Regeringens planer med flyget
Interpellation 2019/20:322 av Maria Stockhaus (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-07
- Överlämnad
- 2020-02-10
- Anmäld
- 2020-02-11
- Svarsdatum
- 2020-03-03
- Sista svarsdatum
- 2020-03-03
- Besvarad
- 2020-03-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sverige är ett litet land i utkanten av Europa och dessutom ett land med stora avstånd inom landet. Flyget knyter ihop olika delar av vårt land men också vårt land med övriga världen.
Vi är alla överens om klimatmålen för Sverige och att det innebär omställningar för hela transportsektorn inklusive flyget. Föreningen Svenskt Flyg och Fossilfritt Sverige har tagit fram Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Flygbranschen. Fokus ligger på att ställa om flyget och minska utsläppen men inte nödvändigtvis att minska resandet.
Beskattning av resande i form av flygskatt i stället för fokus på utsläppen har tillsammans med en allmänt avog inställning till flyget gjort att Arlanda förlorat elva långlinjer de senaste två åren.
Sverige behöver flyget och har förutsättningar att vara en drivkraft internationellt för flygets omställning, men då måste de olika intressenterna känna ett stöd från oss beslutsfattare.
Utredningen om elflyg är ett litet ljus i ett nattsvart mörker. Regeringen tillsatte Arlandarådet, men de har aldrig fått lämna sin slutrapport. Arlanda är i stort behov av ombyggnad, tillbyggnad och modernisering och det handlar inte bara om en fjärde bana.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Thomas Eneroth:
- Avser ministern att presentera Arlandarapportens slutsatser inom en snar framtid?
- Vilka reformer avser ministern att presentera under kommande tid för att stärka flygets villkor och konkurrenskraft?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:322
Webb-tv: Regeringens planer med flyget
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:80
- Protokoll 2019/20:80 Tisdagen den 3 marsProtokoll 2019/20:80 Svar på interpellation 2019/20:322 om regeringens planer med flyget
Protokoll från debatten
Anf. 94 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Maria Stockhaus har ställt två frågor till mig om Arlanda och flygets framtid.
I januari 2017 presenterade regeringen En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. I flygstrategin anges bland annat att ett Arlandaråd i dialog och samverkan ska ta fram förslag och en färdplan för Arlanda samt att flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska.
Arlandarådet har varit ett rådgivande organ till regeringen och har i sitt arbete löpande lämnat råd och rekommendationer till regeringen avseende utvecklingen av Arlanda flygplats. Rådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. Regeringens hantering av frågan är inte klar.
Flygets förutsättningar är en fråga som är uppmärksammad på flera håll. Sverige är ett glest befolkat land med långa avstånd. Det innebär att flyget har en viktig roll i transportsystemet när det gäller resor och transporter över långa avstånd. Samtidigt har flyget en betydande miljö- och klimatpåverkan som ska minska. Flyget, liksom övriga trafikslag, ska bidra till att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
Anf. 95 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret. Det ska jag vara artig och trevlig och göra, även om jag egentligen inte har fått svar på mina frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Precis som statsrådet säger är Sverige ett land med stora avstånd. Vi ligger i Europas utkant, och utan flyget är det svårt att ta sig till andra länder och mellan städer i Sverige. Jag ska själv på besök till Kiruna i slutet av den här månaden och tittade först på möjligheten att ta tåget. Det visade sig dock ta 17 timmar i vardera riktningen. Då blev flyget ett självklart val, både på grund av tiden och på grund av kostnaden.
Regeringen förespråkar fortfarande höghastighetståg, men det hjälper egentligen bara oss som bor i Stockholm, Göteborg och Malmö. I många delar av Sverige är flyget det enda möjliga transportmedlet för längre transporter. Nu i coronatider är det kanske inte så lämpligt att prata om fördelar med internationellt utbyte, men i det långa loppet är det viktigt, och då är flyget viktigt för Sverige. Fördelarna med flyget är många, men den stora utmaningen är att säkerställa att flygets utsläpp minskar. Det finns många bra initiativ, men där behöver naturligtvis mer göras både på EU-nivå och på global nivå.
Anledningen till mina frågor om flyget är bland annat att Arlanda har förlorat flera långlinjer. På två år har elva långlinjer försvunnit från Arlanda. Arlanda förberedde sig för inresekontroll till USA, men där har locket lagts på. Flygskatten som regeringen har infört är en skatt på resande och inte på utsläpp, egentligen. Det råder en stor osäkerhet kring vad regeringen egentligen vill med flyget.
Jag ställde två frågor i min interpellation och kan konstatera att jag inte fick svar på någon av dem. Jag gör ett nytt försök: Avser ministern att presentera Arlandarådets slutsatser? Vilka reformer avser ministern att presentera under den kommande tiden för att stärka flygets villkor och konkurrenskraft?
Anf. 96 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tycker att jag svarade på frågorna. Jag säger att regeringen just nu bereder Arlandarådets arbete. Det har varit viktiga råd till den process som pågår kring hur vi ska stärka och utveckla flyget i Sverige, inte minst när det gäller att klara klimatomställningen.
Det var inte så länge sedan vi från regeringens sida gav ett uppdrag att utreda förutsättningarna och vilka krav som kommer att ställas när flyget elektrifieras. Här pågår en spännande utveckling där flygbranschen själv tar ett stort ansvar för flygets omställning ihop med de industriella aktörer som finns i Sverige och som nu ser nyttan, möjligheten och nödvändigheten för flyget att ställa om.
Jag brukar ibland använda uttrycket att Sverige ska vara en permanent världsutställning för att visa att det går att ställa om, och jag tror att det är möjligt också på flygets område. Här har vi Maria Wetterstrands utredning, som föreslår hur vi ska öka biobränsleinblandningen till flyget. Här har vi en pågående starkare industriell utveckling för elflyg. Jag tror att det kommer att vara avgörande för människors tilltro och benägenhet att välja flyg framöver.
Ska vi förstå den ganska dramatiska minskning som har skett av flygresandet, inte minst när det gäller inrikesflyget, ska det sättas inte i relation till en flygskatt på 61 kronor per biljett utan till människors beredvillighet att ändå minska sin klimatpåverkan. Där kommer flygets omställning att vara nödvändig, eftersom flyget behövs för ett land som Sverige som behöver ha bra kommunikationer ut på världens exportmarknader. Vi är ett litet, exportberoende industriland och behöver verkligen ett flyg som kan ta oss ut på marknaderna. Men det ska vara hållbart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också viktigt för ett land som ska hålla ihop. Konsekvenserna av Nextjets konkurs var att fem mindre kommuner i landet, bland annat Arvidsjaur, Gällivare och Vilhelmina, helt stod utan flyg. Därför måste vi se till att flyget finns som ett tydligt alternativ - men det ska ställa om.
Det arbetet pågår naturligtvis i Regeringskansliet, och vi lägger successivt också ett antal uppdrag. Det senaste som jag nämner här handlar om elflyget.
Jag blir ändå fundersam när jag hör Maria Stockhaus, som sitter i trafikutskottet, säga att höghastighetståg minsann bara är någonting för Stockholm, Göteborg och Malmö. Allvarligt talat: Satsningar på nya stambanor är helt nödvändiga, eftersom det är fullt i det svenska järnvägssystemet. Det är det första. Vi slår i kapacitetstaket. Vi behöver nya stambanor.
Det här var en process som bland annat Moderaterna påbörjade med Sverigebygget både för att stärka järnvägskapaciteten och för att få utrymme för bostadsbyggande. Och inte är det bara Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är Linköping, Norrköping, Hässleholm, Värnamo, Borås.
Jag var nyligen i Jönköping och träffade handelskammaren där. Företagare efter företagare i Hillerstorp, Skillingaryd, Aneby och Vaggeryd vittnade om hur viktigt det är med en satsning på nya stambanor för att kunna få ut gods klimatsmart. Godskapaciteten ökar ju på Södra stambanan om man bygger nya stambanor. Det handlar också om att öka möjligheten att rekrytera arbetskraft till regionen, eftersom regionförstoringen ökar väsentligt med satsningar på nya stambanor.
Där fanns det en bred uppslutning, inte minst bland många moderater och företagare, om satsningen på nya stambanor. Här i riksdagen väljer man dock att försöka göra enkel plakatpolitik av satsningar som långsiktigt är nödvändiga för att Sverige ska klara klimatomställningen. Så går det för ett parti som prioriterar 1 kronas sänkning av bensinskatten med 7 miljarder kronor i ett läge när miljontals ungdomar världen över demonstrerar sin oro för klimatet.
Anf. 97 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Den här debatten handlar ju om flyg och inte tåg. Det finns rätt många förutom vi moderater som tycker att höghastighetståg är en investering som inte riktigt är värd de enorma summor som det faktiskt kostar.
Naturligtvis ska vi göra investeringar i ny räls där vi har trånga sektorer så att vi förbättrar framkomligheten och kapaciteten i svensk räls. Men det är viktigt att man inte satsar enorma summor på saker som faktiskt inte har en samhällsekonomisk lönsamhet.
Jag skrev i min interpellation att ett ljus i mörkret är uppdraget kring elflyg. Där tycker jag att det finns all anledning att se framtiden an med tillförsikt. Norge har ju stuckit ut hakan och satt ett mål för när inrikesflyget ska gå på el, vilket jag kan tycka att vi i Sverige också borde göra. Där finns det en möjlighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har bett branschen att titta på vad det skulle kosta att investera i laddinfrastruktur på svenska flygplatser. Det landar på mellan 2 och 4 miljarder, vilket man kan jämföra med 230-400 miljarder - någonstans däremellan landar i bästa fall priset för höghastighetstågen.
Om vi inte vill förlora fler flyglinjer från Arlanda krävs det tydliga besked från regeringen vad man egentligen vill med Arlanda i synnerhet och svenskt flyg i allmänhet. Jag träffade nyligen Svenskt Flyg och får erkänna att det kändes som en stukad organisation. De är oroliga över prioriteringen, då det enda man pratar om är räls och man inte tar hänsyn till det arbete som görs för att ställa om inom flyget. Det enda regeringen fokuserar på är räls; allt som går på väg och i luften är ointressant.
Jag kan också tycka att det är märkligt att Arlandarådet blev klart förra våren. Man har rimligen lämnat en slutrapport till Regeringskansliet, men denna rapport är inte offentlig. Det finns ingen möjlighet för andra att ta del av den.
Det finns andra som har idéer kring Arlanda, till exempel Swedavia med sin masterplan för Arlanda, men det hörs väldigt lite från regeringen om vad man egentligen vill med Arlanda. Även om man inte har de slutgiltiga idéerna klara om hur det ska se ut rent konkret tror jag att Svenskt Flyg i dagsläget skulle behöva någon form av positiv signal från regeringen om att man faktiskt tycker att flyget är viktigt.
Elflyget är som sagt en liten ljusglimt i mörkret, men flygbranschen upplever att regeringen bara pratar räls och inte bryr sig om vare sig väg eller luft.
Anf. 98 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tycker att jag i allra högsta grad pratar inte bara om räls utan också om flygets utmaningar, om sjöfarten som är nog så viktig för att klara klimatkraven och stärka godstransporterna och om omställningen inom transportsektorn generellt, vare sig det handlar om lastbilar, bussar eller bilar.
Flyget är viktigt. Det tycker jag är nödvändigt att säga i en tid då flyget står inför stora utmaningar. För ett land som Sverige, ett industriland som är exportberoende, är flyget otroligt viktigt. Just därför är det så angeläget att flyget ställer om.
Här ser man en skillnad om man tittar fem eller sju år tillbaka. Då kunde man ibland höra flygets aktörer ensidigt kritisera flygskatten och inte ta till sig oron över flygets klimatutsläpp. I dag ser vi att branschen själv går framåt med fossilfritt och jobbar ordentligt med ett branschgemensamt program och med industriella aktörer för flygets omställning. Det är bra, senfärdigt men bra, och det visar att man rätt förstår de utmaningar vi står inför.
Maria Stockhaus jämför 2-4 miljarder för en engångsinvestering i laddinfrastruktur på flygplatserna med 230 miljarder för att bygga nya stambanor som kommer att finnas i kanske hundra år och har en kapacitet som vida överstiger år av flygresande med de förutsättningar som tågresandet har, då varje tågsätt klarar kanske 700-800 resenärer. Det är klart att alla förstår att det är två helt olika saker att jämföra mellan.
Det intressanta är att Sverige måste klara av bådadera. Vi måste klara av att satsa på att utveckla järnvägssystemet och kapaciteten. Vi är 10 miljoner människor i Sverige. Vi är ett land som fortfarande producerar mycket och måste stärka kapaciteten i godstransportsystemet, inte minst på järnväg. Där är det nu trångt på spåren. Det är fullt eftersom det underinvesterades under den tid då Moderaterna styrde landet och vi hade en finansminister som inte ville investera i svensk järnväg. Vi har fått ägna mycket tid åt att göra den största järnvägssatsningen i modern tid för att på det sättet förbättra förutsättningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Flyget behövs, både för att hålla ihop landet och för att öka förutsättningarna att nå internationella exportmarknader. Men för att det ska vara möjligt behöver också flyget ställa om. Här ger vi uppdrag, inte minst om elektrifiering. Det ska bli spännande att se hur det kommer att påverka flygplatsstrukturen och vilka utmaningar vi står inför.
Det är sant att förutsättningarna för laddinfrastruktur är en utmaning. Men då är det ju så att Sverige tack vare en framsynt energipolitik har goda möjligheter. Vi har nämligen det största elöverskottet någonsin tack vare en energiöverenskommelse som gör att det sedan den gjordes har satsats 85 miljarder kronor i investeringsbeslut om förnybar energi.
Jag noterar att Moderaterna nu vill hoppa av detta. De säger att man ska statssubventionera kärnkraft i stället, trots att Tyskland och många andra länder lämnar kärnkraften och trots att vi ser att marknaden söker sig till förnybart eftersom det är billigare och hållbarare. Det har gett Sverige ett elöverskott som nu är så stort att det skulle klara av att täcka hela transportsektorn.
Vi har alltså bra förutsättningar för elektrifiering av flyget. Låt oss hoppas att det är en möjlighet men samtidigt vara noggranna med att på vägen dit är det biobränsleinblandning som kommer att vara avgörande för att flyget det närmaste decenniet ska klara av att minska sin klimatpåverkan. Det är så vi bygger landet konkurrenskraftigt och starkt. Det är så vi ser till att alla trafikslag är med och påverkar.
Moderaterna har valt en annan väg. De säger nej till flygskatt och vill sänka bensinskatten och skära ned på miljöanslagen.
Anf. 99 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Jag kan tycka att det är rätt talande att infrastrukturministern när vi för en interpellationsdebatt om flyget ägnar mer än 50 procent av sin tid åt att tala om tåg. Jag tycker att det signalvärdet är ganska tydligt.
I min värld är det allvarligt att Arlanda förlorar elva långlinjer på två år. Det är ganska kort tid och många långlinjer, som betyder mycket inte minst för affärsresenärernas tillgång till marknader runt om i världen.
Jag undrar också vad som egentligen hände med inresekontrollen till USA. Jag trodde i min enfald att det var USA som hade lagt locket på, men jag har blivit varse att så tydligen inte är fallet. Det är också en viktig signalfråga. Ska vi inte resa till USA, som är en våra viktigaste marknader?
Jag förstår att regeringen har svårt att komma fram till vad man vill med flyget och att vara tydlig med att man vill utveckla Arlanda - om det nu är det man vill - med tanke på framför allt Miljöpartiets inställning att allt som går på räls är bra och allt som flyger och går på väg är dåligt.
Jag tycker att man när man pratar klimatfrågor också måste ställa sig frågan hur stor klimatbelastning det innebär att bygga räls. Det finns uppskattningar som säger att en höghastighetsjärnväg i bästa fall blir klimatneutral 2050. Det är en enorm påfrestning på miljön att bygga räls. Det kan man jämföra med att sätta upp laddinfrastruktur på flygplatser, som skulle innebära att inrikesflyget blir klimatsmart ganska snabbt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ska hela Sverige leva och utvecklas och tillväxten säkras behövs flyget. Jag tycker fortfarande att frågan är berättigad: Vad vill regeringen egentligen med flyget i Sverige?
Anf. 100 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Svaret är tydligt: Vi har en flygstrategi. Det är mer än man kunde se att den moderatledda regeringen klarade av att ta fram. Det är en flygstrategi som tydligt pekar på hur flyget ska utvecklas i Sverige för att klara omställningen men också säkerställa tillgänglighet.
Att ställa det mot andra infrastruktursatsningar på järnväg, sjöfart eller vägar är mindre begåvat, skulle jag vilja säga. Vi behöver göra både och. Sverige har 10 miljoner invånare. Vi behöver klara av både försörjningen av arbetskraft och förstoringen av arbetsmarknadsregioner, men vi måste samtidigt se till att flyget har förutsättningar att klara klimatomställningen.
Flyget var under långa tider ensamt om att inte kunna vara med och bidra. Det var ett av skälen till att vi inte bara införde flygskatten utan nu arbetar internationellt för att ändra regelverket så att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle. Det kräver en förändrad praxis och omtolkning av Chicagokonventionen. Därför har jag tagit upp frågan i ICAO i Montreal, den generalförsamling som hanterar flygets internationella regler. Jag märker och ser att fler följer Sveriges exempel och inser att flyget behöver ställa om. Då kan beskattningsfrågan vara en väg, tillsammans med den snabba tekniska utveckling jag hoppas att vi kommer att se när det gäller flyget.
Man ska också ha respekt för, och det tycker jag är viktigt att komma ihåg för samtliga partiföreträdare, att det sker en snabb utveckling eller förändring av flygets förutsättningar. Det ser vi inte minst nu, när flygandet har förändrats kraftigt under det år som gått. Det är något som jag har med i beräkningen när jag tittar på vilka insatser som kommer att behöva göras framöver vare sig vi talar om Arlanda eller för den delen om de regionala flygplatserna i landet, som är otroligt viktiga för att Sverige ska kunna hålla ihop.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.