Samhällsekonomiska konsekvenser av trafikstörningar
Interpellation 2017/18:413 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-06
- Överlämnad
- 2018-03-06
- Anmäld
- 2018-03-07
- Svarsdatum
- 2018-03-20
- Sista svarsdatum
- 2018-03-20
- Besvarad
- 2018-03-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
I Sverige har vi statistik och uppföljning på många olika områden där det sker tillbud som kan innebära olycksrisker. Det gäller exempelvis flyg- och tågtrafiken, sjöfarten och tillverkningsindustrin.
I vägtrafiken följer myndigheterna enbart upp personskador. Här återfinns även brister i de system som används, som rapportering och statistikunderlag. Enligt uppgift finns inte alla sjukhus med i Strada, vilket gör den nationella statistiken bristfällig. Det naturliga vore att polisen exempelvis alltid rapporterade däcktyp på fordon som är inblandade i trafikolyckor så att vi beslutsfattare, bilister och yrkesförare kan få en uppfattning om vilka däck som är de mest trafiksäkra och orsakar minst olyckor, och vice versa.
Det vore önskvärt att olycksdata från räddningstjänst, bilbärgare, försäkringsbolag och räckespåkörningar från vägdriften samlades in och sammanställdes kvartalsvis av Trafikverket. Detta för att samhället ska få en mer rättvisande verklighetsbild av olycksriskerna. Det verkar inte heller finnas en systematisk uppföljning och redovisning av vad de samhällsekonomiska kostnaderna är av driftstörningar och andra incidenter på våra vägar. När E4:an mellan Gävle och Sundsvall, liksom många andra vägar i Sverige, är avstängd med alltför korta mellanrum så drabbar det såväl persontrafik som yrkestrafik.
Vad är den samhällsekonomiska kostnaden av dessa störningar? Om vi kan sammanställa de samhällsekonomiska kostnaderna av störningarna i vägtrafiken så kan vi sedan väga det mot vad det kostar att göra förbättringar av vägnätet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det ska göras en samhällsekonomisk kalkyl av trafikstörningar i Sverige?
- Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa den samhällsekonomiska kostnaden för allvarliga störningar på vägnätet?
- Vad kan statsrådet göra i sin tjänsteutövning för att vi som beslutsfattare ska få ett bättre beslutsunderlag och bättre kunskap om den samhällsekonomiska kostnaden av allvarliga trafikincidenter på våra vägar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:413
Webb-tv: Samhällsekonomiska konsekvenser av trafikstörningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 mars 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:87
- Protokoll 2017/18:87 Tisdagen den 20 marsProtokoll 2017/18:87 Svar på interpellation 2017/18:413 om samhällsekonomiska konsekvenser av trafikstörningar
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Lars Beckman har ställt tre frågor till mig om samhällsekonomiska kalkyler rörande trafikstörningar i Sverige.
För att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet är det viktigt att vi utifrån aktuella faktaunderlag gör rätt bedömningar och investerar medlen där de gör mest nytta. För att stärka befintliga system och investera i ny infrastruktur satsar regeringen över 100 miljarder kronor mer under kommande planperiod, 2018-2029, än vad som gjordes under den nu gällande planperioden. Utmaningen ligger i att prioritera rätt åtgärder och få ut så mycket nytta som möjligt av de medel vi investerar. I det arbetet utgör samhällsekonomiska analyser ett av flera viktiga underlag.
Trafikverket har redan i sin instruktion i uppdrag att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikverket redovisar dessutom regelbundet en plan för detta arbete. Trafikverket utvecklar således metodiken på området löpande.
Den senaste planen redovisades i mars 2017, och där prioriterar Trafikverket utvecklingen av saknade effektsamband och beräkningsmetoder. Man lyfter fram att det finns ett stort behov av fördjupad kunskap om värdering av olika typer av trafikstörningar, förseningar och trängselsituationer samt värdering av restidsosäkerhet för såväl person- som godstransporter. Jag bedömer därför att Trafikverket kommer att utveckla och förbättra analyserna på det sätt som Lars Beckman efterfrågar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns dock anledning att återkomma till formerna för en redovisning av de samhällsekonomiska kostnaderna för trafikstörningar när metodiken är på plats. När vi nu gör en kraftfull satsning på förstärkt infrastruktur utgör samhällsekonomiska beräkningar och analyser viktiga underlag för prioriteringen av åtgärder såväl när det gäller utvecklingen som vidmakthållandet av transportsystemet. I det sammanhanget bör vi överväga att även utveckla metoderna för hur vi beräknar de långsiktiga effekterna av att underlåta att göra investeringar i det som bygger Sverige starkt för framtiden.
Anf. 16 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det gläder mig att vi verkar vara överens om att vi behöver bättre beslutsunderlag här i riksdagen och även i regeringen.
Den här interpellationen skrev jag när jag pratat med Trafikverket. Jag ville helt enkelt veta vad stoppen på E4 mellan Gävle och Söderhamn och mellan Hudiksvall och Sundsvall kostat. Det är ingen statshemlighet att det är stora problem just på en två-plus-ett-väg som heter E4 och som går mellan Gävle och Söderhamn. Trafiken stoppas om och om igen, och de som drabbas av detta är naturligtvis privatbilister, pendlare och den tunga godstrafik som går efter vägen. Då vore det rimligt att kunna ta reda på vad stoppet har kostat så att man kan väga det mot vad det kostar att åtgärda problemet.
Jag tror att vi behöver mycket bättre beslutsunderlag, precis som jag skriver i interpellationen, och jag vet att statsrådet är engagerad i däckfrågan. När det inträffar allvarliga händelser är det klart att det är viktigt att veta om privatbilisten körde med dubbfria däck, kanske till och med på grund av att det är dubbdäcksförbud i Stockholm, eller om denne körde med trafiksäkra dubbdäck.
Det är sådana saker som vi måste få fram. När det gäller till exempel däckfrågan var det ovärderligt med undersökningen som visade att det är 43 procent större risk att omkomma om du kör med dubbfria däck jämfört med dubbdäck. Sådana undersökningar är bra att ha för oss beslutsfattare när vi sedan väger politik och åtgärder mot varandra.
Därför är det bekymmersamt att den här statistiken inte fanns. Det förvånade mig. Man kan gå in på SCB:s hemsida och få reda på nästan allt i det här landet, men vi kunde inte få reda på vad återkommande trafikstörningar kostar.
Jag tycker därför att det är otroligt bra att statsrådet väldigt tydligt signalerar att vi behöver den här sortens beslutsunderlag så att vi kan fatta kloka beslut om prioriteringar och också väga trafikslag mot varandra. Om det är så att till exempel vägnätet är underdimensionerat i dag skulle man ju få fram det om Trafikverket var väldigt tydligt med vad trafikstörningar kostar. Vad kostar det till exempel att en skolbuss åker i diket på grund av bristfällig vinterväghållning? Vad kostar det samhället när Trafikverket går ut och säger att man inte ska välja E4:an under sportlovet utan de mindre vägarna och konsekvensen blir avåkningar utefter de mindre vägarna?
Anf. 17 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack för berömmet! Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi har bra underlag för att kunna göra riktiga samhällsekonomiska bedömningar. Jag tycker också att det är viktigt att vi tar fram underlag för vad underlåtenhet att satsa på infrastruktur kostar.
Regeringen är nu i ett läge där vi lägger 100 miljarder mer än vad den förra regeringen gjorde på infrastruktur. Prislappen för den förra alliansregeringens underlåtenhet att investera i järnvägssystemet märker nu alla tågpendlare. Det är signalfel, växelfel eller andra fel som uppstår till följd av att den tidigare regeringen valde att prioritera skattesänkningar i stället för investeringar.
På motsvarande sätt brukar jag ibland i debatten jämföra den underlåtenhet som fanns i att göra utbildningsinvesteringar. Det finns i dag 100 000 lediga jobb på svensk arbetsmarknad som inte kan tillsättas därför att inte tillräckligt många utbildas. Det är viktigt att också ta fram en prislapp på vad bristen på investeringar kostar.
När det gäller sakfrågan kan vi konstatera att de störningar som finns i trafiken leder till samhällsekonomiska effekter. Jag är glad att Lars Beckman tar upp frågan om däcken, inte minst vinterdäcken. Jag har engagerat mig i frågan, och jag driver nu att det ska ställas krav på vinterdäck. Det innebär att också tunga fordon, lastbilar med släp samt bussar ska ha vinterdäck. Så är det inte i dag. I dag finns en lagstiftning där det räcker med att ha vinterdäck på drivaxeln, och jag tycker inte att det är tillräckligt.
E4:an i Jönköping var för någon månad sedan helt blockerad. Den fylldes av lastbilar med undermåliga däck. Inte minst har vi sett att utländska åkerier är kraftigt överrepresenterade i statistiken när det gäller däckkvalitet. Det är inte acceptabelt. Kör man i Sverige vintertid ska man ha bra däck. Det är en viktig säkerhet för trafikanterna. Det är också viktigt för dem som faktiskt framför fordonen att veta att fordonet har bra däckkvalitet.
Min fråga tillbaka till Lars Beckman i just däckfrågan är om Moderaterna är för eller emot krav på att även lastbilar och bussar ska ha vinterdäck. För mig är det självklart att vi ställer kravet. Det kommer att förhindra olyckor, och det kommer att öka framkomligheten. Vi slipper situationer där inte ens snöröjningen kan komma fram på grund av att vägen blockeras av lastbilar eller bussar med undermåliga däck. Så kan vi inte ha det!
Det är angeläget att gå fram med krav, precis som i Norge, på vinterdäck på tunga fordon. I sammanhanget vill jag ändå passa på att upplysa Lars Beckman om att jag har tagit upp frågan om EU-trailer, vilket har varit en aktuell fråga i valkretsen, med kommissionären. Det är också en otroligt viktig fråga för att säkerställa en säker trafikmiljö och bra framkomlighet. Men då måste vi ha modet att ställa krav.
Svenska åkerier och Transportarbetareförbundet har uppskattat detta eftersom det jämnar ut konkurrensvillkoren och säkerställer att även utländska åkerier måste ha samma höga noggrannhet på trafiksäkerhet som svenska åkare faktiskt har. De har det därför att de är angelägna om att godset ska komma fram, att förarna ska ha en bra arbetsmiljö och att de kan köra säkert och visa omsorg också om andra trafikanter. På samma sätt är det rimligt att det kravet ställs på andra som färdas med gods i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kommer att noga följa frågan för att se till att det blir bättre samhällsekonomiska bedömningar. Jag tycker också att det är viktigt att säkerställa och få bra kvalitet på statistiken när det gäller vilket däck som används i olika trafiksituationer, och jag är övertygad om att vinterdäckskravet kommer att bidra till en säkrare trafikmiljö.
Anf. 18 Lars Beckman (M)
Fru talman! Det är tråkigt att statsrådet när vi diskuterar en stor, viktig och angelägen fråga, där vi i sak verkar vara överens, helt plötsligt förflyttar sig till SSU:s kongress någonstans långt-bort-i-stan.
Jag rekommenderar statsrådet, tv-tittarna och tittarna på riksdagens hemsida som tittar på debatten i efterhand att gå in och lyssna på Ekots lördagsintervju med Socialdemokraternas partisekreterare. Lyssna noga på programledaren när han - eller om det var en hon - informerar partisekreteraren om hur många fler miljarder i statliga skatteintäkter som alliansregeringen hade. Lena Baastad blev svarslös.
Men låt oss nu hålla oss till ämnet. Det är därför det är så tråkigt när statsrådet far iväg på någon annan resa. Det är alltså viktigt att ha bra beslutsunderlag. Det är vi helt överens om. Det var därför jag tog upp däckfrågan. Jag kan se inte minst på E4:an när det kommer bilister som kör med dubbfria däck och orsakar trafikolyckor.
I en allvarlig situation när det är blixthalka har dubbdäcken en stor betydelse. De har också en stor betydelse för andra trafikanter, inte minst den tunga trafiken. När bilister med dubbdäck kör och river upp ytan blir det en bättre friktionsyta mot isen. Det är alltså bra för alla bilister.
Om det är så att statsministern vill driva ett korståg för däck ska man driva ett korståg mot dubbfria däck - ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det vore alltså bättre om alla bilister körde med dubbdäck - ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Det är 44 procent större risk att dö i en trafikolycka när du kör med dubbfria däck jämfört med dubbdäck. Man har granskat samtliga dödsolyckor, och man har tittat på vilka däck bilisten hade. Det vore bra om regeringen tog fram ett förbud mot kommuner att införa dubbdäcksförbud. Men vad vet jag? Det är en balans mellan luft i storstäder och trafiksäkerhet.
Om vi tar bort SSU-retoriken är det seriöst att prata om vad det innebär att inte investera i trafiksäkra vägar. Om till exempel regeringen höjer a kassor, barnbidrag eller andra bidrag, vad får det för konsekvenser för dem i Hälsingland när Trafikverket säger att det inte finns pengar till vägunderhåll? Trafikverket måste göra om asfaltvägar i Hälsingland till grusvägar på grund av att regeringen har avsatt för lite pengar. Därför är det bra att Moderaterna har avsatt ungefär en halv miljard mer per år jämfört med regeringen. Om man börjar mäta underlåtenhet hos våra myndigheter med vetenskapliga metoder kommer vi att få se att det finns ett stort behov av reinvesteringar, att se till att underhålla det vägnät som finns. Det gäller stora och små vägar, och det gäller genomfartsvägar. Sedan måste naturligtvis regeringen alltid prioritera och titta på var behoven är störst. Då kan vi se vissa trafikleder, till exempel E4 genom Sverige. Det är självklart att E4:an ska vara öppen och farbar 24 timmar per dygn, alla årets dagar, oavsett väder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då hade det varit bra - och det är vad den här interpellationen handlar om - att veta vad det kostar när E4:an är avstängd i 18 timmar. Och vad är alternativkostnaden för att se till att det finns en fungerande E4?
Anf. 19 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Lars Beckman kallar det SSU-retorik. Jag vill ändå påminna om att sanningen är att det under lång tid fanns en regering som valde att prioritera skattesänkningar och körde landets finanser i botten med 60 miljarder i underskott. Den regeringen lät bli att investera i det som bygger Sverige starkt och gjorde inte tillräckliga investeringar i infrastruktur. Det kan man inte komma ifrån.
Lars Beckman talar sig varm för dubbdäck. Låt mig då påminna om att det under alliansregeringens tid inte ens ställdes krav på vinterdäck på tunga fordon eller på bussar. Nu ställer vi kravet att det ska vara vinterdäck på tunga fordon och på bussar. Jag ställer återigen frågan till Lars Beckman om han tycker att det är en bra idé.
På privatbilar, som Lars Beckman och jag kör, finns kravet att ha vinterdäck. Men är det inte rimligt att den som kör en buss med 50-60 passagerare eller kör ett tungt fordon i 60-tonsklassen har däck av bra kvalitet, till exempel vinterdäck när det är vinterväglag? Jag har svårt att se varför Moderaterna är ivriga motståndare till detta. Jag efterlyser nu besked.
Jag är angelägen om att vi ska få fram bra kvalitet. Det är helt avgörande på de underlag som finns. Därför tar vi gärna fram och utvecklar nya metoder för att räkna ut vad underlåtenhet i investeringar kostar. Bara det faktum att E4:an stod stilla på grund av att det inte fanns tillräckliga och bra krav på däckkvaliteten i Jönköping kostade säkert i form av produktionsbortfall. Det är viktigt att redovisa sådana beräkningar.
Sedan kommer detta, precis som alla samhällsekonomiska beräkningar, alltid att vara ett underlag och aldrig styrande, för vi måste givetvis ha modet och kraften att kunna fatta beslut av politiska skäl.
Jag kommer att vara lika noggrann med arbetet med statistikunderlag som med att få statistik som är uppdelad efter klass och kön. En brist som jag har uppmärksammat är att det är svårt att få tag på könsuppdelad statistik på transportområdet liksom statistik som är socioekonomiskt uppdelad. Det är minst lika viktigt.
Frågan om det statistiska underlaget är viktig, och här ligger ett stort ansvar på Trafikverket att ta fram modeller och metoder. Jag kan konstatera att de gör det och utvecklar flera olika modeller på ett bra sätt.
Det är också därför det blir en intressant debatt när man konstaterar prislappen för underlåtenhet i att investera i infrastruktur.
Nu är det sista chansen, Lars Beckman, att ge din och möjligtvis också Moderaternas syn på frågan om vinterdäck och den reglering som regeringen aviserar.
Anf. 20 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag tyckte att statsrådet sa att Alliansen inte hade ställt krav på vinterdäck för tunga fordon. Faktum är att det var en moderat infrastrukturminister som under 2012, tror jag, införde krav på just vinterdäck för tunga fordon på drivande axlar. Jag vet inte om statsrådet slant med tungan eller om han har glömt bort att det faktiskt var Alliansen som införde vinterdäck för tunga fordon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det förs en debatt bland yrkesfolk som kan detta. Jag har visserligen behörighet att köra buss och lastbil, vilket jag också gjorde i min ungdom, men jag skulle absolut inte kalla mig yrkeschaufför. Debatten gäller vad som är mest effektivt och vilka åtgärder man ska vidta. Detta får vi återkomma till när statsrådet lägger fram ett skarpt förslag, om det kommer ett sådant.
Det är givetvis viktigt om regeringen underlåter att investera i infrastruktur och väljer stora, breda bidragsutbyggnader före att avsätta tillräckliga resurser till exempelvis vägnätet. Det är klart att det har betydelse om jag bor i Hälsingland eller någon annanstans och vägarna blir sämre och sämre. Jag körde själv i Hälsingland i söndags, och trots att tjällossningen inte ens har kommit igång märks det att det behövs mer pengar till infrastrukturen. Detta är något som infrastrukturministern får slåss för med sin finansminister - att prioritera rätt saker.
Det är bra att vi är överens om att det finns ett behov av en bättre och mer uttömmande bild av de samhällsekonomiska konsekvenserna av trafikstörningar. Jag tror att oavsett vilken regering vi har efter valet kommer vi att få bättre beslutsunderlag i framtiden. Tack för en bra debatt!
Anf. 21 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Lars Beckman, för en bra debatt! Det är viktigt att vi gemensamt arbetar för att få fram bra underlag för politiska beslut.
Jag vill ändå påminna om att 140 miljarder i skattesänkningar under förra mandatperioden inte underlättade förutsättningarna att investera i bra vägar. Jag må ha diskussioner med min finansminister, men de har ändå resulterat i att vi kan lägga 100 miljarder mer på vägar och järnvägar än vad den förra regeringen gjorde. Uppenbarligen finns det alltså en lite större beredskap hos en socialdemokratiskt ledd regering att satsa på och investera i infrastruktur.
Det kommer dock aldrig vara så att alla tycker att det är tillräckligt. Behoven är oändliga, inte minst efter år av underinvesteringar. Vi som är engagerade trafikpolitiskt, och det vet jag att Lars Beckman är, får därför fortsätta att kämpa och arbeta tillsammans för bra vägunderhåll, väginvesteringar, järnvägssatsningar och annan infrastruktur. Än en gång, tack för debatten!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.