Till innehåll på sidan

skånsk växtkraft och Sveriges tillväxtpolitik

Interpellation 2003/04:106 av Nylander, Christer (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-14
Anmäld
2003-11-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2003-11-28
Svar fördröjt anmält
2003-12-04
Besvarad
2003-12-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 november

Interpellation 2003/04:106

av Christer Nylander (fp) till finansminister Bosse Ringholm om skånsk växtkraft och Sveriges tillväxtpolitik

I tillväxtdebatten används ofta ett övergripande nationellt perspektiv. Det är självklart och viktigt. Men man måste också komma ihåg att den nationella tillväxten byggs upp av regionala och lokala förhållanden. Sveriges tillväxt bestäms av svenska regioners tillväxt. Det är viktigt för Sveriges ekonomiska utveckling att varje svensk region ges förutsättningar att bidra till tillväxten utifrån sina förutsättningar. Ekonomisk tillväxt är inget nollsummespel utan något som hela Sverige vinner på.

I samband med riksdagens särskilda debatt om Stockholmsregionens tillväxtproblem konstaterades att såväl västra Sverige som Skåne haft en stark utveckling de senaste åren. En strategi för Sveriges tillväxt måste därför delvis bygga på en tydlig strategi för att ta till vara både Stockholms och andra svenska tillväxtregioners möjligheter.

Sverige behöver en nationell tillväxtpolitik med bättre företagarklimat och ett skattesystem som värnar de välståndsbildande krafterna. Därtill behövs en regional tillväxtpolitik som tar till vara lokal växtkraft, initiativkraft och entreprenörskap. Ett sätt att synliggöra de regionala tillväxtförutsättningarna och öka fokus på betydelsen av regional tillväxtpolitik vore att i samband med budgetpropositionen framlägga en särskild skrivelse om de svenska regionernas växtkraft.

För tillväxt och nationell utveckling krävs att regioner och kommuner kan utvecklas utifrån sin särart och sina förutsättningar. I Skåne råder bred politisk enighet om behovet att flytta beslutskraft i tillväxtfrågor från staten till regionen. Frågor om kommunikationer, näringsliv och kultur kan behandlas bättre med ett regionalt, skånskt perspektiv. Huvudansvaret och tillhörande resurser som avser regionalpolitik, regional näringspolitik samt planering av regional infrastruktur bör därför föras över till regionen. Statliga medel för utvecklingsprojekt bör fördelas av regionen. Regionen ska också själv kunna fördela utvecklingsmedel till regionala kulturinstitutioner.

Den ansedda brittiska konsultbyrån Robert Huggins Associates listade nyligen Skåne som en av de europeiska regioner som har störst tillväxtpotential de närmaste tio åren. Detta är bara en av flera olika bedömningar som det senaste året pekat på att Skåne håller på att växa sig allt starkare ekonomiskt. Särskilt tydligt är det om man ställer utvecklingen i Skåne i relation till övriga delar av Sverige. Skåne håller på att utvecklas till Sveriges kanske främsta tillväxtmotor. Det är därför ett nationellt intresse att en politik förs som tar till vara och utvecklar skånsk växtkraft.

Den nya positiva synen på den skånska växtkraften står i tydlig kontrast mot den bild av skånsk ekonomi som gällde för bara något årtionde sedan. Perioden 1970@1980 präglades av stagnation och i vissa fall tillbakagång.

Ett tydligt tecken på att Skånes attraktivitet stärkts de senaste åren finner man i flyttströmmarna inom landet. Förra året hade Skåne ett flyttningsnetto gentemot övriga landet på 3 387 personer enligt SCB. I dessa siffror gömmer sig bland annat ett positivt flyttningsnetto gentemot Stockholmsområdet på 887 personer. Detta torde vara en historiskt mycket hög siffra. Kanske den högsta.

Skåne har potential att ta ett betydligt större ansvar för att upprätthålla Sveriges tillväxt. Under perioden 1994@2000 hade Stockholm, Västsverige och Skåne 4@4,5 % årlig BRP-tillväxt. Men när Stockholmsregionen fick problem i början på 2000-talet lyckades Skåne upprätthålla en hög aktivitet. Nordea bedömer till exempel att Skånes tillväxt kommer att vara betydligt högre än Stockholmregionens under såväl 2002, 2003 som 2004.

Det är naturligt att riksdagen särskilt uppmärksammar Stockholmsregionens tillväxt. Det är viktigt för Sverige, inte minst i ett globalt perspektiv, att huvudstadsregionen utvecklas positivt. Men en offensiv tillväxtpolitik för Sverige måste också innehålla konkreta förslag som frigör skånsk växtkraft. Det behövs konkreta förslag inom flera olika politikområden. Det är därför inte i huvudsak en regionalpolitisk fråga utan en fråga om Sveriges övergripande ekonomiska politik och regeringens tillväxtstrategi.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till finansministern:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att tillväxtpolitiken ska få ett tydligare fokus på vikten av regional växtkraft?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att släppa loss skånsk växtkraft för att på det sättet öka hela Sveriges tillväxt?

Debatt

(2 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:106, skånsk växtkraft och Sveriges tillväxtpolitik

Interpellationsdebatt 2003/04:106

Webb-tv: skånsk växtkraft och Sveriges tillväxtpolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 32 Christer Nylander (Fp)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Stockholmsregionens tillväxtproblem har diskuterats ett flertal gånger i kammaren, och jag vill inledningsvis gärna säga att också jag är bekymrad över problemen i Stockholm. Jag delar statsrådets åsikt att man inte ska ställa olika regioner mot varandra när man talar om tillväxt. Det bör inte finnas en motsatsställning - tvärtom. Tillväxt skapar nya resurser och stärker vårt gemensamma välstånd och därmed vår chans att klara välfärden. Herr talman! Låt oss prata lite mer om Skåne. Skåne är ett härligt landskap med härliga människor, vilket alltfler upptäcker. Det märks på befolkningsökningen, på den starka turistnäringen, på nyetableringen av intressanta - ofta utländska - företag. De är alla tydliga tecken. Skåne har de senaste åren haft en stark tillväxt - bättre än Sverige i övrigt, inklusive huvudstadsregionen. Det är ingen tillfällighet, och flera internationella institut pekar också ut just södra Sverige - och kanske särskilt Öresundsregionen - som en av Europas starkaste framtidsregioner. Det som händer i Skåne och Öresundsregionen är spännande och på många sätt helt nytt. Därför krävs ett nytänkande och en öppenhet för nya lösningar. Herr talman! Det är bra för Sverige att det går hyfsat bra för Skåne, men det vore ännu bättre för Sverige om det gick ännu bättre för Skåne. Visst finns det fortfarande mörka moln. För det första har vi, trots hyfsad tillväxt i Skåne, en förhållandevis hög arbetslöshet. Den är faktiskt högre än riksgenomsnittet. Detta kan delvis förklaras av att vi har en stor inflyttning från övriga landet, men självklart handlar det också om att vi har för dåligt företagarklimat i Sverige och en misslyckad integrationspolitik. Om man har svårt att genomföra en ny företagarpolitik och integrationspolitik i hela Sverige skulle jag vilja fråga Ulrica Messing om man kan tänka sig att genom försökslagstiftning låta Skåne gå före på dessa områden. För det andra ska vi självklart glädjas över att skatteproblemen för Öresundspendlarna nu håller på att lösas och har lyfts bort från långbänken. Men fortfarande återstår många barriärer. För att undvika nya långbänkar tror jag att det behövs en helt ny metodik. Här kan vi lära oss av hur man gjorde när man rev hindren för EU:s inre marknad. Kan regeringen tänka sig att tillsammans med den danska regeringen och regionala aktörer skapa en vitbok där barriärer som hindrar Öresundsintegration listas och där det också görs en tydlig tidsplan för att avskaffa barriärerna? Det vore ett lyft för tillväxten. För det tredje har östra Skåne, och framför allt nordöstra Skåne, på grund av brister i infrastrukturen problem att dra nytta av tillväxten i Öresund. När nya arbetstillfällen skapas i Malmö sprids de automatiskt också till Helsingborg och vice versa, men det finns ingen liknande spridningseffekt i öst-västlig riktning. Detta kan delvis förklaras med skillnader i utbildningsnivå, men framför allt handlar det om bristande kommunikationer och långa pendlingstider. Det behövs bättre järnvägsförbindelser och framför allt en snabb utbyggnad av E 22:an. Jag tänker inte fastna i enskilda vägprojekt i den här debatten, men jag undrar om regeringen kan tänka sig att ytterligare stärka den regionala makten över infrastruktursatsningar. Kan regeringen även tänka sig att Skåne ges möjlighet att gå före när det gäller PPP-lösningar för att snabbt bygga ut kommunikationslänkar så att Skånes växtkraft bättre kan tas till vara? Jag noterar att statsrådet i sitt svar lyfter fram att regeringen tänker hålla ett antal tillväxtkonferenser nästa år. Det är naturligtvis mycket bra att man lyssnar på lokala och regionala aktörer, men då är det också viktigt att, utifrån detta, gå till handling. Kanske kan vi få en indikation om vilken riktning regeringen tänker sig när det gäller att stärka regionernas tillväxt. Som ministern var inne på är svensk tillväxt svenska regioners tillväxt.

Anf. 34 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Gunnar Andrén gav exempel på hur infrastruktursatsningar verkligen kan skapa regioner. Där är kanske Mälardalen och Stockholm det bästa exemplet vi har. Här har man knutit ihop kommuner som i dag lanserar sig just som nära kommuner till vår huvudstad. De upplevde ofta tidigare att de låg lite grann mot baksidan, som Eskilstuna. Det är klart att vi med hjälp av infrastrukturen kan lyckas med det på en rad andra områden också. Därför är den fördelning som vi nu ska göra efter jul oerhört viktig just utifrån ett regionalt perspektiv. Det hänger också väl ihop med det som Christer Nylander tog upp. Jag delar Christer Nylanders uppfattning att Öresundsregionen är en spännande region. Det gäller inte minst i den tid vi lever i då medlemskapet i EU ger oss andra förutsättningar att agera på en större hemmaarena. EU befinner sig i ett spännande skifte när vi nu växer med tio nya medlemsländer. Många av de nya medlemsländerna är grannar till oss. Vi kommer att ha än större möjligheter i framtiden att binda ihop länderna runtomkring Östersjön. Vi ska anstränga oss att lyckas med det också. Öresundsregionen har delvis lyckats med det. Man kan titta på samarbetet mellan Köpenhamn och Malmö. Det har självklart skett tack vare bron. Det finns fortfarande en rad problem. Christer Nylander pekade på några av dem. Vi driver ett ständigt diskussionsarbete med våra kolleger i Danmark på område efter område. Det gäller alltifrån de hinder vi kan se på transportpolitikens område till de hinder vi kan se som är väldigt uppenbara för människor som bor på ena sidan sundet och arbetar på den andra. Det kan röra skattefrågor eller försäkringsfrågor. Vi har en sådan lista för vilka frågor vi måste bli överens om för att underlätta och för att öka förutsättningarna för att ännu fler kvinnor och män kan pendla över Öresund. Infrastrukturen är oerhört viktig. Jag nämnde i mitt interpellationssvar Citytunneln. Det är en självklar fortsättning på den investering vi har gjort med bron. Däremot är jag inte beredd att hitta särlösningar på en rad olika områden, det vill säga särlagstiftningar. Jag var inte riktigt klar över vad Christer Nylander tänkte sig när han frågade om möjligheten till en särlagstiftning för integrationsarbetet. När vi nu gör ett arbete med de nationella planerna för infrastrukturen tittar vi också på hur vi kan lyfta ur några objekt från Stockholm och Västra Götaland. Genom alternativa finansieringsformer kan vi öka tempot i byggtakten och tidigarelägga en del andra objekt som annars hade riskerat att komma senare i planen. Man ska i fler kommuner och fler län när vi fattar beslutet om planerna inte bara läsa att det är den största satsning vi har gjort på infrastrukturen någonsin. Man ska också påtagligt känna att vägskraporna kommer ut och att det händer saker. Sedan måste man naturligtvis också göra andra saker. Gunnar Andrén pekade på boendet och utbildningen som viktiga förutsättningar. Jag hoppas att de tillväxtkonferenser som vi nu ska bjuda in till och de debatter som vi har haft nu ett antal gånger här i kammaren, både jag själv och också Lars-Erik Lövdén, ger oss lite bättre redskap. Ofta när vi möts gör vi det för att diskutera hur vi ska fördela pengar på ett mer rättvist sätt. Det är viktigt att vi också möts politiker emellan för att diskutera hur vi ska ha något att fördela, det vill säga hur vi skapar förutsättningar för tillväxt. Där upplever jag att det finns ett stort intresse inte minst från storstadsregionerna och från alla aktörer att vara med i ett sådant samtal.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.