Skatteförslagens sysselsättningseffekter
Interpellation 2020/21:186 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-11-25
- Överlämnad
- 2020-11-25
- Anmäld
- 2020-11-26
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Svarsdatum
- 2021-01-12
- Besvarad
- 2021-01-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Arbetslösheten i Sverige är allvarligt hög. Pandemin har bidragit till att Sveriges höga arbetslöshet före krisen har ökat kraftigt under 2020. I budgeten för 2021 redogör regeringen för bland annat arbetslöshetskrisen på följande sätt:
Arbetslösheten har ökat snabbt bland alla grupper, men den har framför allt drivits av en kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet. Arbetslösheten har stigit något mer bland män än bland kvinnor, trots ett större fall i sysselsättningen bland kvinnor, vilket följer av att många kvinnor i stället har lämnat arbetskraften.
Enligt SCB uppgick Sveriges arbetslöshet till 7,8 procent i oktober. Regeringen har varit senfärdig med krisåtgärder och har inte prioriterat förslag med tillräckliga sysselsättningseffekter i budgeten. Skatteförslagen i budgeten bidrar framför allt till att göra skattesystemet mer komplicerat, men har relativt svaga sysselsättningseffekter. Sverige har utvecklats sämst i hela EU vad gäller arbetslösheten sedan Magdalena Andersson tillträdde som finansminister 2014.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Kan ministern redogöra för hur många fler jobb som de skattepolitiska förslagen i budgeten bidrar till?
- Varför har ministern valt att genomföra skattesänkningar med obefintliga eller marginella sysselsättningseffekter i stället för skattereduktioner som har tydliga positiva effekter på sysselsättningen, till exempel jobbskatteavdrag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:186
Webb-tv: Skatteförslagens sysselsättningseffekter
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:62
- Protokoll 2020/21:62 Tisdagen den 12 januariProtokoll 2020/21:62 Svar på interpellation 2020/21:186 om skatteförslagens sysselsättningseffekter
Protokoll från debatten
Anf. 8 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag kan redogöra för hur många fler jobb som de skattepolitiska förslagen i budgeten bidrar till. Han har också frågat mig varför jag har valt att genomföra skattesänkningar som enligt honom har obefintliga eller marginella sysselsättningseffekter i stället för skattereduktioner som har tydliga positiva effekter på sysselsättningen, till exempel jobbskatteavdrag.
Vi befinner oss just nu i en pandemi som har drabbat samhället mycket hårt. Vi ser en stor nedgång i den ekonomiska aktiviteten, och för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen behövs en välavvägd expansiv finanspolitik. Forskning visar att de mest effektiva sätten att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen i en lågkonjunktur är genom ökad offentlig konsumtion och offentliga investeringar, vilket också är en mycket stor del av budgeten för 2021.
En mindre del består av skattesänkningar för hushåll, och dessa riktas främst mot dem som har relativt låga inkomster. Att rikta skattesänkningarna mot dessa hushåll är en mer effektiv finanspolitisk stimulans och har dessutom positiva fördelningseffekter. Samlat bedöms åtgärderna i budgeten för 2021 bidra till att öka sysselsättningen på både kort och lång sikt och ge 75 000 fler jobb.
Ett ytterligare jobbskatteavdrag enligt den utformning som Moderaterna föreslår i sin budgetmotion är en dyr reform som främst stöder de personer som fortfarande har ett arbete att gå till. Att endast personer med arbete får del av skattesänkningen innebär inte bara att man stöder dem som klarat sig relativt bra genom krisen utan också att det är mindre effektivt i ett stimulansperspektiv.
Anf. 9 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Det har varit en annorlunda krishantering på många sätt. Det normala när det kommer till krishantering, även om allt inte är normalt i en krishantering, är att regeringen kommer med förslag och att riksdagen sedan behandlar dessa. Hanteringen nu har varit annorlunda på så sätt att Elisabeth Svantesson och finansutskottet har fått gå längst fram, och sedan har vi haft ett gott samarbete med Socialdemokraterna. Jag tackar givetvis för detta och för att regeringen har backat upp och mött många av de krisförslag som vi har lagt på bordet.
Magdalena Andersson har rätt i att det behövs en expansiv finanspolitik för att möta kriser, och såväl finanspolitiken som penningpolitiken har varit och fortsätter att vara expansiv, med en ökning i statsskulden, inte bara i Sverige utan globalt. Det ligger i linje med en väl avvägd finanspolitik att så är fallet. Sedan kan man givetvis diskutera varje enskild stimulansåtgärd för sig.
I interpellationen frågas mer om politikens långsiktiga effekter. I så polariserade tider som vi lever i, fru talman, är det bra att betona att vi faktiskt är överens om väldigt mycket. Jag och finansministern är överens om att vi ska ha en välfungerande välfärd, en gemensamt finansierad sjukvård och en gemensamt finansierad skola, att vi ska försöka se till att vi har klassrum där man gör klassresor och att alla människor ska få den vård de behöver, oavsett vilken storlek på plånboken de har. Sedan kan vi givetvis diskutera och ha olika uppfattningar om vem som bäst levererar i enlighet med ambitionerna, men vi delar dessa ambitioner.
Det finns dock en sak där finansministern och jag har mycket olika uppfattningar. Det handlar om värdet av att arbeta. De som lyssnar på debatten hörde precis finansministern understryka att det är en ineffektiv stimulanspolitik att belöna människor som arbetar och att detta därför inte ska ske och att det är felaktigt att rikta lättnader, stimulanser och drivkrafter för att arbeta. Min och Moderaternas uppfattning, fru talman, är den rakt motsatta: Det finns inget viktigare för ett samhälle än att människor arbetar.
Det är svårt att förstå finansministerns kritik mot att det ska löna sig mer att arbeta. Magdalena Andersson är tydlig med att det är fel att rikta skattesänkningar till dem som går till jobbet i pandemin: vårdbiträden, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, busschaufförer och alla andra. Detta tror jag är en moral som är väldigt svår för svenska folket att förstå - att det absolut inte får löna sig att arbeta.
Frågan i interpellationen tar sikte på sysselsättningseffekterna. Min bedömning är att det är väldigt viktigt att de som styr landet redovisar vad de bedömer att politiken har för effekter, för det är bara då som medborgarna och för den delen forskningsinstitut och andra som granskar kan utvärdera politiken. Finansministern sa i talarstolen att hennes budget skapar 75 000 arbetstillfällen. Okej, vilken del av budgeten och vilka av förslagen? Om man läser budgeten framgår inte detta. Det är plus och minus i en tabell, ungefär - med all respekt - som när man lär sig att räkna på lågstadiet.
Det finns inga kvalificerade bedömningar från finansministern eller Finansdepartementet av vilka effekter de enskilda förslagen har, och därmed går det heller inte att utvärdera dem i efterhand. Och, fru talman, min misstanke är att det är detta som är själva poängen.
Anf. 10 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman undrar varför jag vill utesluta dem som har blivit arbetslösa i krisen eller långtidssjuka i covid från skattesänkningar. För det är den andra sidan av det som han säger. Han vill ha skattesänkningar som bara riktas till dem som fortfarande har ett arbete att gå till och som inte har blivit drabbade av covid och blivit sjuka under krisen. Niklas Wykman tror att jag har svårt att förklara detta för svenska folket. Nej, det har jag inte. Frågan är hur Niklas Wykman ska förklara varför det är så viktigt att bagarna i Älvsbyn och de som nu är långtidssjuka i covid, som vi har hört talas om, inte ska få ta del av de krisåtgärder som vi nu vidtar.
Niklas Wykman frågar om beräkningarna i budgeten vad gäller sysselsättningseffekter. Detta har vi diskuterat många gånger under de senaste sex åren. När jag blev finansminister avskaffade jag alliansregeringens sätt att redovisa beräkningarna för varje reform. Som jag har sagt många gånger i denna talarstol tog vi bort det därför att sådana beräkningar är mycket osäkra, och en del av dem har i efterhand också visat sig vara grovt felaktiga. Detta gör att min bedömning är att redovisning på den nivån inte klargör utan riskerar att bli mer missvisande, och därför har vi sedan jag blev finansminister i stället redovisat sammanfattande bedömningar. 75 000 är den sammanfattande bedömningen utifrån alla de åtgärder som vi vidtar i budgeten, både på intäktssidan och på utgiftssidan. Det är sammantaget, också inräknat det faktum att det är en samlad stimulans. I och med att budgeten är så omfattande finns det en sysselsättningseffekt i detta.
Anf. 11 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Finansministern står i talarstolen och säger att man inte behöver drivkrafter för att arbeta eller åtminstone att det är fel att stärka drivkrafterna för att arbeta. Finansministern uttrycker sig något konstigt kring att det vore rimligt att montera ned arbetslinjen, att det ska löna sig mer att leva på bidrag och så vidare. Hon säger att det skulle vara svårt att förklara detta för människor som för tillfället behöver sjukpenning eller akassa, men det är det inte. Alla personer förstår att om det ska finnas någon trygghet den dag man behöver det, om det ska finnas någon sjukvård den dag man behöver det och om det ska finnas skola till de barn som vi har i samhället behöver människor arbeta. Och det ska löna sig att arbeta.
Finansministern är frenetisk motståndare till att sänka skatten för dem som jobbar. Alla andra typer av skattesänkningar går bra, men inte till dem som arbetar. Det synes vara den viktigaste prioriteringen för finansministern i skattepolitiken att det inte får löna sig att arbeta.
Frågan till finansministern är: Finns det något bidrag som finansministern inte vill höja om hon får chansen? Vilken transferering eller vilket bidrag skulle finansministern inte höja om hon fick chansen? Det som är det stora problemet med socialdemokratin och har varit det rätt länge och som har byggt upp bland annat ett stort utanförskap och en stor segregation i Sverige, inte minst när många människor har kommit hit, är att man inte ser, uppskattar och förstår arbetets värde, inte bara för de offentliga finanserna utan också för människors hälsa, välmående och upplevda stolthet över att uträtta något i samhället. Det är alltså inte fel att sänka skatten på arbete, Magdalena Andersson, men däremot är det den mest grundläggande konflikten i svensk politik.
Vi vill att det ska löna sig att arbeta. Finansministern vill inte sänka skatten på arbete och tycker att bidragsinkomster ska löna sig mer relativt arbetsinkomster. Det är inte så man kan bygga ett framgångsrikt samhälle.
Fru talman! Det är troligtvis också därför som Sverige gick in i denna finanskris med en arbetslöshet som var bland EU:s högsta. Magdalena Andersson hade lovat att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet. Vi fick i stället arbetslöshetstal som var bland de högsta i hela Europeiska unionen, just därför att finansministern inte tror på en arbetslinje och att det inte får löna sig att arbeta.
Magdalena Andersson beskriver korrekt att hon avskaffade redovisningen i budgetpropositionen av reformernas bedömda effekter. Socialdemokratin har en sådan historia. Man har tidigare lagt ned till exempel ESO, som skulle utvärdera, granska och komma med nya fräscha idéer inom den ekonomiska politiken. Man har på olika sätt försökt dölja den ekonomiska politikens effekter.
Finansministern hänvisar till att man inte vill göra denna typ av redovisningar, eftersom det har visat sig att de emellanåt är fel.
Fru talman! Det är ju det som är själva poängen, det vill säga att man ska redovisa vad man gör, varför man gör det och vad man tror att det har för effekter. Och om det inte har dessa effekter ska man kunna få kritik för det och tvingas backa och stå till svars. Det är själva idén - transparens, demokrati, folkstyre, insyn. Det är precis det som finansministern nyss stod i talarstolen och sa att hon vill undvika, nämligen att man ska kunna granska ifall regeringens politik har den effekt som regeringen själv tror.
Nu rycks en siffra ut - det kan handla om 200 000 jobb eller 25 000 jobb - men den går inte att verifiera i efterhand, eftersom ingen vet varför finansministern tror att dessa jobb skapas. Det är därför som vi hela tiden eftersöker mer transparens. Varför är finansministern emot det? Det är inte så farligt att ha fel. Vi gör inte detta för att ha rätt, vi gör det för Sverige.
Anf. 12 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag är absolut för att det alltid ska löna sig att arbeta. SNS, som inte direkt är en socialistisk tankesmedja, granskade just hur det ser ut i Sverige med drivkrafter till arbete och skillnader mellan bidragsinkomster och arbetsinkomster. De kom fram till att det fanns starka drivkrafter till arbete.
Niklas Wykman säger att jag inte vill sänka skatten för dem som arbetar. Det är helt felaktigt. Vi har ju sådana förslag i den budgetproposition som lades på riksdagens bord. Därför sänks skatten i samband med den gröna skatteväxlingen.
Frågan är inte om jag inte vill sänka skatten för dem som arbetar. Det har vi gjort. Frågan är varför Niklas Wykman vill utesluta bagarna i Älvsbyn, de långtidssjuka i covid-19 eller cancersjuka. Varför är det så viktigt?
Niklas Wykman säger att det handlar om drivkrafter. Det blir kanske inte ett så uppskattat argument för den sjuksköterska som nu är långtidssjuk i covid-19 att det är på grund av avsaknad av drivkrafter som hon fortfarande har symtom.
Anf. 13 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Finansministern tydliggör själv den stora och långsiktiga konfliktlinjen i den ekonomiska politiken. Det finns mycket som vi är överens om. Vi ska ha sjukvård till alla och skola till alla. Man kan givetvis diskutera den exakta utformningen. Men det som vi inte är överens om är att i Moderaternas Sverige ska det alltid löna sig att arbeta. Det är alltid bättre att arbeta än att lita på olika typer av bidrag och transfereringar, inte bara därför att det är bättre för hela samhället utan för att det främst är bra för en själv med ett jobb med arbetskamrater.
Finansministern vill prata om dem som är sjukskrivna. Det är självklart att det ska finnas en trygghet för dem. Men det är inte det som är det främsta problemet med finansministerns bidragspolitik. I Sverige finns ett mycket stort utanförskap, till stor del bestående av människor som har kommit till Sverige och aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Det är också för dessa personer som det inte finns starka drivkrafter att arbeta. Man kan rabbla upp studie efter studie om detta. Om vi ska komma till rätta med utanförskap, med segregation, med integrationsproblem och med rekrytering till gäng och kriminell verksamhet behöver dessa människor komma in på arbetsmarknaden och få finnas i ett sammanhang med andra, så att vi kan montera ned och bryta det utanförskap som finansministern har byggt upp med sin bidragspolitik.
Fru talman! Slutligen: Finansministern vill inte svara på varför hon inte vill redovisa en bedömning av sin politik. Jag förstår att finansministern i efterhand kan riskera att få kritik. Hon har själv gillat att kritisera alliansregeringen de gånger den gjorde felaktiga bedömningar. Men det är kärnan i demokratin och i ett transparent samhälle att man ska kunna kritisera och att man ska kunna tåla att få kritik.
Anf. 14 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman och jag har upprepade gånger under de senaste sex åren haft diskussioner om hur man bör redovisa sysselsättningseffekter i budgetpropositionen, och vi har olika uppfattningar. Det finns goda möjligheter att granska regeringens politik. Men att i budgetpropositionen redovisa siffror som jag bedömer som kvalificerade gissningar tycker jag, med min forskarbakgrund, inte är tillräckligt seriöst.
Niklas Wykman pratar om sitt jobbskatteavdrag. Det har prövats under många år under alliansregeringen. Tanken är att sänka skatten för mig och andra höginkomsttagare, men även för andra, och att detta ska göra att nyanlända kommer i arbete. Det var ju inte ett strålande resultat i fråga om det. Det är inte så att många nyanlända har kommit i arbete på grund av jobbskatteavdragen, utan det är andra åtgärder som behövs. Det handlar om utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser.
Frågan är egentligen: Varför ska den som är långtidssjuk i covid-19, den cancersjuke, den arbetslösa bagaren i Älvsbyn - som är arbetslös på grund av att bageriet brann ned - eller de som har blivit arbetslösa nu under coronakrisen straffas ekonomiskt av Moderaternas politik för att nyanlända har svårt att komma i arbete? Det är det som är frågan när det gäller Moderaternas ekonomiska politik.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.