Samhalls grunduppdrag
Interpellation 2020/21:683 av Alexander Christiansson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-26
- Överlämnad
- 2021-04-27
- Anmäld
- 2021-04-28
- Svarsdatum
- 2021-05-18
- Sista svarsdatum
- 2021-05-18
- Besvarad
- 2021-05-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Samhall som företag grundades 1980 och är i dag ett av svenska statens största företag, sett till antal anställda i Sverige. Ett av Samhalls mål är att 1 100 av medarbetarna varje år ska gå vidare till en anställning hos en annan arbetsgivare. Här har man historiskt haft en stor framgång.
När Samhall grundades var uppdraget att skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättning, och uppdragen bestod nästan uteslutande av egen produktindustri.
Allteftersom den svenska arbetsmarknaden har förändrats har också Samhalls verksamhet förändrats, och i dag består en stor del av uppdragen av serviceyrken och entreprenader inom andra företag.
Dock är Samhalls grunduppdrag detsamma som det alltid varit: att ge människor med psykiska eller fysiska funktionshinder möjlighet att få meningsfulla jobb. Samhalls huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med en dokumenterad funktionsnedsättning.
Dock har det länge framförts kritik som pekar på att Arbetsförmedlingen använder sig av Samhall för att dölja nyanlända ur arbetslöshetsstatistiken, vilket är problematiskt.
Genom det tillkännagivande som riksdagen gav regeringen under 2019 har regeringen nu fått ett uppdrag enligt följande formulering: Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Detta ser vi nu som ett steg i rätt riktning. Detta då Arbetsförmedlingen använder funktionshinderskoderna på ett högst tveksamt sätt, då brister i det svenska språket inte ska klassas som ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder.
Risken är att man skapar en undanträngningseffekt för dem som på riktigt har behov av Samhall.
Mina frågor till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är:
- Delar ministern uppfattningen att Arbetsförmedlingen har använt Samhall för att dölja nyanlända ur arbetslöshetsstatistiken?
- Kritiken mot Samhall är mångfasetterad. Hur ska regeringen återuppbygga förtroendet för Samhall över tid?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:683
Webb-tv: Samhalls grunduppdrag
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:122
- Protokoll 2020/21:122 Tisdagen den 18 majProtokoll 2020/21:122 Svar på interpellation 2020/21:683 om Samhalls grunduppdrag
Protokoll från debatten
Anf. 113 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Alexander Christiansson har frågat mig om jag delar uppfattningen att Arbetsförmedlingen har använt Samhall för att dölja nyanlända ur arbetslöshetsstatistiken samt hur regeringen ska återuppbygga förtroendet för Samhall över tid.
Det är viktigt att det finns ett stort förtroende för de statliga insatserna och däribland Samhalls verksamhet. Staten avsätter betydande belopp för insatser som ska hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma i arbete, och det är viktigt att dessa används på ett ändamålsenligt sätt.
En del i att stärka tilliten till att Samhalls verksamhet fungerar väl är de åtgärder som regeringen vidtagit utifrån det tillkännagivande som riksdagen beslutat om avseende Samhalls uppdrag.
Jag instämmer inte i påståendet att Arbetsförmedlingen använder sig av Samhall på ett sådant sätt att nyanlända döljs från arbetslöshetsstatistiken. Under 2020 var under 1 procent av dem som anvisades till Samhall klassificerade som nyanlända enligt Arbetsförmedlingens statistik. Däremot är en relativt stor andel av dem som anvisas till Samhall födda i ett annat land än Sverige. Huruvida dessa uppfyller regelverket för vem som kan anvisas går dock inte att avgöra utifrån födelseland.
Samhall är en viktig insats för dem som har störst behov av stöd inom arbetsmarknadspolitiken. Oavsett om man är inrikes eller utrikes född ska en anvisning till Samhall endast ske om man tillhör målgruppen, det vill säga arbetssökande vars arbetsförmåga är så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete och vars behov inte kunnat tillgodoses genom andra insatser. För att arbetstillfällena ska användas på rätt sätt har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har nyligen beslutat om regeländringar som avser att förtydliga regelverket för anvisningarna till skyddat arbete. För att anvisas till skyddat arbete har regeringen förtydligat att en persons arbetsförmåga ska vara så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete och att personens behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.
Regeringen har även gett ett antal uppdrag till Arbetsförmedlingen för att se över anvisningarna till Samhall. För det första får Arbetsförmedlingen i uppdrag att se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper så att de som har störst behov prioriteras mest. För det andra ska Arbetsförmedlingen se över kodningen av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. För det tredje ska Arbetsförmedlingen följa upp anvisningarna till Samhall för att se till att det är den avsedda målgruppen som anvisas. Slutligen ska Arbetsförmedlingen se över hur man kan möta de dubbla behov som finns hos personer med funktionsnedsättning med annat modersmål än svenska. Behov av insatser avseende kunskaper i svenska språket bör omhändertas innan en person anvisas till Samhall.
Grundläggande är även att bolaget och Arbetsförmedlingen efterlever de uppdrag de fått. Regeringen har höga förväntningar på de statligt ägda bolagen och vill att de ska agera föredömligt inom arbetet med hållbart företagande. Det inkluderar en sund och säker arbetsmiljö samt goda och anständiga arbetsvillkor.
Förra året reviderades Samhalls ägaranvisning genom att uppdragsmål har införts avseende engagerade medarbetare samt för sysselsättningsgraden bland de anställda inom samhällsuppdraget. Ägaren för en löpande dialog kring bolagets arbete och utveckling gällande arbetsmiljöfrågor. Min uppfattning är att Samhall arbetar löpande med arbetsmiljön och har ett systematiskt arbetsmiljöarbete, men med dessa förändringar kommer regeringen att kunna följa frågan bättre.
Regeringen har även nyligen beslutat att revidera Samhalls ägaranvisning på flera punkter. Det anges att bolaget i syfte att möjliggöra en bred tillgång på arbetsuppgifter anpassade för olika medarbetares behov över tid bör söka affärsmöjligheter inom ett flertal branscher. Det förtydligas att en ökad omsättning syftar till att skapa tillräckligt många arbetstillfällen. Regeringen tar även bort kravet på fortsatta strukturella förändringar i syfte att minska kostnaderna för produktionen men betonar värdet av god kostnadskontroll. Även styrningen på förädlingsvärdets tillväxt avskaffas.
Anf. 114 Alexander Christiansson (SD)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Svaret gläder mig. Regeringen agerar på många av de punkter där kritik har framförts under lång tid.
Låt mig kort ta upp historien. Samhall grundades 1980 när den svenska ekonomin såg annorlunda ut. I dag befinner vi oss i en tjänsteekonomi, vilket till viss del har förändrat förutsättningarna för Samhalls uppdrag. Man har haft som mål att få ut 1 100 av medarbetarna varje år i riktiga jobb, så att säga. Där har man historiskt haft bra resultat, vilket har varit glädjande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
År 2008 var jag själv med om att starta en filial för ett Stockholmsbaserat bemanningsföretag. Affärsidén byggde på att erbjuda entreprenader inom tillverkningsindustrin, underleverantörer till Volvo och så vidare. Jag minns hur man då i branschen pratade om Samhalls orättvisa konkurrensfördelar. Det blev många gånger ett problem för oss i branschen när vi stötte på Samhall. Efter det har jag arbetat i bolag som har köpt in entreprenadtjänster från Samhall, också kopplat till tillverkningsindustrin. Jag har sett den sidan av Samhall. Med detta sagt har jag velat förmedla att jag har sett Samhall ur ett par olika vinklar under min karriär.
Samhalls grunduppdrag är att erbjuda sysselsättning till personer med funktionsnedsättning. Eftersom man under 1980-talet hade mycket egen produktindustri var det kanske lättare att styra de delar jag tar upp i min interpellation. Allteftersom arbetsmarknaden har förändrats har vi sett hur Samhalls verksamhet har förändrats. I dag finns många av uppdragen inom serviceyrken och entreprenader inom andra företag.
Men Samhalls grunduppdrag består, det vill säga att ge människor med psykiska och fysiska funktionshinder möjlighet att få meningsfulla jobb. Där är Samhalls huvuduppgift att skapa utvecklande jobb åt personer med dokumenterad funktionsnedsättning. Där menar jag och Sverigedemokraterna att Samhall är en viktig pusselbit i arbetet att skapa meningsfulla arbetstillfällen, och det är därför kritiken har blivit så allvarlig när man med en enkel googling kan läsa så många vittnesmål från människor som har blivit illa behandlade av Samhall. Det är ju motsatsen till hela visionen med Samhall, och det gör naturligtvis ont att höra om det.
Eftersom jag är företagare vet jag att så fort en negativ företagskultur har satt sig är det mycket svårt att förändra den. Vissa proffs menar att om det ens går behöver man verkligen göra strukturella förändringar i grunden av ett bolag för att lyckas förändra kulturen.
Återigen: För oss är Samhall en viktig grundpelare för just funktionsnedsatta. Det visar sig inte minst i vår budget, där vi faktiskt ökar anslaget till Samhall.
Jag upplever att vi delar denna bild av Samhall och av vad Samhalls grunduppdrag är. Men även om det som ministern nämnde i sitt svar pekar åt rätt håll är det verkligen dags att också ta på sig arbetshandskarna, kavla upp ärmarna och på allvar rensa upp bland de problem som Samhall har utvecklat under väldigt lång tid. Detta för att återuppbygga förtroendet.
Min fråga är varför det har dröjt så länge för regeringen att ta tag i de här frågorna när man har känt till problemen under så lång tid.
Anf. 115 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Under våren har ju Samhall uppmärksammats i flera kritiska granskningar och reportage. Jag vill verkligen understryka att jag välkomnar att problem eller brister i verksamheten lyfts fram, för om de inte kommer upp på bordet är det svårt att göra något åt dem. Det är väldigt viktigt - finns det problem ska de upp på bordet så att vi kan agera från politiskt håll och så att ledningen inom Samhall kan ta tag i dem.
När det gäller frågan om anvisningar och om det är rätt målgrupp som anvisas - det är ju en fråga som har ställts till mig av ledamoten - vill jag först konstatera att vi som sagt vidtar flera olika åtgärder för att säkerställa att det är rätt målgrupp som anvisas till Samhall. Det ska liksom inte råda något som helst tvivel om det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför har vi förtydligat regelverket när det gäller anvisningar till bland annat skyddat arbete. Vi har också gett en lång rad uppdrag till Arbetsförmedlingen, vilket jag redan har redogjort för i mitt svar på interpellationen. Jag vill ändå passa på att säga några ord om det uppdrag som Arbetsförmedlingen har fått när det gäller situationen då personer har både bristande kunskaper i svenska och en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Behovet av insatser för att förbättra språkkunskaperna ska omhändertas innan man anvisas till Samhall. Arbetsförmedlingen ska nu se över sina arbetssätt och processer för att lämpliga insatser ska ges till personer med funktionsnedsättning som har ett annat modersmål än svenska.
Personer som har både funktionsnedsättning och svaga kunskaper behöver förstås få stöd för att kunna ta sig till arbete. En utgångspunkt från vår sida är att bristande kunskaper i svenska språket ska motverkas tidigt, bland annat för att öka möjligheten till arbete utan andra statliga insatser även då personen har en funktionsnedsättning. Det är väldigt viktigt.
Alla ska få stöd att komma i arbete. Utrikesfödda och inrikesfödda, personer med eller utan funktionsnedsättning - alla ska få det stöd som de behöver utifrån just sina specifika förutsättningar. Därför är det viktigt för regeringen att anvisningarna till Samhall blir rätt, och vi har alltså vidtagit en rad åtgärder för att förtydliga och följa upp de här anvisningarna.
Nu ser jag fram emot den avrapportering som Arbetsförmedlingen kommer att göra. Jag ska titta på vad de har kommit fram till utifrån de uppdrag som har lämnats och se om det möjligen finns skäl att vidta ytterligare åtgärder från regeringens sida.
Anf. 116 Alexander Christiansson (SD)
Fru talman! Tack för svaret, ministern! Svaret gläder mig återigen, för det som har efterfrågats under så lång tid är just att de här problemen ska uppmärksammas och att man ska börja agera för att lösa dem.
Det var väl någonstans där min fråga landade. Har det varit så att ministern och regeringen, Samhalls ledning och Arbetsförmedlingens ledning inte varit varse de här problemen? Varför har man annars inte agerat tidigare? Det är ju inte ett nytt fenomen. Det är inte ett nytt problem, menar jag, och det var i någon mån utifrån den aspekten frågan ställdes.
Under åren jag arbetat ute i näringslivet har ryktet på stan, om vi uttrycker det så, varit att många av de som arbetar på Samhall inte har funktionsnedsättningar. Jag har också pratat med och ställt frågor till människor som jobbar på Samhall, inte bara på stan utan i företag nära mig. Ofta finns det inte en funktionsnedsättning. Då blir frågan naturligtvis hur man hamnar på Samhall. Är brister i det svenska språket en godtagbar funktionsnedsättning? Det är ju därifrån den här diskussionen har börjat rulla.
Alla som jobbar på Samhall ska ha en funktionsnedsättning, är det sagt. Men så är det inte i dag. Det är bara att åka ut i verkligheten och se efter. Det tycker jag är väldigt tragiskt. Jag menar att Arbetsförmedlingen använder funktionshinderskoderna på ett högst tveksamt sätt. Jag har även pratat med handledare från Arbetsförmedlingen som menar att det faktiskt förekommer viss diffus hantering av det här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Av den anledningen är jag jätteglad att ministern svarar som hon gör - att man tar det här på allvar och att man har börjat titta på detta. Då kanske vi kan få ordning på det här.
Jag och många med mig undrar dock om ministern och ledningen på Samhall verkligen inte har känt till att koderna missbrukas och att Samhall väljer vilken arbetskraft som ska till Samhall. Det är en relevant fråga, som jag också får höra ganska ofta, särskilt med tanke på ministerns svar på interpellationen att man nu börjar agera och har sett över de här sakerna. När jag såg Uppdrag granskning fick jag inte riktigt känslan från ministern att man ser de här problemen. Snarare verkade man mena att de inte finns. Man svarade att "så ska det inte gå till" och så vidare. Men den här kritiken har ju framförts länge till regeringen och till Samhall, så jag skulle gärna vilja få svar på den frågan.
Oavsett om det är oavsiktligt eller inte blir effekten att utomeuropeiskt födda utan funktionsnedsättning tränger undan personer som på riktigt har behov av Samhalls tjänster, som det är tänkt ska ge dem en trygg och stabil arbetsplats. Det var den bilden man fick ta del av i Uppdrag granskning, och det är otroligt beklagligt.
Jag nöjer mig med den undran. Har ni varit medvetna om tveksamheterna kopplade till kodningen tidigare? Varför väljer ni annars att agera nu?
Anf. 117 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag vill vara väldigt tydlig och säga att kodningen givetvis ska fungera. Det ska som sagt vara rätt målgrupp som anvisas till Samhall. Samhall väljer inte själva vilka som ska arbeta där, utan det är Arbetsförmedlingen som ska anvisa dem som har de behoven. Det har vi diskuterat tidigare.
Jag vill passa på att säga några ord om varför jag tycker att modellen med Samhall är så viktig och varför det är så viktigt att vi värnar Samhall.
Det är inget tvivel om att det har kommit mycket kritik mot Samhall den senaste tiden. Den har kommit från lite olika håll. Som jag sa är det bra att problem lyfts upp, för det är på det sättet vi kan åtgärda dem. Men eftersom jag själv precis som interpellanten haft förmånen att följa Samhall under ett antal år vill jag också lyfta fram bland annat vikten av avkastningskravet i Samhall.
Samhall är ju ett bolag som drivs med avkastningskrav. Idén är att människor ska få riktiga jobb. I många andra länder har vi sett att man i stället har valt en väg med låtsasjobb där människor faktiskt passiveras. Men på ett av mina första möten som arbetsmarknadsminister på den nordiska arenan visade det sig att det finns kollegor i andra länder som är väldigt intresserade av att se hur vi jobbar så framgångsrikt med konceptet Samhall.
Vi ska ha riktiga jobb. Vi tror inte på idén att ha låtsasjobb, utan människor ska få möjlighet att utvecklas och bidra där de verkligen behövs. För att det ska vara möjligt måste Samhall också producera sådant som verkligen efterfrågas på marknaden och arbetsmarknaden. Det betyder i praktiken att de konkurrerar med andra aktörer om uppdrag på marknaden.
De som anvisas till Samhall har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Självklart måste då arbetet anpassas efter deras förutsättningar. Det är därför Samhall får ersättning från staten - för att kunna kompensera för detta och anpassa arbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Affärsmässigheten får aldrig vara på bekostnad av medarbetarna. Det är ju för dem som Samhall existerar. Det är det vi ska komma ihåg. Det är för de 26 000 medarbetarna som varje dag gör mycket viktiga insatser runt om i hela vårt avlånga land.
Konkurrensen med andra företag på marknaden måste förstås ske på rättvisa villkor, och det är därför det finns ett avkastningskrav. Det är även viktigt att bolaget har en ekonomi i balans över tid. Men låt mig samtidigt vara tydlig: Det plockas inte ut någon vinst, utan överskottet går tillbaka till verksamheten för att den ska kunna utvecklas.
Vissa menar och har lyft fram att det är ett problem att det finns avkastningskrav, men jag håller inte med om det. Jag menar att det är avgörande för att Samhall ska kunna vinna nya uppdrag och för att medarbetarna ska kunna få riktiga jobb. Avskaffar vi detta riskerar vi både att orsaka snedvriden konkurrens och att skapa ett helt annat Samhall, som inte ger riktiga jobb där det finns en efterfrågan, utan det blir mer av låtsasjobb. Det vore inte rätt väg att gå. Jag tror att det vore ett slöseri med potentialen hos alla dem som i dag jobbar på Samhall.
Men allteftersom arbetsmarknaden förändras måste också Samhall förändras. Det har inneburit, precis som interpellanten sa, att Samhall har sökt sig till nya branscher och också är verksamma inom tjänstesektorn. Just eftersom det finns en efterfrågan där är det viktigt att Samhall också är verksamma där.
Jag drömmer mig inte tillbaka till de skyddade verkstäderna. När arbetsmarknaden förändras ska också Samhall utvecklas och förändras.
Anf. 118 Alexander Christiansson (SD)
Fru talman! Det är lite grann detta jag menar. Ministern inledde sitt inlägg med att säga att Samhall inte väljer ut sin personal. Men det är uppenbart att Samhall väljer ut sin personal. Det finns jättemånga vittnesmål som bekräftar precis detta.
Det jag hör är: Men så är det inte! Fast man vet ju att det är så. Varför kan man då inte säga: Förmodligen har detta missbrukats i någon mån, och därför vill vi agera nu. Då blir det lättare att förstå hur ministern tänker när det gäller själva problemhanteringen.
Jag har jobbat som säljare i nästan hela mitt liv, inom olika branscher, och bemanningsbranschen är en av dem. Jag vet hur en säljorganisation fungerar. Utan att veta exakt hur Samhalls säljorganisation är uppbyggd vet jag att det finns mål och krav på att hitta nya uppdrag och nya projekt.
Samtidigt har vi en arbetsförmedling som före pandemin hade 75 procent långtidsarbetslösa, alltså personer som stod långt från arbetsmarknaden. De handläggare på Arbetsförmedlingen som jag har pratat med säger själva att de gärna vill hitta kreativa vägar framåt för att lösa sitt uppdrag. Dessa båda komponenter ihop tror jag skapar en gråzon.
Vad som har skett här handlar om en förmedling som behöver få ut långtidsarbetslösa och om Samhall, ett bolag med vinstkrav, som vill nå sina mål. Det är klart att det skapar kreativa lösningar. Det är helt uppenbart.
Återigen: Jag är jättetacksam för svaret från ministern att man nu tänker agera på detta. Jag kommer att följa det med intresse för att se att det faktiskt kommer på plats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverigedemokraterna tror på Samhall, och vi ökar anslagen dit. Vi vill se mer av den typen av tjänster på svensk arbetsmarknad.
Anf. 119 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Om det finns missförhållanden ska de omedelbart åtgärdas. Jag har haft förmånen att få verka nära Samhall under ett antal år, och jag känner en oerhörd stolthet över Samhall.
Jag har varit på många arbetsplatsbesök och träffat väldigt många medarbetare som är jättestolta över sina insatser varje dag. De får vara med och bidra, tjäna pengar och också utvecklas tillsammans med andra på jobbet.
Regeringen vidtar nu åtgärder för att möta detta och bemöta de olika frågor som har varit uppe i den här diskussionen. Det handlar om arbetsmiljön, anvisningarna och de ekonomiska förutsättningarna för bolaget och om att säkerställa att Samhall är verksamt inom en bredd av områden. Det är viktigt för att Samhall ska kunna erbjuda just meningsfulla och utvecklande jobb där individen får arbeta utifrån sina egna förutsättningar.
Finns det problem ska de åtgärdas. Det vill jag vara väldigt tydlig med. Men jag tänker inte låta problemen stå i vägen för att se att Samhall är en oerhört viktig verksamhet som vi i Sverige ska vara stolta över.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.