resurserna inom polisen
Interpellation 2004/05:336 av Strandberg, Torkild (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-01-28
- Anmäld
- 2005-01-28
- Besvarad
- 2005-02-10
- Sista svarsdatum
- 2005-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 28 januari
Interpellation 2004/05:336
av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om resurserna inom PolisenAnsvaret för Polisens arbete, utveckling och resultat åvilar enligt regeringsformen regeringen. Polisens effektivitet bestäms av flera faktorer. Det handlar om ekonomiska ramar, planeringsförutsättning, lagstiftning, regleringsbrev, utnämningsmakten, den informella styrningen samt inte minst det politiska ledarskapet. Dessa verktyg gör regeringen till ansvariga för Polisen.
I en interpellationsdebatt den 21 januari 2005 sade justitieministern: "Fyra år i rad har polisen till och med haft ett överskott i sin budget." och vidare: "Eftersom vi nu hänvisar till RPS kan jag ge de allra färskaste uppgifterna, och det är att polisen under 2004 hade ett överskott med 358 miljoner kronor." Förutsättningarna för hur detta överskott ska hanteras har nu ändrats. I sin debatt den 21 januari finns hos justitieministern ingen antydan om denna förändring.
Polisens budget baseras på de anslag som riksdagen beslutar om. Den 16 december 2004 utökade riksdagens majoritet Polisens budget med 100 miljoner kronor. Detta är visserligen en alltför liten ökning i förhållande till behov som finns, men trots allt en ökning. Ökningen är också liten i förhållande till andra partiers budgetyrkanden.
Redan den 22 december ändrades de ekonomiska förutsättningarna för Polisen. I sitt regleringsbrev har befintliga anslagsbesparingar om 300 miljoner av totalt 358 miljoner, det vill säga Polisens samlade överskott för 2004, dragits in från Polisen. Av det som skulle bli en liten anslagsökning för svensk polis blev det i stället en indragning, större än den så kallade satsningen.
Utöver detta drar regeringen i samma regleringsbrev in 0,6 % av Polisens anslag till regeringens disposition. Detta innebär en indragning från Polisen på ytterligare 90 miljoner. Dessutom meddelas att möjligheterna till så kallade anslagskrediter dras in, vilket kommer att påverka Polisens möjligheter till långsiktiga investeringar.
Dessa förändrade förutsättningar kommer snabbt att innebära försämringar i hela Sverige. I Skåne var Polisens överskott 66 miljoner kronor år 2004, i Stockholm 106 miljoner, i Norrbotten 16 miljoner och i Värmland 35 miljoner. Detta är resurser som har sparats, ofta med smärtsamma konsekvenser, för att kunna satsas på bland annat nya poliser i 2005 års budget. Dessa pengar drar nu regeringen in. Det finns en överhängande risk att civilanställd personal kommer att få sluta, polisstationer stängas och att antalet nya poliser kommer att minska då pengar saknas för löner. Stockholms län har redan meddelat att man tvingas tacka nej till nya poliser redan i sommar. I Skåne län råder nu ovisshet om hur rekryteringarna av poliser ska kunna fullföljas, då regeringen dragit in den tänkta finansieringen. Situationen tycks vara likartad i hela landet.
Jag vill fråga justitieministern:
1.Vad avser justitieministern att göra för att riksdagens beslutade anslagsförstärkning till Polisen ska bli verklighet?
2.Vad avser justitieministern att göra för att nyrekryteringarna till Polisen ska kunna fullföljas utan att detta drabbar annan verksamhet eller civilanställd personal?
3.Vad avser justitieministern att göra för att ett system, där varje års anslag måste förbrukas till sista kronan eftersom det annars dras in av regeringen, undviks?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:336
Webb-tv: resurserna inom polisen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:73 Torsdagen den 10 februariProtokoll 2004/05:73 8 § Svar på interpellation 2004/05:336 om resurserna inom Polisen
Protokoll från debatten
Anf. 80 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag beklagar att jag inte alltid kan komma ihåg exakt var de borgerliga partierna står i olika frågor. Det är ofta så att man får fyra olika svar från det som man nu kallar alliansen. Här har ni nu en utmärkt möjlighet att fortsätta de diskussionerna. Jag skulle gärna vilja vara med när ni diskuterar om det här ska avskaffas eller inte vid en eventuell borgerlig regering.
Det var helt enkelt av nyfikenhet som jag ställde frågan. Jag kunde naturligtvis ha kollat i protokollet, men jag är ledsen att jag inte alltid kan komma ihåg vad de fyra olika partierna står för.
Vi får alltså återkomma i diskussionen om ekonomin. Vi är överens om mycket. Jag tycker att det har varit en bra debatt. Trots allt talar vi om den situation som finns, och vi är överens om att det behövs fler platser. De byggs nu. Vi är överens om att säkerheten behöver förstärkas i och med det förändrade tillvägagångssätt som vi såg under förra året. Det var en förändring och något som inte hade skett på 13 år, även om rymningarna hade minskat. Det hela känns positivt, tycker jag. Jag har tyckt att det har funnits en ganska svajande inställning till det här med säkerhetsanstalt, herr talman. Just i den här frågan handlar det om Sveriges säkerhet, och då är det bra att vi är överens över blockgränserna.
Vi får återkomma i en kanske lite mer ideologisk diskussion om hur kriminalvården ska bedrivas i framtiden. Om vi ser vad som har skett under de senaste åren och ser på hur narkotikasatsningen har genomförts med ökad kontroll men också med ökad möjlighet, till exempel vid Högsboanstalten, med självhushållning och med det arbete som nu bedrivs inom Kriminalvårdsutredningen så ser vi att det är en spännande förändring inom kriminalvården. Den handlar om mycket, mycket mer än bara ekonomi även om det är nog så viktigt. Det vill jag understryka.
Anf. 81 Torkild Strandberg (Fp)
Herr talman! Torkild Strandberg har ställt tre frågor till mig som alla rör polisens resurser. Inledningsvis frågar han vad jag avser att göra för att riksdagens beslutade anslagsförstärkning till polisen ska bli verklighet. Torkild Strandberg frågar också vad jag avser att göra för att nyrekryteringen till polisen ska kunna fullföljas utan att detta drabbar annan verksamhet eller civilanställd personal. Slutligen frågar han vad jag avser att göra för att undvika ett system där varje års anslag måste förbrukas till sista kronan eftersom det annars dras in av regeringen.
Som så många gånger tidigare upprepar jag återigen att regeringen har satsat och satsar stora pengar på polisen, vilket inte kan ha undgått Torkild Strandberg. Sedan år 2001 har polisens anslag ökat med ca 2,2 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2005 har regeringen utöver de tidigare satsningarna aviserat en anslagshöjning med nästan 1,2 miljarder kronor fram till utgången av år 2007. Den senaste prognosen från polisen visar att ekonomin förbättras, och målsättningen om att 4 000 poliser utbildas under mandatperioden ligger fast.
Torkild Strandberg skriver i sin interpellation att polisens anslagssparande från år 2004 och 0,6 % av anslaget för år 2005 har dragits in av regeringen. Jag kan bara säga att Torkild Strandberg har fel i sina påståenden. Regeringen har beslutat att flertalet myndigheters anslagssparande för 2004 och 0,6 % av anslaget för 2005 ska ställas till regeringens disposition. Det innebär inte att det har skett några indragningar eftersom pengarna ligger kvar på respektive anslag. Regeringen har en skyldighet att vidta åtgärder om det finns en risk att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas. Till skillnad från de borgerliga partierna tar regeringen ansvar för den ekonomiska politiken och det är skälet till att vi valt att ställa en del av polisens anslag till regeringens disposition.
Jag kan inte se att det skulle vara några problem med den statliga budgetprocessen, som det framhålls i interpellationen. Det är helt enkelt inte korrekt att myndigheterna måste förbruka sina anslag för att regeringen inte ska dra in pengarna.
Regeringen har genom de kraftiga resurstillskotten sett till att polisens förutsättningar att bedriva verksamheten är goda. Nyrekryteringen till polisen kan därför genomföras som planerat utan att det drabbar övrig verksamhet.
Anf. 82 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Jag vill inleda med att tacka justitieministern för svaret, där han åter talar om de massiva satsningar på polisen som regeringen påstår sig göra.
Vi kan ta polisen i Skåne, den del av landet som jag kommer ifrån, som exempel på hur satsningarna fungerar i verkligheten.
Förra året sparade och gnetade polisen i Skåne ihop ett överskott på 66 miljoner kronor. Man vände och vred på varenda krona, och på så sätt fick man ihop sina 66 miljoner i överskott. Pengarna skulle användas i år till löner åt de nya poliser som vi i Skåne har väntat så länge på.
Den 22 december 2004 beslutar så regeringen att dra in det överskott som polisen i Sverige och i Skåne har samlat ihop. En vecka före årsskiftet försvinner finansieringen för polissatsningen. Menar justitieministern att det är ett ansvarsfullt ledarskap? Är det att ge polisen rimliga förutsättningar att planera sin verksamhet?
Jag skulle vilja fråga justitieministern vad han ger för råd till länspolismästaren i Skåne. Ska han strunta i budgeten och köra sin verksamhet med underskott nästa år? Ska han låta bli att anställa de poliser vi har längtat så efter? Ska vi säga upp lokaler i Skåne? Ska vi avskeda civilanställd personal? Vad är justitieministerns råd till länspolismästare Anders Danielsson i Skåne? Hur ska han få sin budget att gå ihop?
På det här sättet, som det ser ut i Skåne, ser det ut i hela landet. Jag har här ett brev som har skickats till justitieministern från länspolismästaren och länspolisstyrelsen i Halland. Det är bland annat undertecknat av Thomas Bodströms partikamrat Åke Eliasson, som är vice ordförande i polisnämnden. Polisstyrelsen i Halland undrar hur man ska få ihop pengarna. Hur ska man få ihop pengar som ska täcka lönerna för de nya poliser som förväntas komma till Halland 2005? Vad ska man dra in på för att täcka lönerna? Vad är rådet till partikamrat Åke Eliasson i Halland och länspolismästaren?
I Stockholm, för att ta ett tredje exempel, lider man av ganska svår polisbrist. Man har redan tvingats tacka nej till 38 utlovade poliser eftersom regeringen har dragit in finansieringen av dessa. Polisstyrelsen i Stockholm ser inga möjligheter att göra andra besparingar för att kompensera polisen för de indragna medlen.
Min fråga till justitieministern är alltså: Vad är rådet till länspolismästaren i Skåne, länspolismästaren i Halland och länspolismästaren i Stockholm, som alla är oroliga för hur de ska få sin budget att gå ihop nästa år? Hur ska man få ihop pengar till löner för de poliser man nu anställer?
Anf. 83 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Vi måste nog göra detta väldigt, väldigt tydligt för vår justitieminister: I den här salen, strax före juletid, beslutar den här riksdagen om en satsning på svensk polis på 100 miljoner kronor. Det var fullsatt - i alla fall före jul, herr talman, brukar det ju vara mycket folk här. Vi beslutar detta. Folkpartiet säger att det är alldeles för lite, men vi är glada över att det åtminstone inte är några besparingar. Det blir 100 miljoner kronor. Det är väldigt lite; budgeten för svensk polis är ju närmare 15 miljarder. Vi är dock glada att den så kallade svampen, Thomas Bodström och hans kompisar i Vänsterpartiet och Miljöpartiet, tycker att polisen är värd 100 miljoner.
Men sedan händer någonting. Sedan går det sex dygn. Då beslutar justitieminister Thomas Bodström och hans regering att svensk polis ska fråntas 300 miljoner kronor - i första hand. Det var Thomas Bodström. Sedan kommer Pär Nuder och tar 90 miljoner kronor som man inte får använda. Det är ungefär som att ha pengarna på ett skogskonto: Du kan inte ta ut dem och köpa glass för dem, utan pengarna är låsta.
Vi beslutar om en satsning på 100 miljoner, och så gör regeringen denna indragning. Det går sex dagar - det är drygt hundra timmar - och så har man bytt åsikt! Och så står man och pratar om satsningar för 2005! Det är ju bedrägeri! Man får inte göra så!
Än värre är detta med anslagssparandet. Det finns något som heter polisekonomi. När jag reser runt i Polis-Sverige möter jag människor som sliter och gnetar för att försöka få ihop budgeten - mycket ambitiösa ekonomiansvariga, mycket ambitiösa polischefer på våra myndigheter som försöker spara. Någon hade sparat ihop 3 miljoner. Någon hade sparat ihop 5 miljoner. Det skulle man satsa på att anställa en liten extra polis i juni, eller kanske två poliser. Men de pengar man sparat ihop snodde Thomas Bodström. Nu står man där och ska klara sig. Pengarna skulle dessutom användas till olika investeringsprojekt och till retroaktiva lönekostnader för löneavtalet, och nu måste man spara.
Jag har varit i Blekinge nyligen. Jag har varit i Norrbotten, i Örebro och i Jönköping. Överallt säger man: Vi måste anställa fler nya poliser. Men vi måste också se över vår utbildning - det är väl inte särskilt bra i en tid, herr talman, när alla pratar om bemötandefrågor inom polisen, vare sig det handlar om brottsoffer eller människor som är gripna.
Man pratar om att man måste säga upp lokaler. Det låter ju inte så farligt, som om det gällde att göra hittegodset lite mindre, men vi pratar om polisstationer! Denna utveckling försöker sedan regeringen klä i att vi inte behöver ha några polisstationer i Sverige, utan det viktiga är att man åker runt, runt i radiobil. Men polisstationer spelar roll för polisverksamheten och den lokala närvaron. Nu lägger man ned dessa, inte för att polisen på orten inte vill ha någon polisstation utan för att man ska spara pengar.
Det tredje är att man gör sig av med civilanställd personal. I Norrbotten gjorde man sig av med 13-14 årsarbetskrafter förra året. Det innebär att de nya poliserna får sätta sig och skriva maskin för att Thomas Bodström ska kunna säga att det har kommit nya poliser. Men vi har inte fått några nya poliser; vi har fått nya människor som skriver maskin och sköter viktiga administrativa uppgifter i stället för att vara ute på gatorna, förebygga brott, klara upp brott och utreda det som man inte kan klara upp direkt.
Detta är ingen experimentverkstad för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern! Vi pratar om svenskt rättsväsende, medborgarnas grundläggande trygghet, och så leker regeringen några väldigt konstiga sällskapslekar där man först lovar 100 miljoner, varsågod, och så går det sex dagar och så drar man in 390 miljoner. Det är inga satsningar!
Thomas Bodström har lovat satsningar för kommande år, men vem ska tro på Thomas Bodström? Vilken polis ska spara pengar? Det är ju lika bra att bränna dem, för annars kommer Bodström med svarta handskar och tar dem.
Anf. 84 Torkild Strandberg (Fp)
Herr talman! Det enda som var korrekt i Johan Pehrsons beskrivning var att det ska vara väldigt, väldigt tydligt.
Det blir lite tjatigt att upprepa detta, men jag blir tvungen till det. Saken är att det var ett överskott på 350 miljoner kronor för polisen 2004. Då säger regeringen att det här behöver vi för att det ska stå till disposition. Anledningen är att i motsats till vad borgerliga politiker i fyra års tid har sagt - och där bör man kanske idka ett minimum av självkritik - har polisen haft ett överskott fyra år i rad.
Jag har i denna talarstol vid många tillfällen debatterat detta med borgerliga politiker - Johan Pehrson, Torkild Strandberg och andra. Gång på gång har man sagt: Det här räcker inte för att anställa poliser. Det kommer att bli arbetslösa poliser. Gång på gång har man haft fel. Det är bara att titta på fakta. Bör man inte för att undvika politiskt självplågeri vara lite mer försiktig när vi nu går in på femte året och det blir fler poliser för femte året?
Vad är då fakta? Ja, som sagt har det varit ett överskott fyra år i rad. Under de år som jag har arbetat har det blivit nästan 1 300 fler poliser netto. Det Johan Pehrson säger om att de civilanställda blivit färre är alldeles felaktigt. Över 500 fler civilanställda har det blivit. Det är alltså sammanlagt 1 800 anställda inom polisen.
Varje morgon som Johan Pehrson har vaknat under de här åren har han kunnat konstatera: Tänk, nu har det blivit en polis till netto i Sverige, om man räknar ihop vanliga poliser och civilanställda. Aldrig någonsin i modern tid, skulle jag vilja påstå, har det gjorts en sådan ökning. Ändå står vi och diskuterar en ökning av antalet poliser.
Det finns ju så många andra saker. Jag vill verkligen säga att det finns många saker som kan förbättras. Men är det någonting vi har gjort är det väl att se till att det har blivit fler poliser, också i Skåne. Det är bara att titta på verkligheten. De här poliserna finns.
Detta kommer också att fortsätta. Jag säger inte att det löser alla problem, långt ifrån. Men låt mig uttrycka min förvåning över att jag återigen, för femte året, står och berättar om de här sakerna. Nog kan det vara tjatigt att höra om detta, men jag är ändå tvungen att korrigera de felaktiga beskrivningar som görs när det gäller satsningarna på polisen.
Sedan vill jag som sagt understryka att detta inte löser alla saker. Det behövs mycket mer. Vi har ett ansvar utöver dessa satsningar på polisen. Vi har ett ansvar för att se till att de får bra redskap för att kunna klara upp fler brott. Vi är inte nöjda när det gäller uppklaringen av vardagsbrottslighet - grova brott är svensk polis väldigt bra på. Där arbetar vi tillsammans med arbetsgivare och fack men naturligtvis också på lagstiftningsområdet med en utökning av DNA-register, med en större möjlighet till lagring av trafikdata och mycket annat.
Jag vill alltså verkligen understryka att det inte bara handlar om polisens ansvar, resurser och anställda inom polisen. Men jag blir förvånad över att det är just detta den här interpellationen tar upp, även om det naturligtvis är väldigt lätt att bara slänga tillbaka faktauppgifter på det sätt som jag nu gör.
Jag efterlyser som sagt ett litet mått av självkritik. Gå gärna tillbaka till era interpellationer. Gå gärna tillbaka till era påståenden om att det inte ska räcka. Ni kan då konstatera att ni faktiskt haft fel gång efter annan när det gäller den här saken.
Polisen har till skillnad mot så många andra faktiskt den förmånen att de som utbildas får jobb. Varenda polis som utbildats har fått jobb. Det är ganska unikt. Det är ganska få yrken där man garanterat får jobb när man gått en utbildning. Men varenda polis som har utbildats har fått jobb. Och så kommer det att vara med det mål vi har satt, nämligen att det ska utbildas 4 000 poliser den här mandatperioden. Vi kan se att det kommer att klaras och att varenda polis kommer att få jobb.
Men det räcker inte att vi bara får fler poliser. Vi måste se till att de används på bästa sätt. Det gör man också ute i de olika länen, där man hela tiden gör förbättringar. Men man hamnar naturligtvis många gånger i dessa sifferdiskussioner, vilket knappast gagnar Polisens utveckling men givetvis är ett visst nöje för mig att få berätta om de satsningar som vi har gjort.
Anf. 85 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Man hör ofta justitieministern beklaga sig över att han måste prata om de satsningar han påstår sig göra på Polisen. Justitieministern borde fundera över att orsaken kanske är att han inte är särskilt trovärdig. Miljardsatsningar under 90-talet, talar justitieministern om.
Jag har bett riksdagens utredningstjänst ta reda på hur det står till med antalet polisstationer i Sverige. 16 av 21 polismyndigheter har svarat. Den uppräkning jag har här, tre tätskrivna A4-sidor, visar att 106 polisstationer har lagts ned av Thomas Bodström och hans företrädare sedan 1994 - 106 polisstationer. Det är ett ganska dystert facit för rättstryggheten ute i landet. 106 platser i Sverige har förlorat en polisstation som symboliserade trygghet och kunde bidra till tryggheten ute i Sverige. 106 polisstationer, Thomas Bodström, är facit av tio års socialdemokratiskt maktinnehav på Justitiedepartementet. Detta är en del av satsningen.
Vi har också frågat hur det ser ut framöver i landet, hur det ska gå till att anställa alla de poliser som justitieministern talar om. Blekinge svarar att man kommer att säga upp civilanställda. Gotland kommer att säga upp civilanställda. Halland står inför nedskärningar i verksamheten. Kalmar minskar antalet civilanställda. Kronoberg svarar att en ökning av anslagen är helt nödvändig för att över huvud taget kunna anställa poliser. Skåne vet inte hur finansieringen ska gå till, men man förväntar sig att minst säga upp civilanställda. Stockholm har tackat nej till 38 poliser redan.
Jag vill återkomma till det här, Thomas Bodström. Vad är ditt råd till länspolismästaren i Skåne? Hur ska han göra för att få ihop till löner till de 70 poliser som har kommit sedan januari? Poliser vill ha betalt för sitt jobb. Hur ska han göra? Ska han köra budgeten med underskott? Ska han stänga fler lokaler än man redan har gjort? Ska man säga upp mer civilanställd personal? Det finns polisdistrikt i Sverige där man resonerar om hur långt man får köra med bilen därför att bensinen är så dyr och blir en sådan påfrestning på budgeten.
Detta är priset för att Thomas Bodström satsar på polisen. Om detta är en satsning, Thomas Bodström, måste jag säga att vi bävar inför den dag man måste spara lite.
Anf. 86 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag är mycket förvånad över att inte Thomas Bodströms partisekreterare, Marita Ulvskog, har dykt upp med sina bannbullor någonstans på polisområdet också. Det finns ju ansvariga inom Polisen som säger sanningen.
Läs en tidning! Lyssna på länspolismästarna! Lyssna på dem noga, Thomas Bodström. Lyssna på den ekonomiansvariga på Rikspolisstyrelsen! Det finns endast resurser till en tredjedel av de utlovade satsningarna. Det säger hon. Och det är sanningen. Men då kanske vi ska skicka ut åsiktspolisen Marita Ulvskog och säga: Så där får man inte säga, för du talar inte till fördel för Socialdemokraterna. I Sverige ska alla tala för Socialdemokraterna. Det är den verklighetsbild som finns, och den verklighetsbilden är ju falsk, Thomas Bodström.
Jag ska säga att jag tycker att du och regeringen har varit jätteduktiga på att se till att vi har en utbildning nu där 1 000 nya poliser utbildas varje år. Men det blir ju inte 1 000 nya poliser netto. Det kan man ibland höra att justitieministern glider lite på, för det låter mycket bättre. Det kommer en gigantisk ålderstopp. Det gör att vi måste ha den här situationen. Det är bra, men det är helt okontroversiellt. Det vi vill är att människor ska kunna få jobb som poliser också och inte bara utbildas.
Jag har fått en mängd papper som jag måste överlämna till justitieministern senare. Det är från ekonomibyrån på Rikspolisstyrelsen där man pekar på att med de förutsättningar som man nu har givits kommer man inte att kunna tillgodose de behov som finns för att utveckla personalens kompetens. Jag tycker att det är viktigt med kunniga poliser och en god arbetsmiljö. Jag vill inte ha fler sjukskrivna poliser än i dag. En bra utrustning, ja, det kan man väl ställa till deras förfogande som ska jobba med detta svåra uppdrag. Detta går inte, säger man från Rikspolisstyrelsens ekonomibyrå. Tror Thomas Bodström att de ljuger?
Slutligen, herr talman, hävdar Folkpartiet att om man säger sig satsa 100 miljoner och sedan drar in 390 miljoner sex år senare blir det ett netto som inte är någon satsning utan en ren besparing.
Anf. 87 Torkild Strandberg (Fp)
Herr talman! Jag vet att Johan Pehrson egentligen vet hur det ligger till, att det just är fråga om disposition. Därför ska jag inte förklara det för honom. Jag vet att du känner till skillnaden. Om någon läser protokollet vill jag understryka att detta beror på att det var ett överskott på 350 miljoner, och det står till regeringens disposition.
Det har också kommit glädjande siffror som visar att Polisens ekonomi är betydligt bättre framöver än man först trott. Men vi kommer, som sagt, att fortsätta den här satsningen med 1,2 miljarder, och vi kommer liksom tidigare att se till att de poliser som utbildas också får arbete.
Jag tycker också att det är viktigt att man ute i länen utvecklar sitt arbete. Jag tycker inte att det ska handla om att det ska symbolisera trygghet. Jag tycker att det ska vara trygghet. Jag har inga invändningar mot att man i län där det finns polisstationer som kanske har öppet några timmar på en tisdagseftermiddag lägger samman dem med andra stationer för att effektivisera arbetet. Det har ingenting med brottsbekämpning att göra.
Poliser ska arbeta, de ska vara ute bland människor. Det är trygghet. Och det är trygghet vi ska ha, inte en symboliserad trygghet. Vi ska ha poliser som är ute på de tider som bäst behövs. Där har vi sett en mycket bra förändring och förbättring bland poliserna. De arbetar nu i mycket större utsträckning när de bäst behövs, det vill säga fredags- och lördagskvällar och kanske andra tider på dygnet då de framför allt behövs.
Det här ska vi inte stoppa, Torkild Strandberg. Vi ska fortsätta att utveckla polisens arbete. Vi ska inte tro att det samhälle som fanns för länge sedan är exakt samma som nu. Vi ska inte tro att inte polisen också ska använda sig av den tekniska utvecklingen i allt från att göra polisanmälningar till kommunikation mellan de olika länen. Vi ska driva det arbetet framåt.
Det är bara att hoppas på att få möjlighet att göra det även framöver, för det vore fullständig katastrof om det här nu skulle stanna av och man skulle säga att nu ska vi inte göra några som helst förändringar inom Polisen. Det ska vara exakt som det har varit. Visserligen har samhället förändrats, visserligen har brottsligheten förändrats, men vi ska symbolisera trygghet.
Nej, Torkild Strandberg, jag tycker att du ska berätta sanningen för länspolismästarna. Jag träffar ju länspolismästarna regelbundet. Vi har väldigt bra diskussioner. De känner till hur det ligger till med satsningen på Polisen. De tar upp frågor som, det vill jag understryka, inte på något sätt innebär att det alltid är bra. De tar upp frågor inom lagstiftningen som borde vara högaktuella för riksdagsmän, därför att här finns saker som vi kan göra för Polisen utöver den satsning som vi har gjort.
Vi har naturligtvis också en mycket nära dialog med Rikspolisstyrelsen om budgetläget. Och jag vill säga att när det nu visar sig att det är betydligt bättre än man tidigare har sett är det inte någon kritik mot RPS. Det är svårt att exakt beräkna en budget på bortåt 15 miljarder kronor. Nu har det varit överskott fyra år i rad, det är klart att det skulle ha kunnat vara så att det halkade några miljoner på andra sidan. Men det som är viktigt att understryka är att det vi har sagt också gäller. De satsningar vi har gjort står vi för. Det är att utbilda 1 000 poliser varje år, och det är jag väldigt noga med att säga att det är det som det handlar om. Nettoökningen sedan den här satsningen började är, som jag sade tidigare, tillsammans med de civilanställda faktiskt netto en polis per dag, med råge.
Jag tror nog att vi så småningom kommer att få se andra diskussioner. Det behövs andra diskussioner än denna sifferexercis, även om det som sagt känns bra att kunna säga saker som visar de satsningar som vi har gjort. Men det känns också som om det finns mycket annat där vi verkligen behöver ha ordentliga debatter och diskussioner i stället för de självklara fakta som ändå finns, där man faktiskt kan räkna varenda krona och varenda polis i Sverige. Jag ser fram emot de spännande debatterna.
Anf. 88 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det blir tydligen inga svar. Någon har planerat att 66 miljoner kronor, som man sparade och gnetade ihop under fjolåret, skulle användas för att betala löner. De tog Thomas Bodström och använde för något annat. Han kallar det för att ta ansvar för statsbudgeten. Jag vill så här inom parentes nämna att den regering som Thomas Bodström är en del i för den dagliga verksamheten i vårt land varje år lånar i runda tal 40 miljarder. Så var det med det ansvaret.
Länspolismästaren och hans styrelse i Skåne vände förra året på varenda krona, snålade på bensinen, sade upp lokaler och civilanställda för att få råd med en jätteviktig polissatsning. De får ett par dagar innan julafton veta att det inte blir så. Då kan man från en ansvarig minister förvänta sig ett svar på vad man ska göra i stället. Vad ska Anders Danielsson göra för att betala de 70 nya polisernas löner? Vi är helt överens om att de 70 poliserna är bra. De är rent av nödvändiga och efterlängtade, men hur ska deras löner betalas? Ska Anders Danielsson dra över på kontot, precis som Thomas Bodström gör i regeringen? 40 miljarder i hans fall. Ska Anders Danielsson göra av med 66 miljoner för mycket? Ska han säga upp fler lokaler? Ska han avskeda civilanställd personal? Vad ska han göra, Thomas Bodström? Det är en lätt uppgift att här tala om satsningar som du tvingar någon annan att betala för. Vad ska länspolisstyrelsen i Skåne göra för att få råd med våra viktiga poliser?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.