Regelverket för läkares legitimationer

Interpellation 2006/07:245 av Israelsson, Margareta (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-22
Anmäld
2007-01-23
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-02-01
Sista svarsdatum
2007-02-12
Besvarad
2007-02-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 januari

Interpellation

2006/07:245 Regelverket för läkares legitimationer

av Margareta Israelsson (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Att utöva läkaryrket innebär ett stort ansvar. För att kunna utöva yrket krävs att patienterna i grunden har ett förtroende för att sjukvårds- och rättssystemet har en tillsyn som gör att personer som är olämpliga att arbeta som läkare får sina legitimationer indragna. Det är alltså ett gemensamt intresse både för läkarkåren och för samhället i övrigt att reglerna för indragning av legitimationer fungerar på ett bra och förtroendegivande sätt.

Att dra in en persons läkarlegitimation är ett mycket stort avgörande med vittgående konsekvenser för den enskilde. Frågor om indragning av läkarlegitimationer är mycket känsliga och rättssäkerheten måste vara oerhört hög. Ett antal fall den senaste tiden gör dock att frågan måste ställas om dagens regelsystem är heltäckande och tillräckligt.

I Västsverige har en läkare jobbat på ett stort sjukhus i väntan på att hans fängelsedom för sexbrott ska prövas i hovrätten. I ett annat fall fastslog Regeringsrätten att en för barnpornografibrott dömd läkare får behålla sin legitimation och alltså kan fortsätta att jobba som läkare. Detta trots att både Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ansåg att personen i fråga var olämplig att jobba som läkare.

Det kommer alltid att finnas fall där olika instanser kommer till olika slutsatser. Det är inget konstigt i det. Men det är extremt ovanligt att en facklig organisation (i detta fall Läkarförbundet) gått ut och föreslagit mer strikta regler. Enligt uttalanden från Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm bör man inte anses lämplig som läkare om man blivit dömd för vissa typer av brott, som våldsbrott och brott där barn inbegrips. Läkarförbundets ordförande föreslår också att en praxis liknande den som finns inom skolan borde tillämpas inom vården, det vill säga att en person som vill jobba inom vården kontrolleras mot brottsregistret.

De aktuella fallen är avslutade och varken kan eller ska prövas av ytterligare instanser. Men frågan kvarstår om dagens regelsystem behöver förändras. Läkarförbundet har via sin ordförande framfört förslag. Andra förslag och infallsvinklar kan också finnas som kan vara lämpliga och intressanta att pröva. Givetvis är en sådan prövning en grannlaga uppgift som behöver utredas noggrant.

Min fråga till socialministern lyder:

Har socialministern för avsikt att ta initiativ till en översyn av dagens regler för indragning av läkarlegitimationer?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:245, Regelverket för läkares legitimationer

Interpellationsdebatt 2006/07:245

Webb-tv: Regelverket för läkares legitimationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 63 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Margareta Israelsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en översyn av dagens regler för indragning av läkarlegitimationer. Låt mig inledningsvis framhålla hur oerhört viktigt det är att alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården i Sverige ska kunna känna ett förtroende för vårdens verksamheter och dem som är verksamma i dessa. Det är min uppfattning att de läkare, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier som arbetar i vården i huvudsak utför sitt arbete med god kompetens och hög kvalitet. I de fall det trots allt finns anledning att ifrågasätta en enskild yrkesutövares kompetens eller lämplighet för yrket finns det i lagstiftningen bestämmelser som reglerar under vilka förutsättningar till exempel en legitimation ska kunna återkallas. Bestämmelserna om återkallelse av legitimation eller annan behörighet, prövotid och begränsad förskrivningsrätt omfattar åtgärder som är avsedda att skydda patienterna och har betydelse för patientsäkerheten. Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har här ett stort ansvar för att identifiera de yrkesutövare som kan utgöra en risk för patienterna och se till att dessa personer inte längre kan äventyra patienternas säkerhet. Den etiska dimensionen av läkaryrkets utövande är givetvis lika viktig för patienterna, personalen och de ansvariga myndigheterna som läkarnas professionella kompetens. När arbetet gäller barn är läkarens lämplighet om möjligt ännu viktigare. Den oro som Margareta Israelsson förmedlar är därför befogad. Det ligger givetvis i allas intresse att reglerna för återkallelse av legitimation är tydliga och fungerar på ett förtroendeingivande sätt. Mot denna bakgrund anser jag att det finns skäl att titta närmare på förutsättningarna för bland annat återkallelse av legitimation, och jag avser att ta initiativ till att en sådan översyn kommer till stånd.

Anf. 64 Margareta Israelsson (S)
Fru talman! Låt mig börja med att tacka socialministern så mycket för svaret. Jag är beredd att säga att lika oense som jag kunde vara med socialministern i den föregående debatten, lika ense är vi i denna. Jag skulle dock vilja göra ett förtydligande, när socialministern säger att de yrkeskategorier som arbetar i vården "i huvudsak utför sitt arbete med god kompetens och hög kvalitet". Jag tror nog att det är ett faktum att de gör det, och det är troligtvis samma sak vi menar. Skälet för min interpellation har egentligen koppling till en utredning som jag fick i uppgift att göra av den föregående regeringen och som handlade om sexuell exploatering av barn i Sverige. Där lade jag fram ett förslag som lyder som följer: "att regeringen överväger om Lagen om registerkontroll (SFS 2000:873) skall omfatta fler yrkesgrupper än vad som nu är fallet, exempelvis vissa läkare, personal vid institutioner för barn och ungdom samt kontaktpersoner inom socialtjänsten och gode män". Skälet till att jag och utredningen förde fram det här förslaget har naturligtvis att göra med att det aldrig får vara så när vi vänder oss exempelvis till hälso- och sjukvården att vi känner någon som helst osäkerhet. Jag måste säga att jag inte skulle vilja att mitt barn eller jag själv möter en av de läkare som nu har fått behålla sin legitimation med hänvisning till att han nu är gift och lycklig och har två små barn och att det nu inte finns någon risk för att han är intresserad av att ha sex med små barn eller söka unga flickor på nätet. Jag tycker inte att det är tillfredsställande att någonting sådant förekommer. När jag har följt vad debatten om det faktum att läkaren fick behålla sin legitimation har givit vid handen har jag dock konstaterat att det finns många synpunkter, bland annat i Dagens Medicin. De flesta av dem delar jag inte. Men jag har valt ett citat från den chatt som dessa artiklar har föranlett som jag tycker pekar på vad som i grunden är problemet: "Det är pedofilens 'fantasier' som möjliggör barnporrbrott. Det är pga dessa fantasier som barn utnyttjas sexuellt, förnedras, fotograferas, filmas och hängs ut på nätet där surfande män kan slicka i sig övergreppen. Det handlar alltså om BARN som riskerar att få bestående skador pga vuxnas sexuella fantasier." Jag väljer det citatet med anledning av att det hänvisas till att fantasierna väl inte var någonting som var en fara. När nu socialministern så vänligt säger att han finner skäl att titta närmare på det tycker jag att det är mycket positivt, och jag tackar väldigt mycket för det. Jag kommer naturligtvis att följa på vilket sätt detta kommer att ske, så att man gör det på ett rättssäkert vis och med fokus på att vi ska känna oss säkra i vården.

Anf. 65 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag tror att vi är överens om att det är väldigt viktigt att förändringar på det här området måste ske på ett sådant sätt att man tillvaratar alla krav på rättssäkerhet, förstås, men också att det handlar väldigt mycket om förtroendet för den svenska hälso- och sjukvården. Varje person som påträffas med något skumt i bagaget eller som utför någonting i tjänsten eller vid sidan av tjänsten bidrar naturligtvis till att skada förtroendet för svensk hälso- och sjukvård. Det är någonting som man måste försöka hitta former för att motverka. Därför är det angeläget att vi ser över det här. Det är lätt att förstå de synpunkter som kommer fram om att det fordras lite nya tag på det här området - till exempel varje förälder som föreställer sig att ens eget barn skulle utsättas för någonting sådant här. Jag ska inte här och nu föregripa vad översynen exakt ska landa på, för då är det ingen mening med att göra en översyn. Men jag tror att vi kan vara överens om att det är väldigt angeläget att man tittar närmare på förutsättningarna för bland annat återkallelse av legitimationer för att kunna se om det finns saker och ting som behöver göras som bidrar till att bibehålla det stora förtroende som svensk hälso- och sjukvård i dag åtnjuter.

Anf. 66 Margareta Israelsson (S)
Fru talman! Jag upprepar bara mitt tack. Jag ska också, som sagt, följa de åtgärder som socialministern vidtar och vilka konsekvenser de kan få. Tack än en gång!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.