välutbildade personer som vi har i det svenska samhället och som ger en större legitimitet för det svenska skattesystemet.
Anf. 36 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag har försökt att diskutera skattesubventioner för hushållsnära tjänster för att se om de här svarta jobben verkligen har blivit vita, och vi har en finansminister som pratar om att det är en jämställdhetsreform. Jag finner det ganska befängt.
Det är samma regering som har infört ett vårdnadsbidrag för att människor inte ska arbeta som pratar om arbetslinjen här.
När det gäller USA som finansministern tar upp kan jag också påpeka att det för många av landets amerikaner krävs två arbeten för att klara sin egen försörjning. Det är klart att det då blir fler arbetade timmar. 26 miljoner amerikaner tvingades söka matkuponger för att över huvud taget överleva. Ta inte gärna upp USA som ett exempel på en lyckad politik, för jag tycker inte att de har en lyckad politik!
Jag vill också säga att det är helt okej att köpa hushållsnära tjänster. Jag tycker inte att man ska förakta de människor som köper dem. Och jag tycker att det är viktiga och duktiga människor som jobbar med de här frågorna. De kan sin bransch; de kan utföra hushållsnära tjänster.
Vad jag försöker diskutera är vad som är rimligt. Är det rimligt att vi tar pengar som skulle kunna gå till exempel till äldreomsorgen, till sjukvården och till skolan för att människor som i dag inte har tid att städa hemma ska få den tjänsten till ett lägre pris? Är det så?
Vi skulle kunna genomföra en massa andra saker för de här skattepengarna. Det är klart att man kan använda skattepengarna precis hur man vill. Det är det regeringen visar. Jag frågar om det är lämpligt att göra det. Jag undrar också om de här svarta jobben verkligen har blivit vita, för vi vet att oerhört många som tidigare köpte svarta tjänster inte har gjort avdrag för vita arbeten nu. Mycket tyder på att det fortfarande är mycket billigare att köpa svarta tjänster och ha en egen hushållerska boende i källaren. Jag tycker att det är ett befängt system.
Anf. 37 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Låt oss bara avslutningsvis konstatera att hushållsavdraget är en viktig reform för att öka tillväxten, förstärka legitimiteten i skattesystemet och också öka jämställdheten! På det sättet är den också en logisk fortsättning när det gäller att den här regeringen för en mycket aktiv politik för att minska skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.
Jag tänker naturligtvis på att jobbavdraget och arbetet mot utanförskapet bidrar till att inkomstskillnader mellan män och kvinnor på ett antal års sikt kommer att minska.
Det mycket aktiva arbete vi gör för att förbättra företagsamhet, inte minst inom välfärdssektorerna, kommer också att underlätta kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
I den helheten utgör också avdragsrätten för hushållstjänster en viktig komponent. Det är en reform för ökad tillväxt, en reform för jämställdhet och en reform för ett mer legitimt skattesystem.
Anf. 38 Anders Borg (M)
Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att garantera att ingen får höjd fastighetsskatt genom förslaget om begränsad fastighetsavgift för pensionärer. Hon har även frågat mig om jag avser att vidta något ytterligare initiativ för personer med låga inkomster som inte är berörda av förslaget samt om jag avser att följa upp och utvärdera hur fastighetsskatten verkar för enskilda, grupper och regioner. Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa en begränsningsregel som upplevs som rättvis mellan olika boendegrupper och som inte leder till ökat administrativt krångel. Jag väljer att avge ett gemensamt svar på interpellationerna.
För dem som omfattas av den föreslagna regeln om begränsad fastighetsavgift innebär förslaget givetvis inte en höjning utan en begränsning av fastighetsavgiften. Regeringen har bedömt att det i och med införandet av den kommunala fastighetsavgiften inte finns något större behov av en generell begränsningsregel för att tillgodose att den löpande beskattningen av småhusen hålls på en rimlig nivå. Regeringen är därför inte beredd att föreslå att regeln om begränsad fastighetsavgift görs generell eller utvidgas till andra grupper än pensionärer och personer som får sjuk- och aktivitetsersättning.
Det ligger i sakens natur att en regel om begränsad fastighetsavgift innebär en viss administration. Detsamma gällde även för den tidigare begränsningsregeln för statlig fastighetsskatt. Begränsningen av fastighetsavgift kommer i de allra flesta fall att kunna hanteras maskinellt av Skatteverket. Jag anser därför inte att några särskilda åtgärder är påkallade i detta avseende.
Lagstiftningen om kommunal fastighetsavgift trädde i kraft den 1 januari i år, men fastighetsavgiften kommer inte att börja tas ut förrän vid 2009 års taxering. Det kommer således att dröja innan det finns ett faktiskt utfall att analysera. Jag avser därför inte att nu ta initiativ till en sådan uppföljning och utvärdering som Eva-Lena Jansson efterlyser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.